As a part of the growing movement called the “peer-to-peer” economy, Airbnb has changed the short-stay rental market and has become one of the world’s largest booking websites for finding an accommodation to stay. The platform has also affected the economy of tourism around the world, so, given the importance of the subject, in this thesis study, the impacts that the Airbnb rental accommodation model has on clients of Stockholm, Barcelona and Rio de Janeiro is studied. In this way, it has been analyzed how factors such as price, location and seasonality affect Airbnb customers in these cities. To do this, the three cities were first analyzed individually and then compared, using data from the Inside Airbnb website from 2010 to now. This research has been carried out through an exploratory analysis using the R programming language. The study has been divided into three parts: First, the Spatial Data Analysis has shown that Airbnb´s presence in all three cities has increased significantly in the past decade, growing from the most touristy parts of the city to surrounding areas. In addition, it has been observed that the largest number of Airbnb properties are apartments located near the city center and touristic places, which also are the most valued areas by Airbnb customers and the most expensive to rent a property. Secondly, a Demand and Price Analysis has been carried out. In this part, the demand for Airbnb listings has been estimated over the years since 2010 and across months. A significant increase in demand has been appreciated in the last decade, which also shows a seasonal pattern. In the three cases, the demand graph follows the city´s climate, showing the highest demand during the summer months, which corresponds to the most expensive period. Finally, through User Review Mining, customer opinion has been studied by applying text mining to reviews. In this part of the research, word clouds have been used to have a visual representation of the text data, showing the most frequent words and analyzing what makes customers feel comfortable and uncomfortable. / I detta examensarbete har effekterna som Airbnbs hyresmodell har på kunder i Stockholm, Barcelona och Rio de Janeiro studerats. På detta sätt har det varit möjligt att analysera hur faktorer som pris, plats och säsongsvaror påverkar Airbnbs kunder i dessa städer. För att göra detta analyserades först de tre städerna individuellt och jämfördes sedan med data från webbplatsen Inside Airbnb från 2010 till nu. Denna forskning har genomförts genom en undersökande analys med programmeringsspråket R. Studien har delats in i tre delar: För det första har den rumsliga dataanalysen visat att Airbnbs närvaro i alla tre städerna har ökat markant under det senaste decenniet och växte från att omfatta de delar av staden som är mest intressanta för turister till omgivande områden. Dessutom har det observerats att det största antalet objekt på Airbnb är lägenheter belägna nära centrum och platser intressanta för turister, som också är de mest värderade områdena av Airbnbs kunder och de som är dyrast att hyra i en fastighet. För det andra har en efterfrågan och prisanalys genomförts. I denna del har efterfrågan på Airbnbs registreringar uppskattats under åren sedan 2010 och över flera månader. En betydande ökning av efterfrågan under det senaste decenniet har uppskattats, vilket också visar ett säsongsmönster. I samtliga tre fall följer efterfrågan förändringarna i stadens klimat och visar den högsta efterfrågan under sommarmånaderna, vilket också motsvarar den dyraste perioden. Slutligen, i avsnittet Användarrecensioner, har återkoppling från kunderna studerats genom att använda textutvinning på recensioner. I denna del av forskningen har ordmoln använts för att få en visuell representation av textdata, som visar de vanligaste orden och analyserar vad som gör att kunderna känner sig bekväma och obekväma.

