In Xinjiang, China’s largest autonomous region situated in the country’s north-western corner, severe violations against the human rights of its inhabitants, primarily the native muslim minority Uyghur people, has been committed by the Chinese state. According to investigations from the European Parliament in 2020, over a million people are currently, or have previously been, incarcerated in so-called internment camps in 2020. These internment camps have received worldwide attention since their reveal; something that the Chinese state have worked to succumb by restricting access by foreign journalists through barring their entrance to the Xinjiang province, an action taken to limit the reports about the camps, according to Amnesty International.In view of this background, this study aims to draw conclusions on the ability of Swedish journalists to accurately report on the issue of the Uyghurs given the Chinese authoritarian rule. It also focuses on investigating how the media reporting frames the Uyghur issue and creates a discours for reporting on this very issue. Continuing, the study consists of interviews with six Swedish correspondents based in China and one foreign editor, as well as a critical discourse analysis of 16 articles from the Swedish newspaper Dagens Nyheter. Given the research questions and the interviews, this study draws the conclusion that the interviewed Swedish foreign correspondents lack proper access to the issue at hand to accurately report on it. This, because of actions taken by the Chinese state to limit access to the Xinjiang region through surveillance and pressure. This, furthermore, creates a situation in which the reporting could be considered static given this very lack of access and new information on the issue. Additionally the analysis of the 16 articles show that there is an apparent lack of cohesion in what words are used primarily describing the camps in Xinjiang; which in turn creates different connotations for the readers.

Denna studie handlar om förskollärares tankar kring och föreställningar om högläsning. Orsaken till att valet föll på detta ämne är vårt intresse för högläsning och hur det används i praktiken. Vi önskade en fördjupning i högläsning inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare. Därför valde vi att intervjua förskollärare för att få deras bild av hur högläsning används i förskolan. Det finns mycket forskning kring högläsning i förskolan vilket gjorde oss nyfikna på praktiken kring högläsning och hur mycket kunskap som förskollärarna besitter i ämnet. Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursanalys undersöka förskollärares kunskap om och attityder till högläsning och de forskningsfrågor som undersöks i studien är följande: ·        Hur ser förskollärares kunskap om högläsning och språkutveckling ut? ·        Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förskollärares diskurser? ·        Utifrån förskollärares beskrivning: hur och varför läser man i förskolan? För att undersöka studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare och har på så sätt samlat ett rikt empiriskt material som sedan har analyserats genom en diskursanalys för att synliggöra de diskurser om högläsning som existerar hos respondenterna. Diskursanalysen är i denna studie både en teori och en metod vilket medför att som teori behandlar den vilken funktion språk har och som metod granskar den detta språk. Eftersom denna studie lyfter förskollärarnas uppfattning kring hur högläsning kan främja barns språkutveckling och hur högläsningen ser ut i praktiken, har vi med hjälp av diskursanalysen analyserat intervjuer som genomförts samt jämfört med tidigare forskning. De resultat som framkommit i studien pekar på en diskrepans mellan hur man kan använda högläsning till att stötta språkutvecklingen hos barn och hur högläsning de facto används i praktiken. Högläsningen används ofta som läsvila och som en samlande aktivitet. Forskningen pekar på att med stöd och utbildning kan förskollärarna förbättra sin kompetens kring barns språkutveckling och med fördjupad kunskap kan högläsningen användas mer i praktiken i ett språkstöttande syfte.

Denna studie handlar om förskollärares tankar kring och föreställningar om högläsning. Orsaken till att valet föll på detta ämne är vårt intresse för högläsning och hur det används i praktiken. Vi önskade en fördjupning i högläsning inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare. Därför valde vi att intervjua förskollärare för att få deras bild av hur högläsning används i förskolan. Det finns mycket forskning kring högläsning i förskolan vilket gjorde oss nyfikna på praktiken kring högläsning och hur mycket kunskap som förskollärarna besitter i ämnet. Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursanalys undersöka förskollärares kunskap om och attityder till högläsning och de forskningsfrågor som undersöks i studien är följande: ·        Hur ser förskollärares kunskap om högläsning och språkutveckling ut? ·        Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förskollärares diskurser? ·        Utifrån förskollärares beskrivning: hur och varför läser man i förskolan? För att undersöka studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare och har på så sätt samlat ett rikt empiriskt material som sedan har analyserats genom en diskursanalys för att synliggöra de diskurser om högläsning som existerar hos respondenterna. Diskursanalysen är i denna studie både en teori och en metod vilket medför att som teori behandlar den vilken funktion språk har och som metod granskar den detta språk. Eftersom denna studie lyfter förskollärarnas uppfattning kring hur högläsning kan främja barns språkutveckling och hur högläsningen ser ut i praktiken, har vi med hjälp av diskursanalysen analyserat intervjuer som genomförts samt jämfört med tidigare forskning. De resultat som framkommit i studien pekar på en diskrepans mellan hur man kan använda högläsning till att stötta språkutvecklingen hos barn och hur högläsning de facto används i praktiken. Högläsningen används ofta som läsvila och som en samlande aktivitet. Forskningen pekar på att med stöd och utbildning kan förskollärarna förbättra sin kompetens kring barns språkutveckling och med fördjupad kunskap kan högläsningen användas mer i praktiken i ett språkstöttande syfte.

