The general aim of this thesis was to examine the effect of interventions on the usage of inappropriate and hazardous multi-medication in the elderly ≥75 years with ≥5 drugs. Methods: Paper I describes a cluster randomization of nursing homes, the outcomes were; number of drugs, health status and evaluations. A randomized controlled trial concerning elderly in ordinary homes was performed in paper II and the outcomes were; EQ-5D index, EQ VAS and prescription quality. In paper III a cohort study was carried out and the outcomes were; medication appropriateness index, EQ-5D index and EQ VAS. In paper IV, registered nurses from the nursing homes study were interviewed in a descriptive study with a qualitative approach. Results:There was a significant reduction of number of drugs used per patient at the intervention nursing homes (p<0.05). Monitoring and evaluation of medications were significantly more frequent at the intervention homes (p<0.01). The registered nurses at the nursing homes described a self-made role in their profession and the leadership was not at sight. Drug treatment seems to be a passive process without own reflection. Extreme polypharmacy was persistent in all three groups of elderly living in ordinary homes and there was an unchanged frequency of drug-risk indicators. In the cohort study a lower medication quality was shown to be associated with a lower quality of life. EQ-5D index was statistically significantly different among the groups as was EQ VAS. Conclusion: The nursing home study showed an extreme shortage of monitoring of health status and surveillance of the effects of drugs in the elderly. More attention must be focused on the complexity of the nursing process; medication management must be promoted in teamwork with the physician. The resistance to change prescriptions in accordance with the intervention underlines the need of new strategies for improving prescription quality. Since medication quality is related to the patients’ quality of life, there is immense reason to continuously evaluate every prescription and treatment in shared decision with the patient.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

Statistik visar att det saknas riktlinjer eller strategier inom många av Sveriges kommuner för hantering av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Studier pekar på att det finns ett ökat behov av forskning, kunskap och utbildning för biståndshandläggare och vårdpersonal som arbetar med äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem i Sverige. I syfte att belysa detta, genomfördes en enkätundersökning riktad till alla biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Jönköpings läns 13 kommuner för att undersöka deras upplevelse av den eventuella bristen och behovet av riktlinjer och stöd samt eventuella skillnader i handläggning av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Denna kvantitativa studie baseras på enkätsvar från 57 biståndshandläggare som deltog i studien. Data har analyserats genom rangkorrelationsanalys och jämförande analys för att undersöka eventuella samband och för att möjliggöra en kartläggning av biståndshandläggarnas upplevelser. Resultatet visar att övervägande delen av respondenterna upplever att det inte finns riktlinjer för hanterande av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem och att biståndshandläggarna generellt vill ha mer utbildning och kunskap inom området från kommunerna. Resultatet synliggör även att biståndshandläggarna i stort sett hanterar dessa ärenden på ett liknande oavsett bakgrundsfaktorer. / Statistics shows that guidelines or strategies are missing within several municipalities in Sweden concerning handling cases with elderly people with abuse or addiction problem. Research points at an increased need of studies, knowledge and education for social workers and caregivers who’s working with elderly people with abuse or addiction problem in Sweden. In order to illustrate this, a survey was handed out to all the social workers working with elderly people in the 13 municipalities in Jönköping County to examine their experience and possible lack and need of guidelines and support concerning cases with elderly people with abuse or addiction problem. Possible differences were also examined regarding how the social workers handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem. This quantitative research is based on responses from 57 social workers, participating in the survey. Data has been analysed through correlation analysis and comparative analysis to examine possible connections and enable to create a map of the survey.The result shows that the majority of the respondents experience that there are no guidelines regarding how the social workers should handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem and that the social workers in general want more education and knowledge about the subject from the municipalities. The result also reveals that the social workers mostly handle this kind of cases in a similar way regardless of background factors.

