Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen. / Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.

This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children’s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers’ attitudes towards digital communication in preschools. A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers. The study's data collection occurred through interviews with staff and a questionnaire was answered by caregivers at both preschools. The results show that there are both opportunities and difficulties of digital communication in preschool. They can lead to an increased participation of caregivers and act as a resource and supplement to traditional channels. A common opinion in the preschools was that verbal communication should never be replaced by digital media. Digital communication can, however, bring another dimension to the verbal dialogue. There are many components that must interact for digital media to be used efficiently. Authorities can provide the preschool with material conditions and skills training of staff. However, a positive attitude and an interest among preschool teachers and caregivers are also required for the preschool to be able to take advantage of the opportunities that digital communications can provide.

No description available.

Abstract The purpose of the study was to identify opportunities and challenges with the HR’s use of digital communication. Based on the study’s sub-purpose, we wanted to shed light on potential prospects and present solutions to identified opportunities and challenges. The study’s question was designed to: What opportunities and challenges are there with the HR function’s use of digital communication? To answer the study’s purpose and question, a qualitative study with a inductive research approach was conducted. The conclusion we reached was that it requires the ability and knowledge for the HR to deal with the challenges that comes with the digital development of society and to gain access to the opportunities offered by digital communication. It is only when the challenges are handled correctly and actively worked with, that the HR’s use of digital communication can be successful. By working on the basis of the solutions the study resulted in creates good conditions for the HR to take advantage of the possibilities of digital communication. Keywords: Digital communication, Human Resource, digital tools, communication channels, opportunities, challenges, prospects and solutions.

Emoijs kan berika och tydliggöra digital kommunikation, samtidigt som de även kan skapa missförstånd och försämrade relationer. Hur emojis används i en arbetslivskontext är även relativt outforskat. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka användningen av och inställningen till emojis i kommunikation på arbetsplatser. Med ett bekvämlighetsurval (n = 243) genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visade att emojis nästan aldrig används i arbetsrelaterad kommunikation, men när de väl används verkar det främst ske i kommunikation med personer man har en nära relation med. Resultaten visar också att det finns generellt goda inställningar till emojianvändning i arbetslivskommunikation. Möjliga förklaringar till detta kan vara att den informella naturen hos emojis gör dem opassande i viss arbetslivskommunikation, samtidigt som de potentiellt kan vara användbara för att stärka relationer mellan kollegor.

När ett nytt IT-system ska införas i en verksamhet är det viktigt att involvera deltagare som arbetar inom verksamheten. Deltagarna anses bidra under utvecklingsprocessen av IT-systemet genom åsikter och rekommendationer. En viktig aspekt innan ett IT-system ska införas är att en introduktion med deltagarna ska genomföra för att gynna och effektivisera verksamheten.  Syftet med denna uppsats är att identifiera hur verksamhetsnyttan kan skapas inom Arvika och Eda kommun när det analoga arbetssättet som hälso- och sjukvårdspersonalen använder idag ska ersättas med ett digitalt arbetssätt, IT-systemet SecureMailbox. Ett till syfte är att undersöka hur viktigt deltagande vid introduktionen om det nya IT-systemet är. Undersökningsfrågorna är: På vilka sätt påverkar IT-systemet hälso- och sjukvårdspersonalens effektivitet med meddelandehanteringen? Vilka brister upplever hälso- och sjukvårdspersonalen med introduktionen och pilotförsöket av IT-systemet? Metoder som används under denna studie är demografisk enkät, användbarhetstest med eye-trackingutrustning, observation, tänka högt, retrospektiv granskning, post-testintervju, enkät och intervju för verksamhetsutvecklare. Denna studie resulterade i identifikationen av problem, rekommendationer och fördelar med IT-systemet. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom Arvika och Eda är redo att arbeta med ett IT-system istället för att använda fax och telefon. Användningen av SecureMailbox effektiviserades även inom samverkan mellan region och kommun. Slutligen så visar det sig att en bra introduktion till ett nytt IT-system definitivt gör skillnad. Förstår deltagarna hur och varför IT-systemet ska införas leder det till motivation och en bättre användning när deltagarna ska använda det i framtiden.

Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit ett vanligare inslag i arbetslivet för många arbetstagare. Det skapar en ny arbetsmiljö där två tidigare skilda miljöer ska samverka och interagera med varandra. Detta ställer krav på arbetstagare att de ska prestera och leverera efter arbetsgivarens mål och krav trots att arbetet utförs på distans. Coronapandemin har inneburit en annorlunda vardag för arbetstagare i både arbetslivet och privatlivet och de arbetstagare som har möjlighet ska utföra sitt arbete hemifrån. Den här studien syftar därför till att undersöka hur distansarbete upplevs påverka balansen mellan privatliv och arbetsliv samt hur det upplevs påverka gruppdynamiken i en arbetsgrupp som normalt sett arbetar i en kontorsmiljö. Genom tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare som har arbetat hemifrån sedan mars 2020 har data samlats in. Resultatet visar att distansarbete som arbetssätt har många fördelar genom minskad stress i vardagen beroende på minskade transporttider och ökad flexibilitet i arbetet. Distansarbete skapar däremot utmaningar i kommunikationen med kollegor genom minskade informella och spontana samtal. Distansarbete kan därför sägas underlätta både privatlivet och arbetslivet för de arbetstagare som genom tydliga gränser och rutiner lyckas särskilja de två miljöerna och ha en god struktur i kommunikationen med sina kollegor. / Working remotely has become a more common feature in today’s work life for many employees. It creates a new work environment where employees work life interacts with daily life in a different way. Working remotely requires that employees deliver and produce at the same level as they did when they were working in an office environment. The corona pandemic has caused a different everyday life of many employees around the world. Employees who can, should work from home. This study aims to detect how working remotely is perceived to affect the work – life balance and how it is perceived to affect the group dynamics in a working group who normally is working in an office environment. Data was collected through ten qualitative semi structured interviews with employees who have been working from home since March 2020. The result shows that working remotely causes less perceived stress in both work life and private life compared to working in an office environment. It demands, however, that the employees have a structured way of working and the communication with colleagues will suffer from the missing spontaneous and informal conversations. However, working remotely can simplify work and private life for employees who can successfully separate between the two environments by having good structure and seamless communication with their colleagues.

