Wireless communication equipment is widely available and the number of transmitters and receivers keeps increasing. In addition to communications, wireless nodes can be used for sensing. This project is focuses on human presence detection in indoor environments using measurements such as CSI that can be extracted from radio receivers and labeled using a camera and AI computer vision techniques (YoLo framework). Our goal is to understand if a room is empty or has one or two people by utilizing machine learning algorithms. We have selected SVM (Support Vector Machines) and CNN (Convolutional Neural Networks). These methods will be evaluated in different scenarios such as different locations, bandwidths of 20, 40 and 120MHz, carrier frequencies of 2.4 and 5 GHz, high/low SNR values as well as different antenna configurations (MIMO, SIMO, SISO). Both methods perform very well for classification and specifically in case of CNN it performs better in low SNR compared to SVM. We found that some of the measurements seemed to be outliers and the clustering algorithm DBScan was used in order to identify them. Last but not least, we explore whether the radio can complement computer vision in presence detection since radio waves may propagate through walls and opaque obstacles. / Trådlös kommunikationsutrustning är allmänt tillgänglig och antalet sändare och mottagare fortsätter att öka. Förutom kommunikation kan trådlösa noder användas för avkänning. Detta projekt fokuserar på mänsklig närvarodetektering i inomhusmiljöer med hjälp av mätningar som CSI som kan extraheras från radiomottagare och märkas med hjälp av en kamera och AI datorseende tekniker (YoLo-ramverket). Vårt mål är att förstå om ett rum är tomt eller har en eller två personer genom att använda maskininlärningsalgoritmer. Vi har valt SVM och CNN. Dessa metoder kommer att utvärderas i olika scenarier såsom olika platser, bandbredder på 20, 40 och 120MHz, bärvågsfrekvenser på 2,4 och 5 GHz, höga/låga SNR-värden samt olika antennkonfigurationer (MIMO, SIMO, SISO). Båda metoderna fungerar mycket bra för klassificering och specifikt i fall av CNN presterar den bättre i låg SNR jämfört med SVM. Vi fann att några av mätningarna verkade vara extremvärden och klustringsalgoritmen DBScan användes för att identifiera dem. Sist men inte minst undersöker vi om radion kan komplettera datorseende vid närvarodetektering eftersom radiovågor kan fortplanta sig genom väggar och ogenomskinliga hinder.

No description available.

Vad är hemligheterna bland världens bästa och mest framgångsrika verksamheter? Vad gör dessa högpresterande företag, organisationer och idrottslag för att skapa framgångsrika kulturer som efterlever den vision, mål och värderingar som utformats? I en förstudie som gjordes till detta examensarbete av studiens författare på det undersökta fallföretag Skanska Sverige AB år 2019, bedömde de intervjuade nyckelpersoner behovet av att ”nå ändå ut” med sina riktlinjer och få sina medarbetare att följa vision, mål och värderingar vara en högst central och betydelsefull kunskap. Denna problematik förekommer inte enbart i det undersökta fallföretaget Skanska, utan forskare såsom Schein (2004) och Wadström (2014) påpekar att det är bland de största utmaningarna och svårigheterna i dagens organisationer.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Examensarbetet ingriper en omfattande litteraturstudie som undersöker vad tidigare forskning visar hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Från litteraturstudien utvecklas en analysmodell vilket används som teoretisk referensram till den kvalitativa intervjustudie som görs på 18 stycken medarbetare på Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. Den kvalitativa intervjustudien görs semistrukturerad i syfte att fånga åsikter och erfarenheter från respondenternas eget perspektiv. Resultatet från intervjustudien jämförs sedan och analyseras med stöd av litteraturen från tidigare forskning.   Studiens resultat visar att både tidigare forskning och medarbetarnas perspektiv från intervjustudien åskådliggör att företag kan skapa gynnsammare förutsättningar för sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar genom att medarbetarna får uppleva ansvar och en delaktighet i sin arbetsroll. Även ledarnas fysiska och psykiska närvaro visar sig i tidigare forskning och i intervjurespondenternas perspektiv vara väsentligt i företags strävande att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar, detta eftersom ledarna är en förebild och symbol för de agerande och beteenden som gäller i företaget. Tidigare forskning och studiens intervjuresultat visar likaså att ett företag som verkligen har ambitionen att ens medarbetare ska leva efter sina löften måste bryta ned vision, mål och värderingar till något konkret, vad människor ska göra, det vill säga beteenden, och dessa måste kontinuerligt följas upp. En nyckel för att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar visar studiens litteratur vara i ökningen av antalet kvalitativa uppföljningsmöten, återkopplingsmöten och erfarenhetsåterföringsmöten gentemot planeringsmöten. Vid sidan om en väl genomarbetad strategi gäller det att titta på det faktiska resultatet, ta reda på vad som kan göras bättre och utifrån detta korrigera och ta fram ett idealläge som gör den påtagliga skillnaden. Följaktligen, hade det varit intressant att se framtida forskning studera hur implementering och effektivisering av uppföljning och erfarenhetsåterföring kan genomföras i en organisation. / What are the secrets among the world’s best and most successful businesses? What do these high-performing companies, organisations and sports teams do to create successful cultures that live up to the vision, goals and values ​​that have been designed? In a pilot study carried out for this thesis by the study’s author at the investigated case company Skanska Sverige AB in 2019, key interviewees assessed the need to “reach out” with their guidelines and get their employees to follow vision, goals and values to be a highly central and significant knowledge. This problem does not only occur in the researched case company Skanska, but researchers such as Schein (2004) and Wadström (2014) point out that it is among the biggest challenges and difficulties in today’s organisations.  