In the directive 2008/104/EC on Temporary agency work there is a regulation concerning that there shouldn’t be any restrictions or prohibitions in national legislation if it can not be attributed to the public interest. According to that the purpose of this paper is to investigate whether the Swedish law about reemployment in 25 § LAS is a restriction for temporary work agencies, it’s role on the labor market and also to investigate what consequences a restriction can have from a diversity perspective. To fulfill the purpose I have been using a legal dogmatic method based on determination of the current law. I have by the legal research determined that reemployment is not a restriction for temporary work agencies. The Swedish Labor Court has established this through inter alia two judgments about hiring temporary employees while workers still had their rights to reemployment. Both of the judgments indicate that it is today permitted when the purpose not is to circumvent the law. In cases where the employer's purpose is to circumvent the law it can be seen as a limitation of temporary work agencies since the law does not allow this. I note that such procedure can be attributed to the public interest and that the legal regulation in Sweden works. The investigation highlighted 38 § MBL as a form of a limitation on temporary agencies as employers are forced to primary negotiation before they hire agency staff and hence this legal regulation abolished. The industry of temporary work agency is an important part of the Swedish labor market because of its over-representation of young workers and immigrants who contributes with diversity but it is also important because it is considered as promoting flexibility. Restrictions and prohibitions in Swedish law could result in difficulties for the industry of temporary agency work to play a role in the labor market while vulnerable groups could lose its way in to the labor market. Keywords: Temporary work agency, the directive 2008/104/EC on Temporary agency work, restrictions and prohibitions, reemployment. / I direktiv 2008/104/EG, bemanningsdirektivet, finns en reglering angående att det inte får finnas begränsningar eller förbud i nationell lagstiftning om det inte kan hänföras till allmänintresset. Syftet med uppsatsen är således att utreda om Sveriges företrädesrätt till återanställning utgör en begränsning för bemanningsföretagen och deras uthyrning av arbetskraft, deras betydelse på arbetsmarknaden och vidare vad begränsningar kan leda till utifrån ett mångfaldsperspektiv. För att uppfylla syftet har en rättdogmatisk metod använts med utgångspunkt i att fastställa gällande rätt. Genom rättsutredningen har jag kommit fram till att företrädesrätten inte bör anses utgöra en begränsning för bemanningsföretag. AD har fastställt detta i bl.a. två fall angående inhyrning från bemanningsföretag när arbetstagare fortfarande varit företrädesberättigade sombåda indikerar att inhyrning idag är fullt tillåtet när syftet inte är att kringgå lagen. I de fall där arbetsgivarens syfte är att kringgå lagen kan det ses som en begränsning för bemanningsföretag eftersom inhyrningen för att kringgå lagen inte är tillåten. Jag konstaterar dock att sådana förfarande kan hänföras till allmänintresset vilket är tillåtet enligt bemanningsdirektivet och att lagregleringarna i Sverige därmed fungerar. Genom utredningen uppmärksammades 38 § MBL som en form av en begränsning för bemanningsföretagen då arbetsgivare är tvingade till primär förhandling innan de hyr in personal från ett bemanningsföretag och enligt mig kan det inte hänföras till allmänintressetoch därav borde lagregleringen ses över. Bemanningsbranschen är en viktig del av den svenska arbetsmarknaden då den dels genom en överrepresentation av unga och utlandsfödda alternativt inrikesfödda med utlandsfödda föräldrar bidrar med mångfald men även då den anses främja flexibilitet. Begränsningar eller förbud i den svenska rätten skulle således leda till att bemanningsbranschens skulle få svårare för att få en plats på arbetsmarknaden samtidigt som de svaga grupperna med liten förankring till arbetsmarknaden skulle förlora sin väg in till arbetsmarknaden. Nyckelord: Bemanningsföretag, bemanningsdirektiv, direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag,begränsningar eller förbud, företrädesrätt till återanställning.

