Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp. / In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.

This study aims to analyze the current discourse on citizen’s dialogue and its link to deliberative democracy, with hope to find that it is taken for granted in dialogues with citizens at local government level. The aim is to show, with a discourse analytical approach to the current democratic renewal in Swedish municipalities, how the discourse is designed and what is reproduced or restructured through printed texts published by the SKL. This by finding what is seen as truth or a form of objective reality in the deliberative democratic discourse and by analyzing the reproduction of the same. The purpose may also partly be considered creating an understanding of how this relates to or what effects this has in the discursive and social practice, as well as in seeing what consequences it can bring. Citizen´s dialogues are becoming more common. Powerful actors like SKL encourage Swedish municipalities to implement the dialogue in the organization. Information about the positive effects is spreading, while unintended consequences are not given any room at all. This can be seen as a social problem, a lack of awareness about the discourse and its social consequences or changes. Structural inequalities are reproduced by SKL publications, which give this study social relevance. The results also indicate that citizen´s dialogues have a connection to deliberative democracy yet still differ in several categories.

This essay sets out to compare political participation in two e-petition systems: The Malmö initiative in Malmö, Sweden, and Better Reykjavik in Reykjavik, Iceland. The main question of the essay concerns the aggregative and deliberative qualities of the Malmö initiative and Better Reykjavik, as well as the relationship between aggregation and deliberation. This main question is divided into four subqueries that lead the empirical analysis. These are: (1) Which similarities and differences in terms of design are there between the Malmö initiative and Better Reykjavik? (2) To what extent have these systems mobilized an aggregative political participation? (3) What similarities and differences are there concerning aspects of deliberation? and (4) What is the correlation between aggregation and deliberation like in the two e-petition systems? The method in use is a comparative cross-sectional study with a 'most similar research design'. The empirical material of the essay includes every petition published since the start of the systems in 2008, which makes it a total survey. The petitions are analyzed by way of quantitative content analysis. In addition, the essay includes a qualitative content analysis of the design of the e-petition systems. The empirical study shows that Better Reykjavik has engaged much greater political participation in both aggregative and deliberative matters than the Malmö initiative has. Most of the differences found concerning aggregation and deliberation can be explained with differences in the design of the e-petition systems. First, Better Reykjavik offers more opportunities for aggregative participation and deliberation than Malmö. Second, the likelihood of actually getting the petition read by local politicians is far greater in Reykjavik than in Malmö. Concerning the relationship between aggregation and deliberation, this study finds no signs of contradiction between the two. As this is not a zero-sum game, e-petition systems are considered to hold good potential for meeting Robert Goodins desire to unite aggregative and deliberative ideals under the slogan "First talk, then vote".

In a democratic society, public participation will be realized when actions in the environment are to be implemented. Public consultation is a statutory process where the public shall be given the opportunity to transparency and influence, which can be provided to different extent. The aim of this essay was to examine perceptions of participation from a consultation meeting on a public plan for an area in a suburb of Stockholm that results in environmental changes. The experiences of officials and participants of the meeting were compared to provide an overview of the purposes of participation that existed for the two parties, and in which ways they were met. A qualitative approach was used to gain a deeper understanding of the respondents’ experiences. Since the consultation meeting was a delimited phenomenon, this essay was conducted as a case study, with interviews as the data collection method. The result was analyzed through the explanatory models of Arnstein's ladder of participation (1969), and identified goals with public participation by Glucker et al. (2013). The result showed in which ways and to what extent the public experienced participation. Similarities and differences in the perceived participation rate were compared to identify whether the parties’ experiences were equivalent. The causes and effects of similarities and differences were examined. The essay also addresses the obstacles and opportunities that contributed to the perceived degree of participation and what areas the parties considered in need of improvement in order to strengthen public participation. / Som en del av ett demokratiskt samhälle ska allmänhetens deltagande tillvaratas när åtgärder i miljön ska genomföras. Samråd är en lagstadgad process där allmänheten ges möjlighet till insyn och påverkan, vilket kan tillhandahållas i olika utsträckning. Syftet med denna uppsats var att undersöka uppfattningar om deltagande från ett samrådsmöte gällande en detaljplan för ett område i en närförort till Stockholm som innebär förändringar i miljön. Planansvarigas och mötesdeltagares upplevelser av delaktighet jämfördes för att ge en bild av vilka syften med deltagande som fanns för de båda parterna och hur dessa tillgodosågs. En kvalitativ ansats användes för att få en fördjupad förståelse för respondenternas upplevelser. Då samrådsmötet var ett avgränsat fenomen genomfördes uppsatsen i form av en fallstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet analyserades genom förklaringsmodellerna Arnsteins delaktighetstrappa (1969) och identifierade mål med allmänhetens deltagande av Glucker et al. (2013). Resultatet visar hur och i vilken utsträckning allmänheten upplevde delaktighet. Likheter och skillnader i den upplevda deltagandegraden jämfördes för att identifiera huruvida de båda parternas upplevelser överensstämde. Orsaker till och effekter av likheter och skillnader undersöktes. Uppsatsen behandlar också vilka hinder och möjligheter som bidrog till den upplevda graden av delaktighet samt vad parterna ansåg hade kunnat förbättras för att stärka allmänhetens deltagande.

