Buoys anchored to the seabed are often used for marking courses in competitive sailing and other water sports, but they may need to be relocated several times per day. To avoid the time and fuel consuming labour of raising and moving the anchors, a prototype of an autonomous buoy using electric motors to maintain its position was built and tested. The prototype buoy was built as a catamaran pontoon boat with one motor in each hull. To navigate it used a Global Navigation Satellite Systems receiver and a compass as sensors. Based on information from the sensors, a microcontroller regulated the buoy’s heading and velocity using proportional, integral and derivative control. The prototype was tested and evaluated in terms of design suitability, control system performance and dynamic positional precision. Except for leaking propeller axle seals the general design of the buoy was found suitable, as was the PID control system. However, while the GNSS position was sufficiently accurate when stationary, it would not register movement smaller than approximately 30 m. Consequently the buoy was only able to stay within 19.8 m of the target location on average. The performance maybe improved by either using a different GNSS receiver, or upgrading to Real Time Kinematics GNSS. / Bojar förankrade till havsbottnen används ofta för att märka ut banan i kappsegling eller andra vattensporter, men kan behöva flyttas flera gånger per dag. För att undvika det tids- och bränslekrävande arbetet av att lyfta och flytta ankarna byggdes och testades en prototyp av en autonomboj som håller sin position med hjälp av elmotorer. Prototypbojen byggdes som en pontonbåt i katamaranutförande med en motor i varje skrov. För att navigera använde den en mottagare för Global Navigation Satellite Systems och en kompass som sensorer. Baserat på information från sensorerna styrde en mikrokontroller bojens kurs och hastighet med proportionella, integrerande och deriverande regulatorer. Prototypen testades och utvärderades med avseende på konstruktionens lämplighet, reglersystemets prestanda och dynamisk positioneringsprecision. Förutom läckande propelleraxelstätningar ansågs den generella designen var lämplig, likaså PID-reglersystemet. Aven om den stillastående GNSS-positionen var tillräckligt exakt, så registrerades inte rörelser mindre än 30 m. Följaktligen kunde bojen bara hålla sig inom 19.8 m från målpositionen i genomsnitt. Prestandan skulle kunna förbättras med en annan GNSS mottagare eller genom att uppgradera till Real Time Kinematics GNSS.

In the last decade, a new wave of socio-technical cyber threats has emerged that is targeting both the technical and social vulnerabilities of organizations and requires fast and efficient threat mitigations. Yet, it is still common that financial organizations rely on yearly reviewed risk management methodologies that are slow and static to mitigate the ever-changing cyber threats. The purpose of this research is to explore the field of Dynamic Risk Management in Information Security from a socio-technical perspective in order to mitigate both types of threats faster and dynamically to better suit the connected world we live in today. In this study, the Design Science Research methodology was utilized to create a Dynamic Information Security Risk Management model based on functionality requirements collected through interviews with professionals in the financial sector and structured literature studies. Finally, the constructed dynamic model was then evaluated in terms of its functionality and usability. The results of the evaluation showed that the finalized dynamic risk management model has great potential to mitigate both social and technical cyber threats in a dynamic fashion. / Under senaste decenniet har en ny våg av sociotekniska cyberhot uppkommit som är riktade både mot de sociala och tekniska sårbarheterna hos organisationer. Dessa hot kräver snabba och effektiva hotreduceringar, dock är det fortfarande vanligt att finansiella organisationer förlitar sig på årligen granskade riskhanteringsmetoder som både är långsamma och statiska för att mildra de ständigt föränderliga cyberhoten. Syftet med denna forskning är att undersöka området för dynamisk riskhantering inom informationssäkerhet ur ett sociotekniskt perspektiv, med målsättningen att snabbare och dynamiskt kunna mildra bägge typerna av hot för att bättre passa dagens uppkopplade värld.  I studien användes Design Science Research för att skapa en dynamisk riskhanteringsmodell med syfte att hantera sociotekniska cyberhot mot informationssäkerheten. Riskhanteringsmodellen är baserad på funktionskrav insamlade genom intervjuer med yrkesverksamma inom finanssektorn, samt strukturerade litteraturstudier.  Avslutningsvis utvärderades den konstruerade dynamiska modellen avseende dess funktionalitet och användbarhet. Resultaten av utvärderingen påvisade att den slutgiltiga dynamiska riskhanteringsmodellen har en stor potential att mitigera både sociala och tekniska cyberhot på ett dynamiskt sätt.

It is well known that a crucial factor determining the transmission capacity with regards to the voltage stability limit of a stressed power system, is the limitation of field and stator current of overexcited generators. These limiters are commonly referred to as overexcitation limiters (OEL) and stator current limiters (SCL). This thesis investigates the representation of overexcitation limiters and stator current limiters in the Swedish power system and how they could be implemented in the power system simulator PSS/E. Dynamic simulations in PSS/E are performed to investigate and validate differences between model types and parameters. The thesis compares different types of limiters and presents a representative set of parameters based on the documentation and implements them into PSS/E. The result from the study is a recommendation to migrate to limiter model MAXEX2 for generators without stator current limiters. The MAXEX2 model uses an inverse time characteristic which is becoming more common in installed voltage regulators. This feature makes it possible for extended use of generators before limiter action is applied. The MAXEX2 model is also possible to tune into a fixed time delay to represent older types of limiters.