<p>EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.</p><p>Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet. Även etikens syn på hur lagring av personuppgifter ska hanteras och rättfärdigas tas upp.</p><p>Studien har kommit fram till ett resultat kring varje problemområde. I relation till redan gällande direktiv och konventioner visar studien att det är väldigt öppet för tolkningar. Dock är det framförallt mot artikel 8 i ECHR som det nya direktivet strider mot.</p><p>Peter Seipel har definierat sex olika teorier kring synen på personlig in-tegritet. Direktivets påverkan på den personliga integriteten har analy-serats med hjälp av dessa teorier. Sammanfattningsvis kan det konstate-ras att lagring av trafikdata och lokaliseringsdata kan ses som ett in-trång i den personliga integriteten, frågan är om detta intrång är berät-tigat?</p><p>Inom etiken är synen på direktivet koncentrerat till vems nytta direkti-vet är och vilket mål direktivet ska uppnå. Ofta hamnar olika regler och ställningstagande i konflikt med varandra där två saker kan ses som rätt, men de båda inte kan samexistera.</p> / <p>At the beginning of year 2006 EU directive 2005/0182 was approved by the European parliament. The directive contains rules concerning the retention of traffic and localization data created with electronically communication. This data will be stored between six months and 1 year depending on the data type. The intension is to use the data to detect, investigate and prosecute heavy criminals and terrorists.</p><p>This study contains three different problem areas, if the directive op-poses to existing directives and conventions. The relationship between personal integrity and storage of personal information is also investi-gated. The last area is ethical issues with the storing of personal data.</p><p>The result is divided into three parts, one for each problem area. It shows that the new directive don’t comply with article 8 in the European convention on human rights. Although all the articles presented are open for wide interpretation.</p><p>Peter Seipel has made a categorization of six different views of the per-sonal integrity. It is clear that the new directive will affect the personal integrity.</p><p>The ethical view on the directive is concentrated to who will benefit from the changes and witch goals are the directive set to meet. Often the rules of ethics will conflict with each other because of two sets of rules can’t exist together.</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

Within the political science literature that deals with the implementation process a central part has long been what is sometimes called the implementation deficit. This means that the effect of a policy decision doesn´t turn out as it was originally intended. The often used explanation is that the policy decisions moves through many levels during its implementation where different actors can change or alter the decision in various degrees. This phenomenon has gradually become more and more attended within the legislative process in the European Union and has been addressed in numerous studies. The purpose of this paper is to examine the implementation of The Habitats Directive, as its embodied in regulatory documents, in the Swedish multi-level system. To concretize this purpose, I´ve used two research questions; [1] How well has The Habitats Directive been implemented in the regulatory documents? and [2] Which deviations from the Directive are there? To answer these questions I conduct an analysis of ideas of the regulatory documents that constitute the written implementation of the Directive. I compare the degree of consensus in the multi-level system based on two dimensions of the Directive, the Conservation dimension and the Habitats/Species dimension. The result shows that the agreement between the EU Directive and the implementation of the Authority level is probably greater than that on the Parliamentary level . This contradicts the theory that the implementation of the multilevel system creates a cumulative implementation deficit and the result can be a contribution to further understanding and interpreting the practical implementation of the Directive.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism. Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet. Även etikens syn på hur lagring av personuppgifter ska hanteras och rättfärdigas tas upp. Studien har kommit fram till ett resultat kring varje problemområde. I relation till redan gällande direktiv och konventioner visar studien att det är väldigt öppet för tolkningar. Dock är det framförallt mot artikel 8 i ECHR som det nya direktivet strider mot. Peter Seipel har definierat sex olika teorier kring synen på personlig in-tegritet. Direktivets påverkan på den personliga integriteten har analy-serats med hjälp av dessa teorier. Sammanfattningsvis kan det konstate-ras att lagring av trafikdata och lokaliseringsdata kan ses som ett in-trång i den personliga integriteten, frågan är om detta intrång är berät-tigat? Inom etiken är synen på direktivet koncentrerat till vems nytta direkti-vet är och vilket mål direktivet ska uppnå. Ofta hamnar olika regler och ställningstagande i konflikt med varandra där två saker kan ses som rätt, men de båda inte kan samexistera. / At the beginning of year 2006 EU directive 2005/0182 was approved by the European parliament. The directive contains rules concerning the retention of traffic and localization data created with electronically communication. This data will be stored between six months and 1 year depending on the data type. The intension is to use the data to detect, investigate and prosecute heavy criminals and terrorists. This study contains three different problem areas, if the directive op-poses to existing directives and conventions. The relationship between personal integrity and storage of personal information is also investi-gated. The last area is ethical issues with the storing of personal data. The result is divided into three parts, one for each problem area. It shows that the new directive don’t comply with article 8 in the European convention on human rights. Although all the articles presented are open for wide interpretation. Peter Seipel has made a categorization of six different views of the per-sonal integrity. It is clear that the new directive will affect the personal integrity. The ethical view on the directive is concentrated to who will benefit from the changes and witch goals are the directive set to meet. Often the rules of ethics will conflict with each other because of two sets of rules can’t exist together.