Psykisk ohälsa, mentalsjukhus, psykiatrireform, stigmatisering, överdiagnostik, medikalisering, diskurser, attityder, påverkan, förhållningssätt, samhälle / Mental illness, mental hospitals, psychiatric reform, stigmatization, overdiagnosis, medicalization, discourse, attitudes, influence, approach, community

This literature study aims to explore which proven teaching methods can be used to bridge language barriers between teachers and students in a multilingual school context. The analysis was conducted using pedagogical models from Prediger & Neugebauer (2020) and Norén (2010). We have identified various linguistic, multimodal and relational methods to overcome language barriers between teacher and student in the mathematics classroom. The result indicates that none of the methods alone should be seen as complete didactic approaches, but the best results are achieved when aspects of languaging, multimodality, and positive relationship building work together to create a classroom environment wherein multilingual pupils' access to participation practices and learning is facilitated.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund, som bor och går i skolan i mångkulturella och socialt utsatta områden, upplever sina möjligheter att lära matematik. Uppsatsen tar upp och diskuterar hur allmänna diskurser påverkar elevernas förgrunder och rationaler för lärande, och hur dessa på olika sätt bidrar till hur eleverna upplever sina möjligheter att lära matematik. Empirin består av fokusgruppintervjuer med årskurs 9 elever. Studien visar bland annat att elevers med utländsk bakgrund tillkortakommande i matematik påverkas av flera olika faktorer, varav de flesta eleverna inte själva kan förändra. Studien pekar på att det är av vikt att man även beaktar de allmänna diskursernas inverkan på elevernas möjligheter att lära matematik. Eleverna lever med dessa diskurser och har accepterat dem som ”sanna”. En implikation av resultaten i denna studie är att tillgången till en likvärdig matematikutbildning för elever i svensk grundskola behöver problematiseras och även inkludera faktorer som förekommer utanför matematikklassrummet / The purpose of the study is to examine how immigrant students, who live and attend school in multicultural and socially deprived areas, are experiencing their possibilities to learn mathematics. The thesis discusses how public discourses affect students’ foregrounds and rationales for learning in different ways, contributing to how the students perceive their possibilities to learn mathematics. The empirical material consists of focus group interviews with students in grade 9. The results show that immigrant students’ shortcomings in mathematics are affected by wide variety of influences, most of which are out of their control to change. The study suggests that it is of importance to consider the influence of public discourse on students’ possibilities to learn mathematics. Students live within these discourses and have accepted them as "the truth about the world". One implication from the findings is that access to an equivalent mathematics education for students in Swedish Compulsory School needs to be problematized and include factors outside of the classroom situation itself.

In the year of 2016 the EU introduced an extraordinary agreement with Turkey. The aim was to jointly manage the increasing migration flows that arose during the migration crisis between 2015-2016. This by introducing new security measures aimed at making it difficult for migrants to cross the sea route via Turkey into the EU. Both with the mission to protect the EU:s external borders but also to decrease the rising death rates among migrants that had been trying to cross the sea route. The agreement with Turkey is still active to this day and poses as the main framework to handle migration in the eastern mediterranean. With rising concerns and critique from human rights groups, that the agreement is causing extensive human suffering it becomes an interesting topic to study. Therefore this thesis aims to explore how EU-politicians from the start have managed to justify the implementation of the EU-Turkey deal and restrictive measures taken against migrants. Which in the thesis has been explored by examining how EU-politicians strategically have used two types of security discourse: the humanitarian and the pure security discourse. Within their political statements regarding the EU-Turkey agreement between the year 2015-2016. The political statements have been analyzed through Norman Fairclough's critical discourse analysis. And together with the theoretical framework of the securitization theory the thesis has concluded that the two security discourses are strategically used to create representations of migrants and the EU that favors the EU-Turkey agreement. In addition the thesis emphasizes how the security discourses within the political statements have securitized the migration issue, which according to the securitization theory makes it easier to justify the implementation of extraordinary measures.