Kollaborativ konsumtion och bildelningstjänster är två fenomen som under de senaste åren blivit allt mer populära som ett sätt att bemöta hållbarhetskrisen. Bildelningstjänster är en form av kollaborativ konsumtion och är ofta drivna av kommersiella krafter. Syftet med tjänsterna är att erbjuda kunder moderna och hållbarhetsdrivna lösningar som ett alternativ till det privata bilägandet. I användandet av bildelningstjänster uppstår interaktioner mellan olika aktörer, mänskliga såväl som icke-mänskliga, både direkt- och indirekt. I användningen av bildelningstjänster och i dessa interaktioner, skapas en upplevelse för användarna. Genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer med användare av bildelningstjänster, studerar vi i denna studie, dessa upplevelser. Användarupplevelsemål och delade användarupplevelser, samt aktör-nätverksteori används som teoretiska ramverk för att analysera och diskutera den insamlade datan. I denna studie drar vi slutsatsen att användandet av bildelningstjänster inte enbart handlar om användarens individuella upplevelse av att använda bilen och mobilapplikationen. Användandet av bildelningstjänster består av flera samverkande faktorer som påverkarvarandra och som tillsammans påverkar användarupplevelsen. Slutligen ger studien ytterligare insikter i hur aktörer påverkar förarens användarupplevelse av bildelningstjänster. Med kunskapen om hur förarens upplevelse, i användandet av bildelningstjänster, påverkas av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Dessa aktörer utgörs för omfånget av denna studie den mobila applikationen, bilen, kundtjänsten, den tidigare föraren och passagerarna. / Collaborative consumption, shared mobility, and car sharing services are three modern phenomena that in recent years have become a popular way to respond to the sustainability crisis. Carsharing services are a subcategory of collaborative consumption and are often driven by commercial forces. The aim of the services is to offer modern and sustainably-driven solutions to users as an alternative to private car ownership. In the use of carsharing services, an interaction occurs between different actors, human as well as non-human actors, both direct- and indirect. These interactions generate a user experience which this thesis aims to study through a survey and nine semistructured interviews with users of carsharing services. User experience goals, shared user experience, as well as Actor-network theory, is used as theoretical frameworks to analyze and discuss the collected data. Through this study, we conclude that the act of using car sharing services isn’t solely an individual experience between the users and the artifacts such as the car or the mobile application. Instead, the use of carsharing services often consists of several collaborating actors who influence each other and together affect the user experience. Lastly, the study contributes further insights into how actors affect the driver's user experience of carsharing services. With the knowledge of how the driver's experiences in the use of carsharing services are affected by both human and non-human actors. These actors consist of the mobile application, the car, previous users, customer service, and passengers.

Den här essän avser att ur ett praktisk-filosofiskt perspektiv utforska hur delad närvaro, en unik kvalité hos muntligt berättande, är kopplad till en slags oförställdhet som en god berättare uppvisar. Utifrån egna berättarerfarenheter och Alasdair Macintyres begrepp ’praxis’ analyserar jag ett material från en internationell berättarkonferens ägnad att etablera professionellt muntligt berättande som en egen konstform. Jag jämför berättarens praxis med författarens och skådespelarens, utifrån Peter Goldies teori om narrativt tänkande samt begreppet ’ram’ hämtat från Gregory Batesons teori om lek. Medan en författare är fri att utforma sitt narrativ ur vilket perspektiv som helst, måste en god berättare hålla fast vid sin egen personliga synvinkel – berätta som sig själv – vilket kräver en specifik berättarkompetens: en slags simultankapacitet. Blir narrativet på så vis inramat på rätt sätt och berättandet dessutom är oförställt, kan berättaren dela sin närvaro i berättarrummet och berättelsens värld med åhörarna. Kanske denna delade närvaro kan upplevas som en slags resonans. / This essay explores from a philosophical point of view a connection between ‘shared presence’, a unique value that oral storytelling can attain, and a certain unfeigned quality exhibited by a good storyteller – a form of authenticity as pictured by Alessandro Ferrara. By applying Alasdair Macintyre’s concept of ‘practice’ to a material presented at an international storytelling conference, intended to establish oral storytelling as an art of its own, I compare the practices of a storyteller with those of an author and those of an actor. In so doing I refer to cases from my own experience as a teller. These comparisons are also based on Peter Goldie’s theory on narrative thinking and on Gregory Bateson’s theory of play. Whereas an author is free to construct his narrative from any perspective whatever, I find that a good storyteller must stick to his own self. This calls for a specific competence required for entering into play mode with the listeners. If the narrative is well framed in this sense, and the telling is unfeigned, the teller can simultaneously share his presence in the taleworld and the storyrealm with the listeners. This could be experienced by the participants as a form of resonance.