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer. / Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.

The aim of the study is to analyze how Swedish large fashion companies' sustainability reports quality has been changed 2016-2019. The study wants to create a deeper understanding of the legislative change initiated by the EU that Sweden introduced in 2017. Quality is declared to consist of the three categories of credibility, content and communication. The study's issue was: “How has the quality of fashion companies' sustainability reports been affected when they became statutory to be produced?”. The sample consisted of 14 companies. Some of the companies prepared joint sustainability reports which led to the number of sustainability reports that the study analyzed being 10 reports per year 2016–2019. An additional report was added for 2019 when a company chose to prepare a report separately from the parent company. A qualitative content analysis was used as a method to study the selected 41 sustainability reports. The theories and concepts used in the study for analysis were triple bottom line, institutional theory, stakeholder theory, signal theory and GRI. The results showed that companies' quality of sustainability reports have changed both in accordance with the EU Directive 2014/95/EU, but largely due to surrounding factors. The study has provided a deeper understanding of companies' sustainability reporting and shown that there is no unambiguous change in quality when sustainability reporting for larger companies became mandatory by law.

Prostitution and human trafficking for sexual purposes is by the government seen as a problem in the society that needs to be defeated. Since the year 1999, purchasing sexual services has been illegal in Sweden, and since the year 2002 there is also a law concerning human trafficking. Despite legislation and many other efforts, prostitution and human trafficking for sexual purposes is still widespread in Sweden. Through a case study, this paper investigates how work against prostitution and human trafficking for sexual purposes is governed and performed on a national level in Sweden, as well as on a regional and local level in Jönköping. This has been investigated through collection and analysis of documents created by organizations that influence the police and social services work in this area. Beyond this, three interviews with professionals in the police and social services have been conducted. The result has then been analysed on the basis of institutional theory which illustrates that an organization's quest for stability can stand in the way of achieving change. The results of the thesis show that there is a clear adherence with governing directives at the national level, but that the adherence is lacking at the regional and local levels. This can be explained on the basis that work against prostitution and human trafficking has not previously been a priority issue at the governing level, which has led to the work being neglected at regional and local level. / Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ses av regeringen som ett samhällsproblem som måste bekämpas. Sedan år 1999 har köp av sexuella tjänster varit olagliga i Sverige och sedan år 2002 finns även en människohandelslagstiftning. Trots lagstiftning och flertalet övriga insatser finns idag prostitution och människohandel för sexuella ändamål utbredd i Sverige. Genom en fallstudie undersöks hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål styrs och utförs nationellt i Sverige samt regionalt och lokalt i Jönköping. Detta har undersökts genom insamling och analys av dokument skapade av organisationer som påverkar polisen och socialtjänstens arbete rörande området i Jönköpings kommun. Utöver detta har även tre intervjuer med yrkesverksamma inom polis och socialtjänst genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån institutionell teori vilken belyser att en organisations strävan efter stabilitet kan stå i vägen för att uppnå en förändring. Uppsatsens resultat visar att det finns en tydlig efterföljsamhet av styrande direktiv på nationell nivå men att efterföljsamheten brister på regional och lokal nivå. Detta kan förklaras utifrån att arbete mot prostitution och människohandel tidigare inte varit en prioriterad fråga på styrande nivå vilket lett till att arbetet på regional och lokal nivå blivit eftersatt.

