Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades. / One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

La crisis sanitaria causada por la pandemia covid-19 en el mundo hizo que muchas escuelas se vieran forzadas a impartir clases virtuales o semipresenciales, muchas sin tener la preparación ni los recursos necesarios para llevar a cabo semejante tarea. El presente trabajo tiene como objetivo estudiar las percepciones del alumnado y el profesorado de la asignatura de español como lengua extranjera de una escuela secundaria sueca con respecto a la experiencia de enseñanza virtual de los últimos dos años. El artículo aborda tres problemáticas: la preferencia de modalidad de enseñanza, las ventajas y desventajas de la modalidad virtual, y las tecnologías de la comunicación y la información que se pueden mantener en la enseñanza presencial. La metodología utilizada para recabar información de primera mano son dos encuestas: una con preguntas abiertas para profesores, y otra de preferencia y opinión siguiendo la escala de Likert para el alumnado. A su vez se usará el modelo de Fisher de dos colas para establecer correlaciones estadísticas que puedan probar las hipótesis. El marco teórico del trabajo es la teoría de la conectividad de Siemens y Downes, el concepto de competencia digital y el enfoque de “aula invertida” de Bergmann y Sams. / The sanitary crisis caused by the worldwide covid-19 pandemic forced many schools to impart blended and online teaching, despite the fact that many lacked the preparation or the necessary resources to carry out this task. This paper aims at studying the perceptions of Spanish as a Foreign Language secondary school students and teachers with respect to the distance education experience of the last two years. The article addresses three issues: the preference for a certain teaching modality, the risks and disadvantages of online teaching, and the digital tools and strategies that can be used in face-to-face teaching. The method used to obtain first-hand information are surveys: the teachers’ survey had open questions, and the students’ survey, Likert’s preference and opinion scales. In addition, Fisher’s exact test will be used to establish if there are statistically significant correlations between variables to prove the study’s hypotheses. The theoretical framework is Siemens’ and Downes’ theory of connectivity, the concept of digital competence and that of “flipped classroom” by Bergmann and Sams.

The aim of this research compilation is to show and discuss aspects of the implementation of digital tools in the visual arts classroom in Sweden. The purpose is to find out what approach visual art teachers have to the use of digital tools in their classroom, and how this affects the lessons and interactions between the students and the teachers. The articles have been found through multiple sources, the ones used are ERIC, SwePub and DiVa-Portal. The articles are all peer-reviewed and published after 1996. The main amount of articles are in a Swedish context, but there’s also a few international articles to give a broader perspective. These other articles come from Australia, Canada and the United Kingdom. Some of the articles haven’t been found via the mentioned sites, but were nudged to us by our supervisor. The results show that visual art teachers are still to some degree reluctant to incorporate the use of digital tools in the visual arts classroom. This is mostly due to lack of knowledge, skills or resources available for the teacher. Another part is that the visual arts still are considered a creative hands-on subject, which makes it hard to implement digital tools since they mostly are considered theoretical tools. This research compilation concludes that there’s still further work to be done to implement digital tools in a way that visual art teachers can fully use. And there’s still a need for digital competence among both students and teachers. However, it’s already starting to turn, with more students gaining access to their own personal computers, consequently more opportunities for digital learning appearing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information. En majoritet av lärarna i undersökningen har inte erbjudits kompetensfortbildning inom området datormedierad kommunikation av sin arbetsgivare. I kursen Svenska A erbjuds eleverna varierande datortillgång, allt från varje lektion till en gång per kurs. Lärarnas krav på elevernas datorkompetens i kursen varierar mellan ”inga krav” och omfattande krav. I diskussionen belyser jag hur ny teknik assimileras av skola och undervisning och sätter in mina resultat i en tidskontext. / The purpose of my investigation is to study the view of supply of computers and the use of computers among a num¬ber of senior high school teachers, teaching Swedish. I also investigate their demands on pupils and their use of computers in the course “Svenska A”. My web inquiry was distributed during March 2009. The results of the inquiry have been compared with descriptions of requirements for writing and with former and present curricula. The supply of computers for teachers is insufficient and the supply of computers for pupils is even more so. Communication mediated by computer is being used to give information to pupils and to make teaching more efficient. A majority of the teachers have not been offered further training by their employers within the field of communication mediated by computer. In the course “Svenska A” pupils are being offered to use computers in varying degrees, from once per course till every lesson. The teachers’ claims on the pupils’ competence in their use of computers vary from “no demands” to wide demands. In the discussion I shed light on how new technology is being assimilated by schools and education. I also insert my results in a context of time.