Predictive decision theory explains how humans should make decisions in practice given that they are not always perfect rational decision makers. Based on the prescriptive decision theory, this study addresses criticism of universal decision making models for supplier selections which have the notion of being used uniquely in all types of supplier choice situations. Issues raised are whether this performance is correct and how a dynamic decision-making model could create a more customized decision-making model which does not add much responsibility to the decision maker's judgment. A case study at Logosol, a small industrial company identifies by process mapping a complex supplier selection process consisting of three steps; prototype creation, null-series and production, based on test manufacturing. The supplier selection process is used as the basis for the creation of a dynamic decision making model. Dynamic decision-making models have the basic principle of learning from a decision and using that information in the next decision, which is considered useful in the business case as they not only use test manufacturing for product testing but also for collecting information about the supplier. Finally, the created dynamic decision model shows that universal decision-making models cannot be used in many complex supplier selection processes involving a plurality of steps. The model must be adapted to the company's individual process, however the identification method or some parts of the model used in this study may be used to create a dynamic decision model for other companies or organizations. / Preskriptiv beslutsteori säger hur människan borde fatta beslut i praktiken givet att de inte alltid är perfekt rationella beslutsfattare. Utifrån den preskriptiva beslutsteorin riktas i denna studie kritik mot universella beslutsmodeller för leverantörsval vilka har föreställningen om sig att användas kunna användas universellt i alla olika typer av leverantörsvalssituationer. Frågeställningar som väckts är om denna föreställning stämmer, samt hur en dynamisk beslutsmodell skulle kunna skapa en mer anpassad beslutsmodell vilken inte lägger lite mycket ansvar på beslutsfattarens omdöme. Genom en fallstudie hos Logosol ett litet industriföretag identifieras med hjälp av processkartläggning en komplex leverantörsvalsprocess innefattande tre steg; prototypskapande, nollserieskapande samt produktion utifrån testtillverkning. Fallföretagets leverantörsvalsprocess används som grund för skapande av en dynamisk beslutsmodell. Dynamiska beslutsmodeller har den grundläggande principen att medta lärdom från ett beslut in i nästa, vilket anses användbart för fallföretagets leverantörsvalsprocess då dom inte bara använder testtillverkning för test av produkt utan även för insamling av information om leverantören. Studien visar att föreställningen stämmer, den skapade dynamiska beslutsmodellen visar att universella beslutsmodeller inte är särskilt användbara i många komplexa leverantörsvalsprocesser innefattande ett flertal steg. Modellen måste anpassas för företagets individuella process, dock kan identifieringsmetoden eller vissa delar av modellen som använts i denna studie möjligtvis användas för att skapa en dynamisk beslutsmodell för andra företag eller organisationer.

Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.

<p>Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet.</p><p>I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken.</p><p>Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar.</p><p>Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.</p>

<p>Företag kan behöva förändra sitt sätt att arbeta av flera olika skäl. Marknaden ställer krav på billigare lösningar med bibehållen kvalitet. Myndigheter ställer krav på större miljö­hänsyn. Syftet med den här uppsatsen är att granska tre olika företags förändringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall användas vid lödning. Ett företag har helt ställt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet. Undersök­ningen har utförts som kvalitativa intervjuer med miljö- och processansvariga på de olika före­tagen och visar att företagen haft olika strategier för att lyckas med omställningsarbetet. Mina huvudsakliga slutsatser är att förändringsarbetet påverkas av kontakter med olika nätverk samt möjligheten att praktiskt prova en ny process och i betydligt mindre utsträckning av formellt ledningsarbete såsom miljöledningssystem.</p>

<p>En realistisk simulation kräver att alla simulerade objekten ska interaktivt och dynamiskt animeras. Delar av objektens kropp ska deformeras och andra delar ska sönderfalla vid en krock med ett annat objekt. De flesta 3d applikationer har som gemensamt vissa tekniker som används vid dynamiska simulationer. Tyvärr så finns det inte en smidig och snabb teknik för att deformera solida objekt vid kollisioner, detta gäller även Maya som jag använde i detta arbete. Detta arbete ska visa en smidig teknik att deformera vissa delar av en komplicerad modell och få andra delar att splittras och spridas i en dynamisk simulation som är både fysiskt rätt och ser visuellt bra ut. Resultatet är en kort animationsfilm som visar teknikerna i praktiken. Enskilda användare av 3Dapplikationer exempelvis studenter kommer ha nytta av arbetets olika delmoment och kan hänvisa till informationen.</p>

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden. Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet. I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken. Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar. Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.

Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare. Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande. Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling? Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden. Dock fanns kritiska vägval att göra vid design av den nya metoden, vilket gör att den nya metoden blev särskiljande från de bägge ursprungsmetoderna. Resultatet visar att det inte blir konflikter, efter som de vägval som behövde göras inte gav upphov till konflikt inom den nya metoden. Inte heller uppnås synergieffekter, då den nya metoden utformades för ett syfte som avvek från ursprungsmetodernas respektive syften. Resultatet visar slutligen att endast två av tre centrala förhållningssätt från Dynamisk Pedagogik finns kvar i den nya metoden som skapas, det självpedagogiska och det skapande förhållningssättet. Det tredje och mest centrala förhållningssättet, det samspelande, som bygger på att lärande sker i samspel med andra individer, kunde inte tillgodoses då den nya metoden enbart är utvecklad för individuell utveckling. Därför kan inte den nya metoden kallas att vara en variant av Dynamisk Pedagogik. I analysen diskuteras huruvida den nya metoden uppfyller de krav och önskemål som framställs i litteraturen på förändrad ledarutveckling och emotionell intelligens bland ledare. Den nya metoden visar sig kunna möta de flesta krav och önskemål som ställs men det går inte att påvisa om det ger den önskade effekten såsom förändrat ledarbeteende genom ökad självinsikt och självkännedom. Den nya metoden får i resultatet benämningen “Dynamisk Ledarutveckling” då metoden harmonierar både med innebörden av begreppet dynamisk och begreppet ledarutveckling. / <p>Författaren kan kontaktas på e-postadressen: titti.rudback@rudback.nu</p>