The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. The Master thesis involves an extensive literature study that examines what previous research shows how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. From the literature study, an analysis model is developed, which is used as a theoretical frame of reference for the qualitative interview study conducted on 18 employees at Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. The qualitative interview study is semi-structured in order to capture opinions and experiences from the respondents’ own perspective. The results from the interview study are then compared and analysed with support of the literature from previous research.  The results of the study show that both previous research and the employees’ perspective from the interview study illustrates that companies can create more favourable conditions for their employees to live up to the company’s vision, goals and values by allowing employees to experience responsibility and participation in their work role. The leaders’ physical and mental presence also proves in previous research and in the interview respondents’ perspective to be essential in companies’ efforts to get their employees to live up to the company’s vision, goals and values, as the leaders are a role model and symbol for the actions and behaviours in the company. Previous research and the study’s interview results also show that a company that really has ambitions to live up to its promises must break down vision, goals and values ​​into something concrete, what people should do, namely behaviours, and these must be continuously followed up. A key to getting their employees to live up to the company’s vision, goals and values is shown by the literature study to be in the increase in the numbers of qualitative follow-up meetings, feedback meetings and experience feedback meetings in relation to planning meetings. In addition to a well-developed strategy, it is important to look at the actual result, find out what can be done better and based on this, correct and develop an ideal situation that makes the tangible difference. Consequently, it would have been interesting to see future research study how implementation and streamlining of follow-up and experience feedback can be carried out in an organisation.

This thesis investigates the use of virtual avatar heads to enhance local video see-through collaboration in a mixed reality environment. When users engage with each other using a head-mounted display, the device sits atop their head and obstructs their view, concealing their gaze and facial expressions while collaborating. This makes communication harder by removing non-verbal hints. The proposed solution aims to restore them by rendering virtual avatar heads on top of users heads. The study examines the impact of different avatar styles, including the potential effects of the uncanny valley, as well as the use of lip syncing versus facial tracking to animate avatar mouths. An application was developed using Unity3D to implement this solution, allowing two users to collaborate in a mixed reality environment with avatars on their heads. An experiment was conducted with 56 participants, where users collaborated in two tasks: the twenty question game and a collaborative object placement task. A between-subject design was used to compare with and without avatars, avatar rendering type and avatar lip animation. During the experiment, social presence, user experience and performance were measured through questionnaires (Networked Minds of social presence, NASA TLX and User Experience Questionnaire) and eye gaze data. The study found that although there was not always a strong difference between no avatar and avatars, the use of cartoon avatars with lip syncing was the most favorable option, enhancing the user’s comfort and facilitating interpretation of their partner’s emotions and feelings, as well as receiving more attention from them, which could be due to the Uncanny Valley. However, no evidence of performance improvement was found. The findings of this study have important implications for the design of collaborative mixed reality environments, highlighting the potential benefits of using virtual avatars to enhance communication and social presence. The study also underscores the importance of avatar style and facial animation as well as the potential impact of the uncanny valley on user experience. / Denna avhandling undersöker användningen av virtuella avatarhuvuden för att förbättra lokalt samarbete med genomskinlig video i en mixed reality-miljö. När användare interagerar med varandra med hjälp av en huvudmonterad display sitter enheten ovanpå huvudet och skymmer sikten, döljer blicken och ansiktsuttrycken medan de samarbetar. Detta försvårar kommunikationen genom att ta bort icke-verbala ledtrådar. Den