Advanced home care (ASIH) enables the patient to stay at home rather than to stay hospitalized in connection with severe medical conditions, while simultaneously this Thesis demonstrates that this is in fact not completely unproblematic and without risk. This partly because ASIH proves to be a complex form of care with many different kind of collaterally ongoing care contacts and efforts of care and concern, partly since ASIH concurrently can assume an overview over the treatment process and collaboration or cooperation between several treatment agents from different kinds of organizations and/or operations during all hours. This composes a relatively new heterogenetic and multifaceted context of care which to the professional practice means both new and less known problems within patient safety, which substantially can obstruct and rule out both the completion and the implementation of a safe home care. The Thesis is based upon an exploratory case study of problems within patient safety in correlation with an advanced home care, and where the research study has had its starting position in the professional practice with an interactive and qualitative research approach. The case study houses two part studies which show that the patient safety problems can be related to an intermediary and multi-organizational form of care, rather than an single operation. A command and control view upon the problems of patient safety, which the professional practice faces, show that missions within the frame of the care form ASIH can be regarded as either a complicated and not rarely a complex operation consistent with Alberts &amp; Hayes (2007) and Brehmers (2008a; 2009c) terminology and where the assignments includes dynamic decision tasks. The case study reveals that the patient safety problems which concretely can obstruct and rule out the completion or implementation of the assignments in a safe way, can be considered related to the layout of the description of the assignments and also a lack of operative and tactical command and control level (of the handling and care of patients) in correlation with the different sorts of assignments that prevails – coincidentally as there is no suitable organization (forums of cooperation) and no appropriate IT-resources for the liaisons which effectively manages to promote and support the forms of cooperation that the character of the assignments also needs. The implicit system of conduct which comes forth through the analysis indicates that there is a need of improvement in order to enable effective command and control for a safer care, since the form of the system of conduct according to Brehmer´s (2006a,b; 2007a,b; 2008a,b; 2009c, 2010, 2011) model fails to satisfy the needs set by the function of command and control. The conclusion of the case study is that advanced home care should be regarded as an intermediary and multi-organizational care form which includes dynamic decision tasks and character wise complex operations contemplated per patient, thus demanding substantial command and control resources, a new point of view upon management and new auxiliary means of management in order to maintain a safe care during the implementation. The hypothesis which has been crystallized during the conclusions of the case study is that a more effective control and command and appropriate auxiliary means of command and control in real time, concerning primarily the handling of patients at the time of a change in care form, can improve the conditions of work in the professional practice and also result in more patient time, which consequently can be expected to contribute to concept of “Good care” i.g. cost effective, patient safe and dignified care. / <p>QC 20120525</p>

Delad uppmärksamhet och affective stances är viktiga sociala verktyg och fundamentala moment vid barn–barn-interaktion. Syftet med den genomförda studien var att undersöka hur femåringar använder sig av och bemöter samtalsturer innehållande uppmärksamhetssökande språkliga praktiker under fri lek, samt hur de modifierar dessa samtalsturer för att presentera förhöjda affective stances. För att uppnå studiens syfte observerades och transkriberades videomaterial som skildrar barn i femårsåldern som leker i par om två. Innehållet i detta transkriberade material studerades på två vis. Först räknades antalet förekomster av uppmärksamhetssökande språkliga praktiker och uppmärksamhetssökande samtalsturer samt de olika sorters responser som barnen gav på dessa. Sedan utfördes en multimodal interaktionsanalys på särskilt intressanta sekvenser ur materialet. Studiens resultat visade att barnen i huvudsak använde sig av vokativer och ”kolla på”-direktiv för att rikta sina lekkamraters uppmärksamhet, medan ingressiver och diskurspartiklar med appellerande moment var minst vanligt förekommande. Den vanligaste formen av respons på barnens uppmärksamhetssökande samtalsturer var kortfattade, minimala responser, medan utvecklade responser var minst vanliga. När det kommer till hur barnen modifierade sina uppmärksamhetssökande yttranden för att presentera förhöjda affective stances visade det sig att de i samtliga fall använde sig av hög tonhöjd och hög röststyrka, och i varierande utsträckning använde resurser som leenden, blickriktning, förlängningar, stigande intonation, betoning, hastighet, pauser och interjektioner. Framtida forskning på ämnet kan med fördel titta närmare på hur användningen av uppmärksamhetssökande språkliga praktiker och affective stances skiljer sig åt mellan barn i olika åldrar och vuxna, samt vilken roll kön och personlighetstyp spelar vid barns val av uppmärksamhetssökande strategier.