Bakgrund: Forskning visar att majoriteten av övergrepp mot äldre personer över 65 år sker inom familjen men kan även förkomma på institutioner som äldreboenden och andra vårdinrättningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år i deras nära relationer i ordinärt eller särskilt boende. Metod: studien hade en beskrivande design kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Förekomst av fysiskt våld döljs av de inblandade Psykiskt våld i form av kränkningar och hot Begränsade erfarenheter av sexuellt våld Omsorgssvikt i form av för lite, för mycket eller utebliven omsorg Känslomässigt berörda av våldssituationer God kommunikation och stöd från medarbetare men avsaknad av stöd i riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att distriktssköterskor som jobbar inom hemsjukvård kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer och att våld mot dessa förekommer då distriktssköterskan är i patienternas hem och när de inte är där. Våldet som utförs kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom omsorgssvikt och behov av vidare forskning i ämnet våld i nära relationer bland äldre är angeläget. / Background: Research shows that the majority of abuse of older people over 65 occurs within the family but can also occurs in institutions for the elderly and other care facilities. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of physical, psychological and sexual violence, and neglect of the elderly people above 65 years of their close relationships in the ordinary or special accommodation. Method: The study had a descriptive design qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in municipal home care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in six categories: Presence of physical violence hidden by the involved Psychological violence in the form of insults and threats Limited experience of sexual violence Neglect in the form of too little, too much or no care Emotionally affected by violent situations Good communication and support from employees but lack of support in the guidelines. Conclusion: The conclusion of this study is that the district nurses working in home health care come into contact with abused older people and that violence against these occur when the district nurse is the patient's home and when they are not there. Violence carried out can be physical, psychological, sexual or neglect and need for further research on the topic of violence in close relationships among the elderly is urgent.

Samtidigt som antalet äldre med stora omsorgsbehov ökar, har äldreomsorgen rekryteringsproblem och hög personalomsättning, vilket är en utmaning för samhället. Att uppleva tillfredsställelse i arbetet har visat sig kunna minska personalomsättningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur undersköterskor upplever sitt arbete i äldreomsorgen samt vad som ger tillfredsställelse respektive skapar otillfredsställelse i arbetet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med undersköterskor (n=6). Resultaten analyserades hermeneutiskt och utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori samt Antonovskys teori om KASAM. Undersköterskorna i vår studie upplevde sig generellt tillfredsställda med sitt arbete. Resultatet visar att en viktig faktor som gav förutsättningar till arbetstillfredsställelse var goda mellanmänskliga relationer. Otillfredsställelse i arbetet skapades framförallt av bristande tid att utföra arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Vi argumenterar för att vårt resultat kan ge en vägledning till vad som ger tillfredställelse respektive skapar otillfredsställelse för undersköterskor i äldreomsorgen och därigenom bidra med kunskap till äldreomsorgen. / The number of older people with major care-needs increase, at the same time as elder care has problems with recruitment and high staff turnover. This is a challenge for society. Satisfaction at work has been shown to reduce staff turnover. The purpose of this study is to examine how nurse assistants perceive their work in elder care, and what creates satisfaction and dissatisfaction at work. The results, based on interviews with nurse assistants (n=6) analyzed hermeneutically using Herzberg’s two-factor theory and Antonovsky’s sense of coherence theory showed that most nurse assistants felt generally satisfied with their work. The result shows that an important factor giving the conditions for work satisfaction was good human interpersonal relationships. Dissatisfaction at work was mainly due to the lack of time to fulfill work tasks to a satisfactory level. We argue that our results can provide guidance to reasons for satisfaction and dissatisfaction for nurse assistants in elderly care and contribute to important knowledge to elder care.