Studiens syfte är att öka förståelse för hur diskurser om hälsa kommer till uttryck med särskilt fokus på coachningsituationerna i TV-serien Den stora hälsoresan- från soffpropp till superkropp. Reality-programmet går under genren makeover och handlar om svenska kändisar som ska ta sig igenom träningsupplägget 16 weeks of hell. Analysen använder sig av en multimodal kritisk diskursanalys där språkliga och visuella aspekter analyseras. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet av det empiriska materialet är makt, diskurs, makover-genre och medier i förhållande till kropp och hälsa. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur olika hälsodiskurser framställs i programmet. Resultatet av analysen identifierade fyra olika diskurser för hur hälsa kommer till uttryck i relationen expert och deltagare. I slutdiskussionen diskuteras resultatet till tidigare studier och teorier. Det utmärkande för studien är de utmanande hälsodiskurser som återfinns i resultatet där maktförhållandet mellan expert och deltagare utmanas.

Feminism is a concept that stands for equality and it is being lively discussed in both political, private and media spheres. As a concept that is so discussed and that is essential in the fight for equality between men and women, it is essential to study what is connected to it. The aim with this study was to examine how the concept feminism and the identity feminist were being illustrated and constructed in the newspaper Aftonbladet and newssite Nyheter24. The methods for the study were quantitative content analysis and critical discourse analysis. The focus of the study was to see what was connected to the concept feminism, how different subjects were connected to it and in which context it was discussed. The theories that were used were social constructivism, discourses, the agenda setting theory, framing theory, binary oppositions, gender and previous research about feminism in media. In both the quantitative and qualitative analysis there were two discourses that defined feminism, and in the qualitative analysis we can also see a discourse around the identity feminist. The first discourse around the concept feminism was one that equated it with equality. It also painted it as a thing that you should have an opinion about, a movement that was connected to politics and society. Generally it gave the concept of equality a more political meaning with its descriptions. The other discourse around the concept feminism, which challenged the other one, was one that painted feminism as a sexist, hypocritical and men hating movement. The discourse separated feminism and equality, and while the people in the articles stood for equal rights between men and women, they were against feminism. The discourse also suggested that you could be a feminist the wrong way, at least if you were a man. The discourse around the identity feminist, that was explored in the qualitative analysis, showed the biggest difference between the news platforms. In both sources the feminist was described as a woman and almost never as a man or non-binary. In Nyheter24 the feminist was passive and a victim. In Aftonbladet the discourse was a bit more divided. It described the feminist as active and it included men in a more in a positive light. But when the female feminist was compared to a man it was suddenly described as passive.

Syftet med studien är att undersöka hur fyra utbildade och verksamma mellanstadielärare undervisar i läsförmåga. Studien undersöker därmed dessa tre forskningsfrågor: Hur pratar lärare om begreppet läsförmåga? Hur undervisar lärare i läsförmåga? Vilka resurser använder lärare i deras undervisning? Genom att använda oss av kvalitativa metoder samlade vi in data genom en kombination av tre metoder. Dessa metoder utgörs av intervjuer, observationer och insamling av lärarnas lektionsplaneringar. Tidigare forskning visar att elever behöver få rätt strategier med sig för att kunna tolka texter där både läsförståelse och ordkunskaper bör löpa parallellt i undervisningen för att ge eleverna de bästa möjligheterna till att utveckla sin läsförmåga. Resultatet i vår studie visar hur lärare med en stor erfarenhet inom yrket genomför undervisning om läsförmåga. Samtliga lärare benämner att läsförmåga innebär läsförståelse och ordkunskap. Dessa områden visar sig ta större fokus av lärarnas undervisning. Lärarna planerar sin undervisning i läsförmåga utefter deras erfarenhet om vilket tillvägagångsätt som de anser är bäst. Resultatet visar att lärarna anpassar sin undervisning efter elevgrupper och genomför en tydlig pedagogisk och professionell undervisning.