Channel coding plays a vital role in telecommunication. Low-Density Parity- Check (LDPC) codes are linear error-correcting codes. According to the 3rd Generation Partnership Project (3GPP) TS 38.212, LDPC is recommended for the Fifth-generation (5G) New Radio (NR) shared channels due to its high throughput, low latency, low decoding complexity and rate compatibility. LDPC encoding chain has been defined in 3GPP TS 38.212, but some details of LDPC encoding chain are still required to be explored in the MATLAB environment. For example, how to deal with the filler bits for encoding and decoding. However, as the reverse process of LDPC encoding, there is no information on LDPC decoding process for 5G NR shared channels in 3GPP TS 38.212. In this thesis project, LDPC encoding and decoding chains were thoughtfully developed with MATLAB programming based on 3GPP TS 38.212. Several LDPC decoding algorithms were implemented and optimized. The performance of LDPC algorithms was evaluated using block error rate (BLER) v.s. signal to noise ratio (SNR) and CPU time. Results show that the double diagonal structure-based encoding method is an efficient LDPC encoding algorithm for 5G NR. Layered Sum Product Algorithm (LSPA) and Layered Min-Sum Algorithm (LMSA) are more efficient than Sum Product Algorithm (SPA) and Min-Sum Algorithm (MSA). Layered Normalized Min-Sum Algorithm (LNMSA) with proper normalization factor and Layered Offset Min-Sum Algorithm (LOMSA) with good offset factor can optimize LMSA. The performance of LNMSA and LOMSA decoding depends more on code rate than transport block. / Kanalkodning spelar en viktig roll i telekommunikation. Paritetskontrollkoder med låg densitet (LDPC) är linjära felkorrigeringskoder. Enligt tredje generationens partnerskapsprojekt (3GPP) TS 38.212, LDPC rekommenderas för den femte generationens (5G) nya radio (NR) delade kanal på grund av dess höga genomströmning, låga latens, låga avkodningskomplexitet och hastighetskompatibilitet. LDPC kodningskedjan har definierats i 3GPP TS 38.212, men vissa detaljer i LDPC kodningskedjan krävs fortfarande för att utforskas i Matlabmiljön. Till exempel hur man hanterar fyllnadsbitar för kodning och avkodning. Men som den omvända processen för LDPC kodning finns det ingen information om LDPC avkodningsprocessen för 5G NR delade kanaler på 3GPP TS 38.212. I detta avhandlingsprojekt utvecklades LDPC-kodning och avkodningskedjor enligt 3GPP TS 38.212. Flera LDPC-avkodningsalgoritmer implementerades och optimerades. Prestandan för LDPC-algoritmer utvärderades med användning av blockfelshalt (BLER) v.s. signal / brusförhållande (SNR) och CPU-tid. Resultaten visar att den dubbla diagonala strukturbaserade kodningsmetoden är en effektiv LDPC kodningsalgoritm för 5G NR. Layered Sum Product Algorithm (LSPA) och Layered Min-Sum Algorithm (LMSA) är effektivare än Sum Product Algorithm (SPA) och Min-Sum Algorithm (MSA). Layered Normalized Min-Sum Algorithm (LNMSA) med rätt normaliseringsfaktor och Layered Offset Min-Sum Algorithm (LOMSA) med bra offsetfaktor kan optimera LMSA. Prestandan för LNMSA- och LOMSA-avkodning beror mer på kodhastighet än transportblock.