Sammanfattning Titel: Vd:ars rapporterade motiv till redovisning av hållbarhet i svenska tillverkande företag. En kvalitativ studie om vd:ns tankar om varför företaget upprättar en hållbarhetsrapport eller inte. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Enegren och Joanna Hedin Handledare: Fredrik Hartwig och Asif Huq Datum: 2022 - juni Bakgrund: Hållbarhet har de senaste åren blivit ett alltmer aktuellt ämne, framför allt för företag. Som en följd av detta har kraven på redovisning utökats. Numera krävs ytterligare information om företagens verksamhet utöver den finansiella. Tidigare forskning på hållbarhetsredovisning har fokuserat på att finna samband mellan företagsspecifika faktorer såsom storlek och bransch. Vi menar att detta riskerar att inte kunna säga något om de verkliga motiven till upprättandet av hållbarhetsredovisningar. I den här studien råder vi bot på det genom att intervjua vd:ar, som i normalfallet har en stor inverkan på vad som kommuniceras externt, och frågar om vilka upplevda motiv som enligt dem ligger bakom upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Vi upplever att forskning saknas på framför allt svenska företag och deras unika kontext. På så vis bidrar denna studie med att utforska ett område som saknas i tidigare forskning och söker ny kunskap om hur motiven påverkas i olika miljöer. Syfte: Syftet är att undersöka vd:ars rapporterade motiv till att upprätta hållbarhetsredovisning i svenska tillverkande företag. Metod: Materialet har samlats in genom åtta intervjuer tillsammans med en kompletterande enkät. Arbetet med studien har utgått från den kategorisering som gjorts i teorin. Dessa kategorier återfanns även i resultatet av intervjuerna. Resultat och slutsats: Studien visar att motiv är komplexa och ofta sammankopplade i en kedjeeffekt. Sättet som motiven framhålls av respondenterna förefaller vara till viss del kontextuellt beroende och föränderliga över företagets utvecklingsfas. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ny kunskap om motiv till hållbarhetsrapportering i en svensk kontext, vilket är studiens teoretiska bidrag. Praktiskt bidrar detta som underlag för reglerare att fatta beslut utifrån. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan göras med ett större urval för att kunna göra generaliseringar. Dessutom vore det intressant att följa upp vår reflektion om att företagets utvecklingsfas kan spela roll för vilka motiv som styr. / Abstract Title: CEOs' reported motives for reporting sustainability in Swedish manufacturing companies. A qualitative study of the CEO's thoughts on why the company prepares a sustainability report or not. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor degree in business administration Authors: Sara Enegren and Joanna Hedin Supervisor: Fredrik Hartwig and Asif Huq Date: 2022-June Background: In recent years, sustainability has become an increasingly relevant topic, especially for companies. As a result, the accounting requirements have expanded. More information is now required about the companies' operations apart from the financial report. Previous research on sustainability reporting has been undertaken to find connections between specific factors such as size and industry. We believe there is a risk that this will not be able to say anything about the real motives for the preparation of sustainability reports. In this study we remedy this by interviewing CEOs, who normally have a major impact on what is communicated externally and examine what perceived motives are behind the preparation of sustainability reports. We feel that research is lacking, especially on Swedish companies and their unique context. In this way, this study contributes to exploring an area that is missing in the previous research and seeks new knowledge about how the motives are affected in different environments. Aim: The purpose is to investigate the CEOs' reported motives for preparing sustainability reports in Swedish manufacturing companies. Method: The material was collected by eight interviews together with a supplementary questionnaire. This study is based on the categorization made in the theory. These categories were also found in the results of the interviews. Results and conclusion: The study shows that motives are complex and often interconnected in a chain effect. The way in which motives are emphasized by the respondents seems to be to some extent contextually dependent and variable over the company's development phase. Contribution of the thesis: The study contributes to new knowledge about motives for sustainability reporting in a Swedish context, which is the study's theoretical contribution. In practice, this contributes as a basis for regulators to make decisions. Suggestions for further research: Further research can be done with a larger sample to be able to make generalizations. In addition, it would be interesting to follow up on our reflection about the meaning of the company's development phase linked to the perceived motives.

I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.