Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.

En el contexto actual, el gobierno peruano impulsa la educación remota en diferentes plataformas a nivel nacional con la finalidad de mantener los espacios educativos en medio de la emergencia sanitaria. La siguiente investigación analiza la competencia digital docente y la implementación de los contenidos a la virtualidad en el nivel de secundaria del colegio Virgen Peregrina del Rosario 2074 de San Martín de Porres – Lima, Perú. Inicialmente se observa la interacción en las aulas virtuales de los diferentes docentes y en paralelo se recogen las percepciones sobre el desarrollo de las clases ante la adaptación causada por el aislamiento social. Los datos obtenidos se recopilan a través de entrevistas realizadas hacia el profesorado. A partir de estos instrumentos metodológicos se busca analizar la implementación del contenido virtual y la educación remota como una medida obligatoria para no detener las clases en la crisis social del COVID – 19. / In the current context, the Peruvian government promotes remote education on different platforms at the national level to maintain educational spaces in the midst of the health emergency. The following research analyzes the teaching digital competence and the implementation of the contents to virtuality at the secondary level of the Virgen Peregrina del Rosario 2074 school in San Martín de Porres - Lima, Peru. Initially, the interaction in the virtual classrooms of the different teachers is observed and in parallel, the perceptions about the development of the classes are collected in the face of the adaptation caused by social isolation. The obtained data is collected through interviews with the teaching staff. Based on these methodological instruments, it is sought to analyze the implementation of virtual content and remote education as a mandatory measure to not stop classes in the social crisis of COVID - 19. / Trabajo de investigación

With the aim of designing tools, processes and means to support secondary school teachers in maintaining a sense of presence, closeness and immediacy when interacting with their pupils remotely in rapidly appropriated digital learning environments due to Covid-19, this thesis examined the meaning, importance and possibilities of creating a sense of presence, closeness and immediacy in remote digital teaching.The process was based on research for design, encompassing literature study, field research and methods of interaction design to reach conclusions on meaningful tools, processes and means of supporting secondary-school teachers in remote digital teaching.Main findings unveiled a sense of presence as a prerequisite for closeness and immediacy and real-time video lessons as the main approach to remote digital teaching, potentially creating an illusion of presence, closeness and immediacy due to pupils’ choice of black screens and muted microphones.Potentially meaningful approaches to achieving a sense of presence, closeness and immediacy identified in this thesis include the use of digital representations, representational correspondence and the concept of testimony in designing for a sense of presence, closeness and immediacy in remote digital environments.

Föreliggande studie syftar till att söka ökad kunskap och förståelse för bildämnets möjligheter att stärka Skolverkets uppdrag och mål att utveckla adekvat digital kompetens hos elever, samt synliggöra hur bildlärare arbetar med att utveckla och stärka elevers digitala kompetens utifrån olika aspekter av medie- och informationskunnighet. För att få ett så nyanserat och varierat resultat som möjligt användes en kvalitativ metod, närmare bestämt semi-strukturerade intervjuer och en öppen enkätundersökning. Ett total av fem intervjuer genomfördes med verksamma bildlärare i olika delar av Sverige samt en fokusgruppsintervju med elever på en skola. Enkätundersökningen genererade 20 svar från elever. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teorier: (i) artefaktsteori och (ii) läroplansteori. Resultatet illustrerar att lärare besitter varierande kunskapsnivåer och att olika kunskaper ger konsekvenser för vilket lärande som ges företräde. Vidare illustrerar resultatet att lärare och elever har olika inställningar om vilket lärande som bildämnet ämnar generera. Resultatet visar även att bildämnet har många möjligheter till att utveckla elevers digitala kompetens, men att det krävs fortbildning för att genomföra ett sådant arbete. / The present study aims to seek increased knowledge and understanding of the possibilities that the art subject has to strengthen the Swedish National Agency for Education´s goals and mission to develop students’ digital competence. Furthermore, to understand how art teachers work to foster and strengthen student digital competence from different aspects of media- and information literacy. A qualitative method was used, more precisely semi-structured interviews and a survey, to attain a wide variety of varied and nuanced results. A total of five interviews were conducted with working art teachers in Sweden and one focus group interview with students at a school. The survey resulted in 20 answers from students. The empirical material was analysed using two theories: artefacts theory and curriculum theory. The results illustrated that teachers have a varied knowledge, and that the variation has an impact on what students learn. The result also shows that students and teachers have a difference in attitudes about what the subject aims to teach students. Finally, that the art subject has a lot of possibilities to foster students’ digital competence, but it takes a lot further training to enable it.

The aim of this study was to investigate and describe the perceived digital literacy competencies of Unisa Open Distance Learning students in the Eastern Cape province of South Africa. The association between the socio-demographic variables of the students and their perceived digital literacy competencies was statistically tested. The study examined whether there is a statistically significant relationship between the independent variables: attitudes towards digital technology for academic purposes, usage of the Learner Management System and attendance at regional digital literacy workshops, and the dependent variable, perceived digital literacy competencies. A quantitative, non-experimental, cross-sectional survey design was adopted using a census sampling method. The study concluded that the majority of students have high self-perceived digital literacy competencies. Statistically significant positive relationships were found between attitude towards digital technology for educational purposes, usage of the Learner Management System and attendance at regional digital literacy workshops and perceived digital literacy competencies. / Educational Management and Leadership / M. Ed. (Education Management)

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>