The purpose of the thesis is to gain in-depth knowledge of how a digital reading and writing promotion library service for young people is experienced and described by the participating librarians. More specifically, to investigate the link between the service and bibliotherapy, as well as the librarians' view of communication via the service. In addition, the librarians' view of the competences and qualities required to work with the service is examined. The material for the bachelor thesis has been collected through semi-structured interviews which have then been analysed through a qualitative content analysis. The theoretical framework used in the analysis is The online disinhibition effect by John Suler, the bibliotherapeutic process described by Sarah McNicol & Liz Brewster and Arleen McCarthy Hynes & Mary Hynes-Berry's description of the interactive bibliotherapeutic dialogue and its prerequisites. The analysis has shown that most examples of Suler's disinhibition effects mentioned are benign, i.e. that the effects are positive based on the librarians' view of the service. The conclusion is that the service is at the intersection of reading therapy and interactive bibliotherapy. When asked if you need to be a therapist, the answer is that a librarian can be an important adult. You don't have to be a counselor or an educated therapist. The anonymity of the service is a unique and important aspect.

Denna fallstudie som är baserad på Malmöfestivalen år 2017, har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt Malmöfestivalens interna ambitioner vad gäller extern kommunikation, tar sig uttryck på Instagram. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av teorier kring public relations, social marknadsföring, offentlighet, virtuella gemenskaper samt the medium is the message har vi genom kvalitativa djupintervjuer och innehållsanalyser fördjupat oss i en kommunikationskedja. Denna startar i tre av Malmö stads kommunikationsdokument, löper genom intervjuer med medarbetare och slutar i publicerat material på Malmöfestivalens Instagramkonto. Detta har givit oss djupare förståelse för Malmöfestivalens externa och digitala kommunikation. Våra resultat pekar på vilka olika vis Malmöfestivalen som organisation medvetet utför strategiska kommunikationsinsatser för att bjuda in publiken till festivalen. / This case study about Malmöfestivalen the year of 2017, is intended to examine how Malmöfestivalens internal ambitions, regarding their external communication are expressed on Instagram. Using a theoretical framework consisting of theories about public relations, social marketing, public sphere, virtual communities and the medium is the message, we have been able to examine the communication chain by using qualitative interviews and content analysis. This chain starts with three communication documents from Malmö stad, runs through interviews with coworkers and ends with the published material on Malmöfestivalen’s Instagram account. This has given us a deeper understanding of Malmöfestivalen’s external and digital communication. The result of our analysis points to the various ways that Malmöfestivalen as an organization, consciously perform strategic communication efforts to invite the audience to the festival.

True crime has established itself as a genre with a huge amount of dedicated viewers worldwide,and has gone from ”trash culture” to big, Emmy award-winning productions. Consumers of thegenre has evolved from passively watching the series on the couch, to actively getting engaged in thecase over internet forums as ”digital detectives”. In combination with the technological developmentand the growth of the media, including the shift in power this has contributed to, we now face newchallenges that society has not yet been able to address. The genres influence on its consumers iswidely debated, as is the influence of today’s media climate on our perception of the world, andstudies that address why we expose ourself to this type of content have been written about anddocumented in numerous ways. However, there is no account of the consumers’ own understandingof the relationship between the media, increased opportunities of communication and the genres'growing popularity. This study aims to investigate how today’s media climate and the digital culturewe live in have contributed to the phenomenon that true crime is, and what factors causethe consumers to evolve from passive to active. The documentary Making a Murderer serves asbasis for the study, it is available in two seasons and depicts the murder of Teresa Halbach.To fulfill the purpose of the study, a qualitative method approach was used. As part of the pilotstudy a focus group was conducted, which was then supplemented with personal interviews. Thedata that emerged in these studies were processed and analyzed thematically with the support of thedocumented theories. From the themes and patterns that were developed, conclusions could bewritten, the sub-questions could be answered and the purpose of the study was fulfilled. I came tothe conclusion that mediatization and convergence culture can be assumed to play a major part inthe emergence of digital detectives, as well as in the development of a relatively new form of spoilerculture in which collective intelligence is used to reform society. Furthermore, I found a concernamong the consumers about how dangerous it can be if media and civilians act as judges insociety, and how the possible lack of source criticism can affect the public’s perception of the world.In order for consumers to evolve from passive to active, and for them to be affected on an emotionallevel, a real and detailed picture of the case needs to be portrayed, with socio-economic factors aswell as an insight into the protagonist’s life.