föreslagna lösningen syftar till att återställa dem genom att rendera virtuella avatarhuvuden ovanpå användarnas huvuden. Studien undersöker effekterna av olika avatarstilar, inklusive de potentiella effekterna av uncanny valley, samt användningen av läppsynkronisering kontra ansiktsspårning för att animera avatarernas munnar. En applikation utvecklades med Unity3D för att implementera denna lösning, så att två användare kan samarbeta i en mixed reality-miljö med avatarer på sina huvuden. Ett experiment genomfördes med 56 deltagare, där användarna samarbetade i två uppgifter: spelet med tjugo frågor och en samarbetsuppgift för objektplacering. En mellanobjektsdesign användes för att jämföra med och utan avatarer, avatarens renderingstyp och avatarens läppanimering. Under experimentet mättes social närvaro, användarupplevelse och prestanda med hjälp av frågeformulär (Networked Minds of social presence, NASA TLX och User Experience Questionnaire) och ögonstyrningsdata. Studien visade att även om det inte alltid fanns en stark skillnad mellan ingen avatar och avatarer, var användningen av tecknade avatarer med läppsynkronisering det mest fördelaktiga alternativet, vilket förbättrade användarens komfort och underlättade tolkningen av deras partners känslor och sinnestämming, samt fick mer uppmärksamhet från dem, vilket kan bero på Uncanny Valley. Det fanns dock inga bevis för att prestandan förbättrades. Resultaten av denna studie har viktiga konsekvenser för utformningen av kollaborativa mixed reality-miljöer och belyser de potentiella fördelarna med att använda virtuella avatarer för att förbättra kommunikationen och den sociala närvaron. Studien understryker också vikten av avatarstil och ansiktsanimering samt den potentiella inverkan av uncanny valley på användarupplevelsen.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation.  För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation. / This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication.  In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

The modern society’s increasing focus on individualization and development of identity can imply new challenges for the individual. The importance of personal branding together with people's social media use gives employers the opportunity to analyze social media platforms in order to form a perception of the candidates. In that way, cybervetting emphasizes the importance of a favorable self-presentation. Managing your social media and building your personal brand online can serve as a marketing strategy for potential job opportunities. Today, there are no directives or guidelines for how cybervetting may be performed. Although the concept of cybervetting and personal branding are relatively new, there is extensive previous research on the subject. Previous research emphasizes the importance of personal branding in the labor market and describes cybervetting as a debatable practice. The study aims to examine students' reasoning regarding the use of cybervetting in recruitment processes and whether it affects the student’s social media presence. The study is based on qualitative interviews with students studying a social science program at Örebro University. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman’s (2000, 2005, 2008) theories about the modern human and society. Furthermore, Goffman’s (1959, 2020) dramaturgical perspective on social interaction is applied. The results indicate an agreement between the students’ experiences and perceptions of the importance of personal branding on the labor market. The students are well aware of how they present themselves on social media and are united in the perception that self-presentation varies on different social platforms. / Det moderna samhällets allt större fokus på individualisering och identitetsskapande medför nya utmaningar för individen. Det personliga varumärkets betydelse i samband med människors användning av sociala medier ger möjlighet för arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Individers användning av sociala medier tillåter arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Nätgranskningar understryker på så sätt vikten av att framställa sig själv på ett fördelaktigt sätt. Att hantera sina sociala medier och forma sitt personliga varumärke online kan fungera som en marknadsföringsstrategi för potentiella arbetsmöjligheter. Idag finns inga direktiv eller riktlinjer för hur nätgranskningar får utföras. Trots att begreppen nätgranskning och personligt varumärke är relativt nya, finns det omfattande tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning betonar vikten av det personliga varumärket på arbetsmarknaden och beskriver nätgranskning som en omtvistad praktik. Studiens syfte är att undersöka studenters inställning till nätgranskningens användning i rekryteringsprocesser och om det påverkar studenternas närvaro på sociala medier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med studenter som går ett samhällsvetenskapligt program på Örebro universitet. Det teoretiska ramverket består av Zygmunt Baumans (2000, 2005, 2008) teorier om den moderna människan och samhället. Vidare tillämpas även Goffmans (1959, 2020) dramaturgiska perspektiv om social interaktion. Studiens resultat tyder på att det finns en enighet bland studenternas upplevelser och uppfattningar av det personliga varumärkets betydelse på arbetsmarknaden. Studenterna är väl medvetna om hur de framställer sig själva på sociala medier och är eniga i uppfattningen att man framställer sig olika på olika sociala plattformar.

