Hermione Granger is the most prominent female character in the Harry Potter series. She is also the only one in the trio of herself, Harry Potter, and Ron Weasley who is muggle-born. She is, therefore, most likely to be discriminated against in two aspects – on the basis of her sex and race. This essay examines Hermione with the help of Simone de Beauvoir’s The Second Sex and Edward W. Said’s Orientalism to show how she is represented and portrayed as “the Other” in these two aspects. In which aspect is she more likely to suffer from discrimination, or is it the combination of the two that is essential? As discrimination on the basis of sex, race, ethnicity, religion, and other aspects continues to grow in Western societies, it is important to look at how this widely popular literary series handles these issues.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.

När frågan om möjligheten att patentera nya användningsområden för redan kända läkemedel aktualiserades under det Europeiska patentsystemet, kunde två hinder identifieras. Dels är den aktiva substansen i sig inte ny och dessutom förbjuder patentsystemet uttryckligen patent på medicinska förfaranden för diagnostisering eller terapeutisk och kirurgisk behandling. Genom både rättspraxis och lagstiftning har man dock försökt kringgå dessa hinder och till följd av den uttryckliga bestämmelsen om patent på den så kallade andra medicinska indikationen som EPC 2000 tillhandahåller, kan dess patenterbarhet inte längre ifrågasättas. Med anledning av den speciella karaktär som kravformuleringen för dessa patent åtnjuter och till följd av den snäva tolkning av kravformuleringen som den sparsamma praxis på detta område återspeglar, kan det däremot ifrågasättas om inte kraven för dess upprätthållande är alltför långtgående. Det utgör särskilt ett problem när läkemedelstillverkare använder möjligheten att genom "skinny labelling" utesluta patentskyddade indikationer från produktinformationen, för att kunna introducera generiska läkemedel för icke-patentskyddade indikationer på marknaden. Två motstridiga avgöranden som nyligen meddelats i Storbritannien respektive Nederländerna, vilka särskilt behandlar frågan om intrång i förhållande till "skinny labelling", återspeglar det oklara rättsläge som detta rättsområde präglas av. I Sverige kompliceras intrångsfrågan ytterligare av frågan om i vilken utsträckning dessa patent kan upprätthållas till följd av bestämmelser i folkhälsolagstiftningen om generisk substitution. Enkelt förklarat medför dessa bestämmelser att billiga generikaläkemedel, som enbart innehar försäljningsgodkännande för icke-patentskyddade indikationer, byts ut på apoteken mot originalläkemedel, oavsett för vilken indikation läkemedlet förskrivits. I praktiken innebär det att dessa läkemedelskopior även expedieras för patentskyddade indikationer. För att lösa den problematik som regelverket orsakar och till följd av de höga krav som i praxis tycks ställas upp för upprätthållandet av patent på den andra medicinska indikationen, anser författaren att lagstiftaren bör se över hur den svenska folkhälsolagstiftningen och det Europeiska patentsystemet bättre kan samspela. / Two obstacles could be identified when the question of granting patent protection for second medical use of known pharmaceutical products arose in the European patent system. On one hand, the active substance in itself is not new and on the other hand, the system explicitly prohibit method claims for treatment by surgery or therapy and diagnostic methods. However, these barriers have been circumvent in case law and legislation and due to the express provision of second medical use patents in the EPC 2000, its patentability is no longer to be questioned. Due to the special character of second medical use claims and as a result of the narrow interpretation that the sparse case law in this area reflects, it may however be questioned whether the requirement of its enforcement is far to excessive. This is particularly a problem when generic manufacturers uses the possibility of "skinny labelling", in order to exclude patented indications from the product information. As recently announced in the UK and the Netherlands, two conflicting decisions that specifically addresses the issue of patent infringement on second medical use patents in relation to "skinny labelling", reflects the legal uncertainty that characterizes this area of ​​law. In the Swedish context, the issue of enforcement of second medical use patents is further complicated as a result of mandatory provisions on generic substitution. In simple terms, these provisions causes inexpensive generic versions, which solely obtains marketing approval for off-patent indications, to exchange original pharmaceuticals at pharmacies regardless of the indication the drug has been prescribed. In practice, this means that these generic versions will also be dispensed for patented indications. In order to solve the problems that this regulatory framework causes and as a consequence of the high demands set out for the enforcement of second medical use patents, the author believes that it is advisable that the legislator performs a review on how the Swedish public health legislation and the European patent system better can interact on this issue.

The cis norm could be described as the norm that forces everyone to be either female or male and that genitals, gender identity and juridical sex should be constant throughout a person’s lifetime. “Cis” means “on the same side” in Latin, and in this study Wendel Strömbeck, student at the Pedagogy Institution of Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, has coined the notion “the cis gaze”. “The cis gaze” refer to a performative act of sorting bodies into a female or male category. Wendel study how people with trans* experiences could experience gazes and pictures in relation to the cis norm. The study is based on the queer community that Wendel is a part of, and includes interviews and self-reflections. “Trans” means “to move over” in Latin and “trans*” refers to the whole spectra of possible ways of transgressing the cis norm. The study is devided into two parallel works, an essay and an artistic figuration, a comic book. The comic book includes rendering of the interviews that Wendel has carried out and an irreverent study of cis gendered persons. The essay also includes rendering of the same interviews and an analysis of a poster for the Hollywood movie Glen or Glenda from 1953

Uppsatsen utgår ifrån temat främlingskap i dess olika skepnader och syftar till att tydliggöra hur bruket av andrafiering i de noveller som analyseras bidrar till att förstärka dynamiken i mötet mellan de karaktärer som representerar Jag/Vi, respektive den/de Andra. Fokus hamnar här främst på karaktärerna Jag/Vi vilka ser sig själva som normen, därmed belyses hur de reagerar och agerar då någon främmande uppenbarar sig i deras trygga men ofta begränsade och isolerade värld, det vill säga genom att andrafiera denne i mening att bekräfta sin egen identitet och överlägsenhet i förhållande till den främmande och därmed fastställa dennes negativa egenskaper.     Genom att läsaren får tillträde till dessa karaktärers tankegångar, ser hur de agerar och dessutom har tillgång till berättarröstens beskrivning av dem, framträder deras egna fördomar, tillkortakommanden och okunskap med tydlig skärpa. Konsekvensen av detta blir att deras ofta misslyckade försök att hävda sig mot och distansera sig ifrån den/de Andra resulterar i att de själva inte sällan framställs i ett löjets skimmer och som falska auktoriteter.    Vidare demonstreras hur ovannämnda fokus på Jagg/Vi omvänt kan ha som funktion att visa på hur upplysning, insikt samt egenskaper som empati och en förmåga att identifiera sig med, istället för att distansera sig från, den främmande leder fram till att den/de som initialt setts som den/de Andra därmed upphör att betraktas och vara just det.