Sexualiteten och den sexuella hälsan är en grundpelare i att varje människas individualitet. Det finns ett fördomsfullt synsätt angående äldre och deras sexualitet där gruppen blir betraktade som asexuell. Ämnet är tabubelagt och det föreligger relativt lite kunskap kring det. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som förändras över tid. Åldrandet bidrar till flera riskfaktorer som kan leda till nedsatt livskvalitet. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka hur sexualitet och sexuella hälsa bland äldre individer ≥ 50 år är kopplade till deras livskvalitet. En litteratursökning gjordes med hjälp av identifierade sökord som var relevanta för studiens syfte i databaserna PubMed och Google Scholar. Tretton artiklar användes i litteraturstudiens resultat. Resultatet visade att sexualiteten och den sexuella hälsan har betydelse för majoriteten av den äldre befolkningens livskvalitet då den bland annat främjar självförtroendet, självbilden och självkänslan. Sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse har oftast en koppling till en bättre upplevd livskvalitet. Äldre med god sexuell hälsa har oftast ett gott psykiskt välbefinnande. Det finns också en del äldre som med åldern omprioriterar sexualiteten på grund av att andra behov anses som viktigare. En del äldre anser att deras sexualitet är i det förflutna. Vissa utvecklar en inre acceptans medan andra får en negativ påverkan på livskvaliteten. Kopplingen mellan sexualitet, sexuell hälsa och livskvalitet skiljer sig mellan äldre individer men för majoriteten har den en betydelse för deras fysiska och psykiska välbefinnande. / Sexuality and sexual health is a keystone of every person's individuality. There is a prejudiced view about the elderly and their sexuality that perceive the group as asexual. The subject is taboo and there is relatively little knowledge about it. Quality of life is a subjective experience that changes over time. Aging contributes to more risk factors that can lead to impaired quality of life. This study aimed to examine how older people; ≥50 years, sexuality and sexual health are linked to their quality of life. A systematic review was conducted using identified keywords relevant for the purpose of the study to search the databases PubMed and Google Scholar. Thirteen articles where selected and used in the systematic review. The results showed that sexuality and sexual health is important for the majority of the older population’s quality of life as it promotes self-esteem, self-image and self-reliance. Sexual activity and sexual satisfaction is often related to a better quality of life. Older people with a good sexual health usually experience a good mental well-being. In addition, there are older people from for whom the meaning of sexuality changes because other basics needs are considered more important. Some older people view their sexual activity is behind them. Some develop an inner acceptance towards this while others become adversely affected. The link between sexuality, sexual health and quality of life differ among older individuals but for the majority, it has an impact on their physical and mental well-being.

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. / The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.

Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökande verksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs i Sverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökande versamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kan stärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldre personens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökande verksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studie genomfördes under Juni- November år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var det fem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittades från intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information, utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatet visar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och vill se detta arbete fortsätta. Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökande verksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevara hälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv. / The purpose of this study was to describe elderly persons experiences of preventive home visits in the Osby municipality. Preventive home visits with preventive actions might help elderly `s self-care abilities and postpone the effects of ageing and disability, in order to give elderly better well-being and good quality of life. This qualitative study and data was collected by qualitative interviews using open queries. The respondents were ten elderly persons (five females and five males). Interviews were carried out during June to November 2015. The material was analysed using Qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. The analysis resulted in two categories and seven subcategories. In summary the subcategories were: expectations, confidence in the meet, attitudes on change, information, providers competence and personality, importance of relationship and creativity. The results of the study clearly indicates that the preventive home visits are appreciated and valuable to the elderly. All respondents claimed that the visit was a positive event in their lives and want to see it continue in the future. This study gives evidence to carry out the preventive home visits. The preventive visits gives elderly better conditions for maintaining a healthy and satisfactory ageing and independent life.

Bakgrund: Att bli äldre kan innebära flytt till särskilt boende. Faktorer som kan bidra till trivsel är bland annat social kontakt samt den fysiska miljön. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om äldre i särskilda boenden med ett eget kök/pentry i större utsträckning har social kontakt och högre skattad trivsel än de utan eget kök/pentry. Design: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod: Data från 4469 enkäter insamlade mellan november 2013 och september 2014 analyserades i SPSS. Resultat: Samband mellan kök och social kontakt gick inte påvisa men däremot fann vi en statistisk signifikant skillnad i skattad trivsel hos de med eget kök/pentry och social kontakt i jämförelse med dem utan. Konklusion: Inget samband återfanns mellan eget kök och social kontakt, däremot ser trivsel hos äldre ut att påverkas om man har eget kök eller inte. Ytterligare studier efterfrågas, speciellt om kökets innebörd för den äldre. Nyckelord: Kök, pentry, social kontakt, trivsel, äldre, särskilt boende / Background: Getting older could lead to moving to a special housing. Factors that can contribute to thriving are social contact and physical environment among others. Aim: The aim of this study was to explore if elderly within special housings who had access to their own kitchen were inclined to have more social contact and a higher level of thriving than those without. Design: Cross-sectional study with a quantitative approach. Method: Data from 4469 surveys were collected between November 2013 and September 2014 and then analysed with SPSS Results: Connection between having an own kitchen and social contact was not found in this study. However, we did find a link between thriving and having a kitchen as well as having social contact. Conclusion: No association was found between having an own kitchen and social contact, however, thriving does seem to be affected if you have a kitchen or not. Further studies is needed that investigate the kitchens role more close. Keywords: Kitchen, kitchenette, social contact, thriving, elderly, special housing