Denna studie utvecklar en digital tjänst för att förbättra hanteringen av media på webbplatser, särskilt riktad mot mikroföretag. I takt med ökande digitalisering och behovet av en effektiv digital närvaro blir det allt viktigare för dessa företag att använda sin webbplats. Trots en mängd tillgängliga tjänster inriktade på webbplatshantering finns det ingen lösning som på ett enkelt sätt uppfyller mikroföretagarnas behov. Studiens syfte är att utveckla en tjänst som förenklar uppladdning och hantering av bilder, videor och text på webbplatser för mikroföretag. Genom att använda design science research methodology (DSRM), strävar studien efter att utveckla en användarcentrerad tjänst som möter mikroföretagens specifika behov. Den utvecklade tjänsten består av en uppladdningstjänst och ett frontend-API i form av ett bildspel. Tjänsten testades och utvärderas genom användartester med mikroföretagare samt experter inom området digital tjänsteutveckling och backend utveckling. Slutsatsen från studien är en tjänst som kräver minimal teknisk expertis, där användarna kan ladda upp valfri media vilket speglas på respektive webbplats. Tjänsten blev väl bemött av användarna där den effektiviserade deras webbplatshantering genom att spara tid och pengar. Forskningen bidrar till områdena tjänsteutveckling och systemutveckling genom att visa på en framgångsrik process för att utveckla en användarcentrerad digital tjänst som möter mikroföretagens unika behov. / This study develops a digital service to improve the management of media on websites, particularly aimed at micro-enterprises. With increasing digitalization and the need for an effective digital presence, it becomes increasingly important for these companies to use their website effectively. Despite a variety of services available for website management, there is no solution that easily meets the needs of micro-enterprises. The purpose of the study is to develop a service that simplifies the process of uploading and managing of images, videos, and text on websites for micro-enterprises. By following the design science research methodology (DSRM), the study aims to develop a usercentered service that meets the specific needs of micro-enterprises. The developed service consists of an upload service and a frontend-API in the form of a slideshow. The service was tested and evaluated through user tests with micro-enterprises and experts in the fields of digital service development and backend development. The conclusion from the study is a service that requires minimal technical expertise, where users can upload any media which is then reflected on their respective website. The digital service was well received by the users where it streamlined their website management by saving time and money. The research contributes to the fields of service development and systems development by demonstrating a successful process for developing a user-centered digital service that meets the unique needs of micro-enterprises.

Denna studie syftade till att utvärdera effekter av ett webbaserat mindfulness– och medkänslabaserat program (MMSU: mindfulness och medkänsla för stressade unga) på upplevelser av stress och tidsperspektiv. Av 93 unga vuxna mellan 18-25 år identifierades 84 som stressade och fördelades slumpmässigt till MMSU eller väntelista (VL). Totalt slutförde 35 deltagare (15 i interventionsgruppen, 20 i kontrollgruppen) för– och eftermätningen av Cognitive and Affective Mindfulness Scale Revised (CAMS–R), Self–compassion Scale short form (SCS–SF), Perceived Stress Scale (PSS–14), och Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory short version (S–ZTPI). Interventionsgruppen genomförde dagliga 15-minuters övningar i mindfulness och medkänsla som pågick i två veckor. Hypotesen var att MMSU i jämförelse med VL ökar mindfulnessnivåer och självmedkänsla, samt reducerar upplevd stress, självkyla och avvikelser från en balanserad tidsperspektivprofil. Resultatet av grupp (MMSU, VL) X tid (förmätning, eftermätning) visade på interaktioner för självmedkänsla, självkyla, upplevd stress och nutid hedonistisk. Hög effektstorlek (Cohens´d) för ökad självmedkänsla dppc2=1.00 och medelhög effektstorlek för reducerad självkyla dppc2=–0.65, reducerad upplevd stress dppc2=–0.67 och förbättring av nutid hedonistisk dppc2=0.61 påträffades. Programmet i mindfulness och medkänsla ökade deltagarnas självmedkänsla och reducerade deltagarnas upplevda stress signifikant. Mindfulnessnivåer och tidsperspektiv förbättrades inte signifikant. Vi föreslår ytterligare studier som följer upp resultatet för att fortsätta studera programmets effektivitet. / This study aimed to evaluate effects of a web-based mindfulness and compassion program (MMSU: mindfulness and compassion for emerging adults) on perceived stress and time perspectives. Of 93 emerging adults between 18-25 years, 84 were identified as stressed and randomly distributed to MMSU or waiting list (VL). In total, 35 participants (15 in the intevention group, 20 in the control group) completed the follow-up of Cognitive and Affective Mindfulness Scale Revised (CAMS–R), Self–compassion Scale short form (SCS–SF), Perceived Stress Scale (PSS–14), and Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory short version (S–ZTPI). The intervention group conducted daily 15-minutes exercices in mindfulness and compassion that lasted for two weeks. The hypothesis was that MMSU compared to VL would increase mindfulness levels and self-compassion, as well as decreased levels of percevied stress, self-coldness and deviation from a balanced time perspective profile.  The result of the group (MMSU, VL) X time (pre, post) declared on interactions for self-compassion, self-coldness, percevied stress and present hedonistic. Strong effect size (Cohens´d) for increased self-compassion dppc2=1.00, and medium effect size for decreased self-coldness dppc2=–0.65, reduced perceived stress dppc2=–0.67 and medium effect size on improvement of present hedonistic dppc2=0.61 were found. The program in mindfulness and compassion increased participants self-compassion and reduced their levels of perceived stress significantly. Mindfulness levels and time perspective did not significantly improve. We propose additional studies that follow up the results to continue studying the program´s effectivness.

