Abstrakt Titel: Leksaker i den digitala tidsåldern – Leksaksbranschens bemötande av nya preferenser Författare: Sandra Nilsson och Victor Tydesjö Handledare: Leif Rytting Kurs: Företagsekonomi III – examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014 Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka: Butikernas nuvarande tillstånd gällande sortiment och arbetssätt Förändringar som har skett gällande sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändning Leksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingen Forskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi? Metod Vi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden. Detta för att på ett djupt sätt kunna få specifik data om branschens företeelser. Undersökningen har genomförts med en abduktiv ansats, där vald teori har format empirin men där empiri även har inverkat på den teori som presenteras. Det teoretiska materialet har präglats av akademisk litteratur och elektroniska källor. Empiriinsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med fyra leksaksbutiker och en representant från branschorganisationen Leksaksbranschen. Slutsatser Gällande branschens nuläge framkom att inköp på speciella inköpsmässor för leksakshandlare och deras leverantörer bär stor betydelse för leksaksbutiker och inverkar även på utformning av deras sortiment. Samordning mellan mindre aktörer i en enda katalog föreslås vara ett sätt för de mindre starka butikerna att hävda sig bättre mot de stora kedjorna. Vi fann att lekåldern har minskat, vilket medför att barn är kunder under en kortare tid. Vissa sortimentsanpassningar har skett på grund av detta, men inte i särskilt stor skala. Gällande branschens framtid tydliggörs att aktörerna kan behöva göra vissa förändringar i sin verksamhet, där exakt vad detta skulle vara inte är självklart. / Abstract Our purpose with this study is to investigate how the toy industry has changed and will change its operations in the technological era. In order to do this, we determined a few aspects to investigate: The toy stores’ current state regarding assortment and ways of working Changes that have occurred regarding assortment as a consequence of children’s’ changed technological usage The future of the toy industry as a result of the continued technological development The research question goes as follows: How is the toy industry impacted by children’s early usage of different kinds of digital technology? In this study we decided to use the qualitative research method in order to gather profound and specific data about the happenings of the toy industry. The study has been carried out with an abductive methodology, allowing theoretical data to impact empirical data and also allowing empirical data to impact theoretical data. The theoretical data is characterized by usage of academic literature and electronic sources. The empirical data gathering was carried out by qualitative interviews with four toy stores as well as a representative from the Swedish toy industry association. Regarding the current state of the industry, it showed that purchasing at special toy dealer’s purchasing fairs is of significant importance for toy stores and also impacts the shaping of their assortments. Coordination between smaller actors in one single toy catalog is proposed as a way for the less powerful stores to assert themselves against large toy chains. We found that children stop playing with toys at an earlier age, which means that children are customers during a shorter time span. Certain assortment adaptations have happened due to this, but not in a very significant manner. Regarding the future of the industry it is conveyed that the actors may have to perform certain changes in their operations, but precisely what this would entail is not obvious.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

Syftet med denna studie var att syntetisera äldre personers erfarenheter kring användning av digital teknik samt dess betydelse för äldres delaktighet i vardagen. Studien är en metasyntes som utfördes genom en systematisk sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur och dess analys. Litteratursökningen genomfördes i fyra databaser och resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som ingick i studien. Dataanalysen inleddes med en kvalitetsgranskning av artiklarna och avslutades med en syntes av datan som svarade på studiens syfte. Syntetisering ledde till 34 första nivåns teman samt tre andra nivåns teman; 1. Upplevd nytta och viljan av att använda digital teknik i äldres vardag. 2. Teknikens påverkan ger känsla av gemenskap och ökat stöd för delaktighet. 3. Upplevd begränsning och bristande vilja av användning av digital teknik. Andra nivåns teman lyftes upp och resulterade i två tredje nivåns teman; 1. Äldre entusiaster omfamnar teknikens möjligheter för känslan av trygghet och delaktighet i vardagen trots utmaningar kring dess användning. 2. Upplevelse av egna existensen i livet utanför teknikens värld och hinder för eller möjligheter till delaktighet i ett digitalt samhälle. Resultatet påvisade varierande erfarenheter av användning av digital teknik. Äldre personer lyfte upp stora möjligheter att engagera sig i samt att klara vissa vardagliga aktiviteter med hjälp av digital teknik. Positiva erfarenheter som dominerade i studierna var äldres möjlighet att kommunicera med vårdgivare och myndigheter samt att vara delaktig i sociala liv. Utöver detta visade sig att vissa äldre ansåg att digital teknik var onödig i deras liv, vilket berodde på brist på intresse eller svårigheter att hantera den. Att inte kunna eller att inte vilja hantera digital teknik har lett till upplevelse av utanförskap och minskad delaktighet i samhället. / The purpose of this study was to synthesize older people's experiences of using digital technology and its significance in their participation in everyday life. The study is a Meta-synthesis that was performed through a systematic search of qualitative scientific literature and it’s analysis. The literature search was conducted in four databases and resulted in twelve scientific articles that were included in the study. The data analysis began with a quality review of the articles and ended with a synthesis of the data that answered the purpose of the study. The synthesis led to 34 first-level themes as well as three second-level themes;            1. Perceived benefit and willingness to use digital technology in the everyday lives of the elderly, 2. The impact of technology provides a sense of community and increased support for participation, 3. Perceived limitation and unwillingness to use digital technology. Second level themes were highlighted and resulted in two third level themes; Older enthusiasts embrace the possibilities of technology for the feeling of security and participation in everyday life, despite the challenges surrounding its use. 2. Experience of one's own existence in life outside the world of technology and obstacles or opportunity to participate in a digital society. The results demonstrated varying experiences of using digital technology. Older people highlighted great opportunities to get involved in and to manage certain everyday activities with the help of digital technology. Despite functional limitations and physical barriers, there is potential to perform errands digitally. Positive experiences that dominated the studies were elderly's opportunity to communicate with healthcare providers and agencies but also opportunity to participation in their social life. In addition to this, it turned out that some older people felt that digital technology was unnecessary in their lives, which was due to lack of interest or difficulties in dealing with it. Not being able or unwilling to handle digital technology has led to the experience of exclusion and reduced participation in society.

We human beings are facing a dilemma, as we live in a time and place where we inevitably have to become more stationary in our way of living, as well as make more careful and calculated decisions about what type of products we consume and how. As we are increasingly confined to our homes, our homes are having to act host to all of the activities that we used to leave our home for, such as work, exercise, leisure and more. The need for interior modification is larger than ever, yet the need is conflicted by the threat that product consumption is paying to our climate. This project has explored the technology of augmented reality as an alternative method for interior adaptation, personalisation and creation in existing environments, through a concept called DIGITERIORS. By introducing flexible and digital layers to our static and analog interiors, the concept enables a new interactive dimension of interiors that can be atmospherically optimised and customised for a specific activity, need or mood, innumerable times without having to consume interior products or material. On a larger scale, this project speculates on sustainable and alternative ways of influencing our interiors in the future, using technologies that are already developed, but not yet fully utilised.

Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning.  Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans. / The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.