Titel: Democracy between theory and practice - A qualitative study on how deliberative democracy in the early school years is practiced Author: Narine Krikourian Supervisor: Johanna Pettersson   The aim of this study is to examine how class council meetings occur in grades 1 and 3.  To achieve the aim, have three questions been formulated:   What does the class council's structure and pupils conversations look like during class council meetings? How are decisions taken during class council meetings and what dose pupils participation look like? What similarities and differences can be found between each year’s course in the practice of deliberative conversations?   This study is qualitative and based on four observations in two different classrooms in grades 1 and 3.   The theoretical frame work of the study is based on Forsberg's (2011) six criterias for deliberative teaching, and Wegerif and Mercer's (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom. The results of the study show that both Forsberg's (2011) criteria for deliberative teaching and Wegerif and Mercers (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom were partly met. The results have also shown that there are both similarities and differences between how students practice deliberative conversation.   Keyword: Deliberative democracy, class council, conversation, argumentation Nyckelord: Deliberativ demokrati, klassråd, samtal, argumentation

The study below aims to investigate how music teachers which is active in primary school work with the school’s democratic mission and how students own influence takes its form in the classroom. The teachers who participate in the study discuss the concept of democracy and in which way the students will take responsibility or not. This is based on the three concepts: democracy, influence and participation. The teachers also concludes that if the given subject is within the student’s interest they will be more willing to influence and take responsibility over their own studies and development. The study will discuss concepts as deliberative pedagogy, John Deweys perspective on education and how social relationships plays a significant role in the classroom. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur musiklärare som är verksamma på grundskolan arbetar med skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytandet tar sin form i klassrummet. Lärarna som deltagit i studien samtalar och diskuterar kring begreppet demokrati och hur det tillsammans med elevernas inflytande och delaktighet landar i det individuella ansvarstagandet hos eleven. Lärarna kommer även fram till att elevers vilja att påverka sin undervisning grundar sig i vilket intresse de har för det givna ämnet. Studien bearbetar olika perspektiv på demokrati och undervisning. Viktiga begrepp för studien är deliberativ pedagogik, John Deweys perspektiv på utbildning och hur sociala relationer spelar en väsentlig roll i klassrummet.