För att kunna vara konkurrenskraftig i dagens föränderliga samhälle krävs att organisationer anpassar sig till kundernas behov och kliver på resan mot digital transformation. Detta kan underlättas genom att organisationen arbetar med kvalitetsutveckling (Ponsignon m fl. 2019). Studiens syfte var att belysa chefer och ledares syn på styrkor respektive utmaningar inom digital verksamhetsutveckling utifrån ett systemsynsätt, i relation till offensiv kvalitetsutveckling. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 12 chefer och ledare vid tre svenska myndigheter genomfördes. Detta för att belysa vilka styrkor respektive utmaningar som de såg vid digital verksamhetsutveckling i relation till offensiv kvalitetsutveckling och hur de använde utmaningarna respektive styrkorna för att utveckla verksamheten. Empiriska data analyserades samt kopplades till en teoretisk referensram. Studien sammanfattade styrkor, utmaningar och ageranden i följande teman: Styrkor: Uppskattade digitala tjänster, Processer och arbetssätt, Fokus på kunden, Engagerad ledning och chefer, Kultur, kompetens och engagemang samt Extern samverkan Utmaningar: Kompetensförsörjning, Styrning och uppföljning, Prioriteringar, Intern organisation samt Extern samverkan Ageranden: Underlätta verksamhetsutveckling, Reda ut kundbegreppet, Planera och prioritera, Förhållningssätt som chef och ledare, Arbeta med systemfaktorer, uppföljning och ständiga förbättringar Studien visade på att det fanns en stark relation till offensiv kvalitetsutveckling och Bergman och Klefsjös hörnstensmodell (2020) när de styrkor, utmaningar samt ageranden som cheferna och ledarna belyser i studien analyserades. Den största utmaningen som belystes var kompetensförsörjning vilken dock inte direkt kunde relateras till hörnstensmodellen. I studien framkom också att det skiljer sig åt hur långt olika myndigheterna har kommit i den digitala verksamhetsutvecklingen, liksom andelen verksamhetensutveckling som har digitala inslag. / To be competitive in today’s changing society, organisations need to adapt to customer needs and step on the journey towards digital transformation. This can be facilitated by the organisation working with quality development (Ponsignon et al. 2019). The aim of the study was to highlight managers and leaders’ views on strengths and challenges in digital organisation development based on a system approach, in relation to offensive quality development. A qualitative study with semi-structured interviews with 12 managers and leaders at three Swedish authorities was conducted. This is to highlight the strengths and challenges they saw in digital business development in relation to offensive quality development and how they used the challenges and strengths to develop the business. Empirical data were analysed and linked to a theoretical frame of reference. The study summarised strengths, challenges and actions in the following themes: Strengths: Appreciated digital services, Processes and working methods, Focus on the customer, Engaged management and managers, Culture, competence and engagement and External collaboration Challenges: Competence supply, Management and follow-up, Priorities, Internal organisation and External collaboration Actions: Facilitate business development, Clear customer concept, Plan and prioritise, Approach as manager and leader, Work with system factors, follow-up and continuous improvement The study showed that there was a strong relationship with offensive quality development and Bergman and Klefsjö’s “hörnstensmodell “(2020) when the strengths, challenges and actions highlighted in the study were analysed. The biggest challenge highlighted was competence maintenance, which could not be directly related to the “hörnstensmodell”. The study also revealed that it differs in how far different authorities have come in the digital organisation development, as well as the proportion of The study showed that the different authorities have come at different stages in the digital organsational development and that it differed from the proportion of organsational development that had digital elements. / <p>20220605</p>

Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat. / Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.