Sjöräddning i Sverige sker genom samverkan mellan statliga verksamheter, kommuner och frivilligorganisationer för ett gemensamt mål att rädda personer som råkat i sjönöd. Tid är ofta en kritisk faktor i räddningsuppdragen men ett snabbt och oplanerat utryck riskerar samtidigt att sätta räddningsaktörerna själva i farozonen. Utvecklingen av obemannade autonoma farkoster för SAR (eng. Search And Rescue) ses som en lösning på behovet att kunna snabbt skicka hjälp till samt få ögon på incidentplatsen utan att försätta räddningsaktörerna för onödig risk. Nuvarande kommunikationssystem inom svensk sjöräddning kan dock inte hantera annan typ av information än muntlig varav räddningsaktörer endast känner till riktlinjer för hantering av muntlig information. Med ett framtida införande av autonoma farkoster kommer dock fler informationstyper att behöva hanteras i sjöräddningar varav oklarheten om vilka informationstyper autonoma farkoster samlar in och vilka datahanteringskrav som finns är problematiskt. Oklarhet om informationstyperna och deras datahanteringskrav är vidare problematiskt för utvecklingen och implementeringen av autonoma farkoster då risken finns att farkoster och tekniker utvecklas men inte får användas för att de inte är anpassade efter lagkraven på hantering av olika datatyper. I denna studie undersöks därför vilka informationstyper som autonoma farkoster kan samla in vid sjöräddning. Detta för att komma fram till vilka riktlinjer för datahantering som gäller vid sjöräddning med autonoma farkoster. Studien undersöker också vilka informationstyper som är kritiska för en SAR-sjöräddningssamverkan samt vilka informationsdelningsutmaningar som finns i dagens sjöräddning. Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie och har tillämpat ett socio-tekniskt systemperspektiv för att bättre se till helheten och besvara frågeställningarna. Resultatet av denna studie visar att autonoma farkoster kan samla in information om sin omgivning, vilket utgör grunden för att skapa en medvetenhet om situationen som är kritiskt för SAR-operationer, och kan även samla in information om sitt eget tillstånd. De lagverk som identifierats utgöra de huvudsakliga restriktionerna är kamerabevakningslagen, lagen för skydd av geografisk information, offentlighets- och sekretesslagen, GDPR och dataskyddslagen. Dessa lagverk innehåller riktlinjer för delning av information och personuppgiftsbehandling i SAR-sjöräddning. Kunskapsbidrag studien har genererat inkluderar bland annat identifiering av datatyper som kan samlas in av autonoma farkoster i en SAR-sjöräddning, och sannolikt andra typer av räddningsinsatser, och delning och hanteringskraven på de datatyperna i räddningsinsatser och därmed kunskap om vilka datatyper som är mest reglerade. Vidare kunskapsbidrag är kunskap om vilka informationstyper som är mest kritiska för SAR-sjöräddningar, och därför bör prioriteras att samlas in och delas, och identifieringen av utmaningar för informationsdelning mellan statliga verksamheter och frivilligorganisationer. / Maritime rescue in Sweden is performed through a cooperation between government agencies, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) with the common goal of saving people in distress. Time is often a critical factor in the rescue missions but a fast and unplanned response may at the same time put the rescue workers in danger. The development of unmanned autonomous vehicles for SAR is seen as a solution to the need of being able to quickly sendhelp as well as get eyes on the scene of the incident without exposing the rescue workers for unnecessary risks. However, the current communications systems in Swedish maritime rescue are unable to handle any other type of information except verbal, meaning that rescue workers only know guidelines for handling verbal information. However, with a future implementation of autonomous vehicles, there will be a need to handle more information types in maritime rescue whereas the uncertainty regarding what kind of information autonomous vehicles collect and which data management requirements exist is problematic. The uncertainty about the information types and their data management requirements is also problematic for the development and implementation of autonomous vehicles as there is a risk that vehicles and technologies are developed but not allowed to be used because they are not adapted to the legal requirements on management of the different types of data. Therefore, in this study I examine what information types that autonomous vehicles can collect in a maritime rescue to find out what guidelines for data management that applies during a maritime rescue with autonomous vehicles. The study also examines what kind of information’s are critical for a SAR maritime rescue cooperation as well as what information sharing challenges exist in current maritime rescue. The study was performed as a qualitative case study and has used a socio-technical systems perspective so as to better see the overall picture and answer the research questions. The result shows that autonomous vehicles can collect information about their surroundings, which is the foundation for establishing situation awareness that is critical for SAR-operations, and that they can collect information about their own status. The main laws and regulations that have been identified as constituting the main restrictions are (translated from Swedish) the law of camera surveillance, the law for protection of geographical information, the public access to information and secrecy act, the GDPR and the data protection act. These contains guidelines for sharing information and the processing of personal data in SAR maritime rescue. The knowledge contributions of this study includes among others the identification of datatypes that can be collected by autonomous vehicles in SAR maritime rescue, and probably other types of rescue operations, and the sharing and management requirements on those datatypes in rescue operations and thus knowledge of what datatypes that are the most restricted. Further knowledge contributions is knowledge about which information types that are the most critical for SAR maritime rescue and thus should be prioritised for collection and sharing as well as the identification of challenges for information sharing between government agencies and NGOs.