Carl Lindhagen (1860-1946) is one Sweden’s most productive members of Parliament in history. Under his time in the second- and first chamber he wrote a total number of 1011 bills. He was in his time known as a freethinker and utopist, and furthermore as a driving force behind several issues for example Norrlandsfrågan (against the purchase of homesteads by the forest industry in northern Sweden), women’s suffrage and for peace and disarmament. In 1922, Carl Lindhagen put forth a proposal to the First Chamber in which he pleaded for the Lutheran doctrine in Sweden's state church, to be replaced by Christianity. What the proposal meant and how it would be implemented has not, what I have been able to find, been investigated before. Based on Lindhagens bill, the thesis aims to examine Carl Lindhagen's views on spirituality, Christianity, and ethics and to incorporate them into his view of society. A special focus is placed on the school's role in Lindhagen's future vision. The overall question for the study is whether Carl Lindhagen's ideas have been implemented today, already passed or even utopian demands which are still waiting to be articulated and applied? The method for the survey is taken from Mats Alvesson's and Kaj Sköldberg's aletic hermeneutic approach, where the hermeneutic circle oscillates between pre-understanding and understanding. The theoretical edifice for the thesis is that empiricism, facts, can never be distinguished from the interpretation, the understanding, but instead is the result of it.The result of the survey is that Lindhagen's view of Christianity was inspired by Viktor Rydberg and Tolstoyanism. For Lindhagen, Christianity meant the truth about a social ethic, which Jesus, but also previous philosophers and founders of religion, had taught. Man carried the truth within himself, but he risked being lost if he only pursued power and material possessions. Instead, spirituality, the virtues, needed to be cultivated. Truth and spirituality would direct man toward the "good will," the will to do good, which I associate with Jennifer A. Herdt's concept of excellence-prior eudaimonism. Through the moral development of individuals, society also became moral. To get there, the school needed to be transformed from a study- to an education school in the Bildung tradition. Which in turn would create a classless society where individuals could, through dialogue, organize society to the best of their ability. My understanding is that Lindhagen's view of society can be described as deliberative democracy. It also touches on Jennifer A. Herdt's dialogical humanism.In conclusion, Lindhagen's view that an equal and democratic society can not only be created through material prosperity but must also be based on the moral aspirations of individuals is still relevant and has its advocates in the contemporary ethical debate.

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

The purpose of this thesis is to examine school librarians approach towards the democratic role of school libraries. Semi-structured interviews with five high school librarians’ were conducted to illuminate how school librarians work to fulfill this role and further examine any differences in their approach. The theoretical framework consists of a broad interpretation of democracy to highlight difficulties in a precise definition of this term. Deliberative democracy and enlightened understanding is included in this framework in an attempt to establish a more precise setting. With a thematic analysis of the interviews the results were divided and coupled with the research questions. The results show information literacy as the primary democratic work described by the school librarians and an overall general vagueness regarding the school libraries as well as their own democratic role and further pertaining work.

I detta examensarbete har potentiella maktrelationer samt elevers möjligheter till inflytande undersökts inom ramarna för ett demokratiprojekt på Enetorpsskolan (fiktivt namn). Demokratiprojektet är strukturerat på så vis att eleverna ena veckan skapar demokratiförslag, i form av aktiviteter, och veckan därpå verkställs det framröstade förslaget. I vår undersökning har vi använt en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och elevgrupper. Intervjuerna har transkriberats och för att analysera empirin har vi kodat och tematiserat innehållet. Det första huvudtemat, vi funnit relevant för vår studie, är Pedagogernas stödstrukturer och maktrelationer - här visas, genom en Foucault-inspirerad maktanalys, hur den pedagogiska påverkan, via stödstrukturerna, möjliggör för disciplinär och pastoral maktutövning. Det andra huvudtemat är Inflytandets gränser - här visar vi på hur en institutionaliserad verksamhet samt demokratiprojektets förutsättningar, i form av ramar och regler, sätter gränser för elevers inflytande. De faktorer vi här fokuserar på är att projektet är lärarinitierat -vilket leder till att eleverna blir delaktiga i något redan förutbestämt, praktiska förutsättningar -vilka sätter gränser för vilken typ av aktiviteter eleverna kan ge som demokratiförslag och slutligen att lärarna genom sitt veto får sista ordet kring vad som är att betrakta som realistiska förslag. Det som främst blir synligt i vår studie är hur fritidshemmets dubbla karaktär, att både vara en frivillig och målstyrd verksamhet, leder till en paradox kring att eleverna både subjektifieras som demokratiska individer samtidigt som de utsätts för pedagogisk påverkan (jmf. Holmberg 2017; Holmberg 2018).