This study aims to gain deeper insights in digital technology supported teaching in Swedish early childhood education (ECE) settings. Introduction of digital goals in Swedish ECE curriculum obliges preschool teachers to integrate digital technologies into educational practices and calls for a relevant definition and a defined content for this teaching area. By examining teachers’ perspectives, this thesis contributes to obtaining valuable experience-based knowledge that can eventually fill the existing research gap.   In a curriculum context, digital technologies have traditionally been associated with technology as a teaching tool, while digital goals (i.e., training children’s digital competence) redefine technology as a teaching content. However, integrating digital technologies in educational practices is still reported to be a challenge, and preschool teachers demonstrate ambivalent attitudes towards use of digital technologies in play-based pedagogy. Previous research has shown that to embed technologies in preschool practices, teachers need to enhance their technological knowledge, which involves a complex coupling between technical knowledge and pedagogical expertise. In the study, eleven preschool teachers were interviewed. A phenomenographic approach was used to identify and analyze the teachers’ conceptions. As a result, several categories related to digital technology use were discerned in teachers’ descriptions. Teaching situations were identified within both planned and spontaneous activities whilst activities for entertainment, relaxation and staff relief were referred to as mere “media consumption”. Paradoxically, nearly all teachers define digital technology supported teaching as a goal-directed, planned and adult-led activity. However, plenty of examples given by the teachers show that situations originating from spontaneous use of digital technology, particularly tablets, play an essential role in everyday teaching practices. Such a rigid understanding of the teaching concept on a definition level may have a counterproductive effect on ECE task with a traditional focus on child-initiated, spontaneous activities.  Other findings show that various combinations of hard- and software (apps) may offer teachers multiple teaching options. However, lack of time and technical knowledge in one group of teachers is reported to lead to a scarce use of technologies. In most examples, digital technology is described as a teaching tool for training language, science, mathematics, or arts, while technology as a content is seen as a challenging task and focuses mainly on introducing programmable toys. The teachers describe several examples where technology does not align with their didactic intentions. However, tablet with Google Search is the technology that demonstrates both frequent and organic use. Providing immediate answers on the screen, tablets enable to capture children’s spontaneous questions and, at the same time, support teachers’ educational goals. The preschool teachers’ critical observations and didactic value judgements can contribute with a more nuanced view on what a particular digital technology makes possible in a certain teaching situation.   Key words: early childhood education (ECE), preschool, digital technology supported teaching, digital competence, tablet, phenomenography, teachers’ beliefs. / Studiens syfte är att bidra med fördjupad kunskap om undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan. Två uppdrag i den reviderade läroplanen Lpfö18 – undervisningsuppdraget och digitaliseringsuppdraget ­­- innebär att alla förskollärare har ansvar för att organisera undervisning som inkluderar digitala tekniker. Vad som ingår i denna undervisning och hur den ska bedrivas är dock inte självklart. Genom att undersöka förskollärares perspektiv kan studien bidra med att mejsla ut professionskunskap i detta innehållområde och ge viktiga insikter för både praktiken och den fortsatta forskningen.     Den digitala teknikens funktioner i förskolans läroplan formuleras på två skilda kvalitativa sätt: som ett verktyg för att nå ett visst mål eller som ett mål i sig, i syfte att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan och digitala tekniker kan beskrivas ha en ”problematisk relation” där många förskollärare fortfarande känner sig oförberedda och tveksamma inför integreringen av digital teknik i lekbaserad pedagogik. Tidigare forskning visar att förskollärare behöver både teknisk och didaktisk kompetens kring användandet av en viss teknik.  Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen som ett sätt att närma sig fenomenet undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan och baseras på intervjuer med 11 förskollärare. Flera kategorier har urskilts som representerar hur undervisning och andra aktiviteter relaterade till digitala tekniker beskrivs av förskollärarna på kvalitativt olika sätt.  