<p>Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) är något som nog de flesta har hört talas om, men vad innebär egentligen VoIP. Vi har tittat på tekniken och återger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta på hur företag använder tekniken samtidigt som vi tittar på vilka nya tjänster och möjligheter som finns. Hur ser tjänsteutbudet ut idag och hur påverkar detta sättet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet används och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förändrade kommunikationssätt ser vi hur verksamheter både kan effektiviseras och utvecklas.</p><p>När vi tittar på hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter så ser vi att leverantörerna inte är delaktiga inom detta område i någon större utsträckning. Vi ser dock att man inte hunnit så långt i utvecklingen av VoIP, samt att leverantörer har vissa problem med att nå ut och marknadsföra de tjänster och möjligheter den nya tekniken faktiskt erbjuder. Fokus ligger istället mer på de kostnadsbesparingar man gör genom att kommunicera över internet (IP) istället för med traditionell telefoni (PSTN).</p><p>Tekniken är beroende av kvaliteten på bredbandsuppkoppling samt den interna infrastrukturen hos företagen. Mycket av de problem så som eko och dålig samtalskvalitet beror på undermålig utrustning internt på företagen. Dessa problem ser man i branschen som något övergående då ny hårdvara utvecklas och förses med bättre stöd för VoIP. Många leverantörer erbjuder även sina kunder en helhetslösning för att få kontroll över både telefoni och internetförbindelse.</p><p>Slutligen ser vi att VoIP öppnar upp för en omstöpning av hur företag kommunicerar, möjligheterna har bara börjat utforskas. Som teknik är VoIP idag inget nytt, det som är nytt är att företagen först nu börjar se möjligheterna till att effektivisera, utveckla och förändra sina kommunikationsvägar. För att utfallet ska bli så bra som möjligt krävs ett helhetsgrepp på hur VoIP implementeras, vi menar att man måste se till hur man kan förändra sitt arbetssätt, inte bara hur man ringer till en lägre kostnad.</p>

Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) är något som nog de flesta har hört talas om, men vad innebär egentligen VoIP. Vi har tittat på tekniken och återger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta på hur företag använder tekniken samtidigt som vi tittar på vilka nya tjänster och möjligheter som finns. Hur ser tjänsteutbudet ut idag och hur påverkar detta sättet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet används och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förändrade kommunikationssätt ser vi hur verksamheter både kan effektiviseras och utvecklas. När vi tittar på hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter så ser vi att leverantörerna inte är delaktiga inom detta område i någon större utsträckning. Vi ser dock att man inte hunnit så långt i utvecklingen av VoIP, samt att leverantörer har vissa problem med att nå ut och marknadsföra de tjänster och möjligheter den nya tekniken faktiskt erbjuder. Fokus ligger istället mer på de kostnadsbesparingar man gör genom att kommunicera över internet (IP) istället för med traditionell telefoni (PSTN). Tekniken är beroende av kvaliteten på bredbandsuppkoppling samt den interna infrastrukturen hos företagen. Mycket av de problem så som eko och dålig samtalskvalitet beror på undermålig utrustning internt på företagen. Dessa problem ser man i branschen som något övergående då ny hårdvara utvecklas och förses med bättre stöd för VoIP. Många leverantörer erbjuder även sina kunder en helhetslösning för att få kontroll över både telefoni och internetförbindelse. Slutligen ser vi att VoIP öppnar upp för en omstöpning av hur företag kommunicerar, möjligheterna har bara börjat utforskas. Som teknik är VoIP idag inget nytt, det som är nytt är att företagen först nu börjar se möjligheterna till att effektivisera, utveckla och förändra sina kommunikationsvägar. För att utfallet ska bli så bra som möjligt krävs ett helhetsgrepp på hur VoIP implementeras, vi menar att man måste se till hur man kan förändra sitt arbetssätt, inte bara hur man ringer till en lägre kostnad.