Undervisningssituationer identifierades inom både planerade och spontana aktiviteter medan underhållande, avkopplande och avlastande aktiviteter uppfattades endast som tidsfördrift och ”konsumtion” av digital teknik. Förskollärares definition av undervisning relaterad till digitala tekniker som en målstyrd, planerad och vuxenledd aktivitet står i stark konstrast till många exempel där det återkommande lyfts spontana aktiviteter. En sådan rigid förståelse av begreppet undervisning i förskolan kan verka kontraproduktivt och bidra till en skolifiering av förskolan.  Ett annat resultat visar att olika kombinationer av hård- och mjukvaror (appar) i olika sammanhang erbjuder varierande, multipla användningsområden i undervisningen. Samtidigt uppges brist på tid och teknisk kunskap orsaka en begränsad användning av teknik i en grupp lärare. Medan digitala tekniker som ett verktyg beskrivs med fördel användas i naturvetenskapliga projekt, skapande och språkarbete, refererar de flesta förskollärare endast till programmerbara robotar som exempel på digitala tekniker som ett mål, vilket endast utgör en del i det arbetet. Studiens resultat visar att digitala tekniker inte alltid lyckas ge stöd åt förskollärarnas didaktiska målsättningar. Samtidigt är datorplatta med sökmotor Google ett exempel på teknik som både används frekvent och organiskt, dvs. i harmoni med barnens idéer och förskollärarens didaktiska intentioner. Med hjälp av sökmotorn får förskollärare och barn en omedelbar tillgång till information vilket skapar ett konstant flöde av barnens spontana frågor och svar från datorplattan som kan läsas eller visas direkt. Studiens resultat innebär att förskollärares observationer och kritiskt didaktiska reflektioner kan ligga till grund för vad som faktiskt blir möjligt att erbjuda barn i undervisning.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

Digital competence used to be a confusing concept, until recently when some researchers coined a comprehensive definition of digital competence and formulated a conceptual framework in an SME context. However, the framework was only at a conceptual level and required to be tested with the empirics of a qualitative or quantitative study. By an abductive qualitative approach, this research explored existing theories on digital competence and formulated a new digital competence framework in Swedish manufacturing SME perspective. Moreover, with cross-sectional study design, this research explored the role of digital competence in the internationalization process of six Swedish manufacturing firms, which is unprecedented in academic literature. Our findings indicate that digital competence is an evolving concept which develops gradually with technological advancements and requires a combination of three integral components: i) Digital technologies (basic and advanced level digitalization), ii) Automation of organizational processes, iii) Human resources who have the latest digital skills and are duly motivated to use these skills. This research affirms that after attaining digital competence Swedish manufacturing SMEs can sustain a competitive advantage in their international markets and it successfully facilitates in the firm’s internationalization process. / Digital kompetens brukade vara ett förvirrande koncept fram till nyligen när vissa forskare utarbetade en omfattande definition av digital kompetens och formulerade en konceptuell ram i ett små och medelstora sammanhang. Ramverket var dock endast på en konceptuell nivå och krävdes att testas med empiriken i en kvalitativ eller kvantitativ studie. Genom ett abduktivt kvalitativt tillvägagångssätt undersökte denna forskning befintliga teorier om digital kompetens och formulerade en ny digital kompetensram inom svenskt tillverkningspolitiskt perspektiv. Vidare undersökte denna undersökning rollen som digital kompetens i internationaliseringsprocessen av sex svenska tillverkningsföretag, vilket är enastående i den akademiska litteraturen. Våra resultat tyder på att digital kompetens är ett utvecklande koncept som utvecklas gradvis med tekniska framsteg och kräver en kombination av tre integrerade komponenter: i) Digital teknik (grundläggande och avancerad digitalisering), ii) Automatisering av organisationsprocesser, iii) Personal som har de senaste digitala färdigheterna och är vederbörligen motiverade att använda dessa färdigheter. Den här forskningen bekräftar att svenska tillverkare små och medelstora företag efter att ha uppnått digital kompetens kan upprätthålla en konkurrensfördel på sina internationella marknader och framgångsrikt underlättar företagets internationaliseringsprocess.