Abstract Syftet med studien är att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid? I denna studie har fyra intervjuer skett med två specialpedagoger och två rektorer som finns på olika skolor och kommuner. Dessa respondenter redogör för deras uppfattningar, upplevelser och erfarenheter kring integreringsarbete. Detta genom att tala om hur integreringsarbete ser ut i deras skolor. För att analysera insamlings materialet har samverkansperspektiv och teorin om den nära utvecklingszonen tillämpats. Resultaten visar att integreringsarbete och dess nivå varierar mycket mellan respondenternas skolor. Där finner man skolor som har fortfarande en lokal integrering till skolor med en påbörjad social integrering. Dessa skillnader bland annat beror på bristande samverkan och samverkanskompetens inom båda skolformerna, samt viljan hos de inblandade aktörerna. I studiens diskuteras även för- och nackdelar med integrering samt möjligheter respektive hinder vid integrering. Respondenternas svar varierade kring deras uppfattningar av begreppet integrering, där vissa uppfattade det som positiv medan andra bara som negativt. Nyckelord: elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, integrering, inkludering, hinder, möjligheter, fördelar, nackdelar, samverkan. / Abstract The aim of this study is to investigate how integration work has evolved over time. In this study, four interviews have been conducted with two special educators and two principals from different schools and municipalities. These respondents describe their perceptions and experiences regarding integration work, by talking about how this work is carried out in their schools. To analyze the material, the cooperation perspective and the theory of the near development zone have been applied. The results show that the level of integration work vary widely between respondents' schools. There are schools that have a local integration, with a social integration just started. These differences are due, among other factors, to insufficient cooperation and cooperation skills in both school forms, as well as the willingness of those involved. The study also discusses the pros and cons of integration, as well as possibilities and obstacles to integration. Respondents' responses varied around their perceptions of the concept of integration, where some perceived it as positive while others as negative.Keywords: pupils in need of special support, elementary school, integration, inclusion, barriers, opportunities, advantages, disadvantages, cooperation.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet och pedagogernas kompetens kring ämnet. Datainsamlingen gjordes genom att skicka ut enkäter till fritidslärare, fritidspedagoger och specialpedagoger på olika skolor i Sverige. Vid analysen av datan användes deskriptiv statistik och tematisk innehållsanalys för att koda svaren utifrån olika teman kopplade till forskningens fokus. Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori samt det relationella perspektivet för att tolka och förstå resultatet bättre. Resultatet visar att leken har stor betydelse för den sociala kompetensen hos elever i behov av särskilt stöd eftersom eleverna i leken får träna på rollekar, samspel och turtagning som gynnar deras sociala relationer. Men även pedagogens närvaro och kompetens visar sig spela stor roll för elevernas förutsättningar i leken. Vår slutsats är att om leken ska ha en betydelse för elever i behov av särskilt stöd behöver en pedagog vara närvarande men det kräver då att pedagogen har tillräckligt med kompetens om hur de ska agera i dessa situationer. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.

Problemområde: Som lärare har jag fått erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. •Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått?•Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd?•Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande?•På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande?Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP. I den redovisade forskningen presenteras studier huvudsakligen rörande inkludering, delaktighet och skolorganisation, bemötande och lärande samt elevers upplevelse av lärande. Metod: I studien har ett frågeformulär besvarats av 86 elever på fyra olika gymnasieskolor. Tyngdpunkten i materialet har varit elevernas fritextsvar som tolkats med inspiration av hermeneutiken. Resultat och analys: Eleverna menar att bemötandet är av stor betydelse och efterfrågar ett engagerat, respektfullt och likvärdigt bemötande. Elevernas uttömmande fritextsvar i frågeformuläret tyder på att detta är ett ämne som eleverna reflekterar över. Svaren visar på metakognitiv kompetens hos eleverna och en syn på relationernas betydelse vilket går i linje med aktuell forskning som tagits upp i arbetet. Eleverna pekar på ett cirkulärt samband mellan bemötande, motivation och lärande. Kunskapsbidrag: Resultatet pekar på att ett gott bemötande inte bara skapar förutsättningar för ett lärande ska kunna ske utan också genererar själva lärandet genom de psykologiska effekter det medför. Studien ger också anledning att anta att det finns vinningar med att skolan tar vara på elevernas kunskap kring sina egna lärprocesser i utformandet av stöd.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att bidra till en organisation med medvetenhet om bemötandet betydelse för elevers lärande. I mötet med elever och föräldrar bör specialpedagogen arbeta för att stimulera eleverna till att utveckla och ta vara på sin metakognitiva kompetens. Genom ett synsätt där man värdesätter elevernas förståelse för sina läroprocesser kan stödet anpassas för att bättre passa elevens behov. Detta kan samtidigt göra att eleven blir mer motiverad att arbeta med det som är svårt. Studiens resultat ger idéer till vidare forskning om hur man inom skolan kan ta vara på elevernas tankar och funderingar i ämnet och öka graden av delaktighet, engagemang och därmed lärande hos eleverna. Specialpedagogen har en central roll i att bidra till att skapa och upprätthålla en skola som i hög grad präglas av gott bemötande och goda relationer. Specialpedagogen har också ett viktigt ansvar i att arbeta för en organisation som gör att eleverna vill vara delaktiga.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete – tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher – with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen. Vi har även utifrån observationer fått en tydlig bild av hur undervisningen samt arbetet i klassen fungerar, som även har varit en grund för intervjuerna. Vårt resultat visar att klasslärarens arbete underlättas delvis om det finns resurspedagog som arbetar på 100 % samt en resurspedagog på 50 % i klassen.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer. Vidare har vi analyserat de här områdena utifrån vår litteratur och tidigare forskning. Vi fann att resultatet visar på att skolans sociala mål har större betydelse än kunskapsmålen för eleverna på resursskolan. Det viktigaste arbetet, enligt våra informanter är att eleverna ska uppleva trygghet, trivas och må bra i skolan, för att sedan fokusera på kunskapsmålen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige. / A school for everyone, in Thailand? A qualitative interview study from a teacher- and parentperspective between a Swedish private school in Thailand and the school in Sweden.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog. De medverkande pedagogerna är verksamma på två grundskolor i olika delar av Skåne. Vår slutsats är att ett samarbete mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog är grundläggande, därav är det viktigt att samtliga parter öppnar upp för dialog i vilken konstruktiv kritik är tillåten. Ett sådant samarbete skulle kunna öka möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori.Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande. Sedan belyses inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Därefter studeras undervisning om procenträkning genom observationer och intervjuer i två klasser år 7. Dessa data ligger till grund för ett undervisningsförsök som genomförs i skolår 6 om procent. Studien visar, att lärare kan skapa situationer, där elever i matematiksvårigheter kan uppleva undervisningen i matematik mer meningsfull. Undervisningsförsök utifrån matematisk modellering visade sig ge elever i behov av särskilt stöd erfarenheter och upplevelser av ett samband mellan verklighet och matematik i ett inkluderande sammanhang. / The Percentage Project. Experimental teaching in mathematics in school year 6 focused on pupils in special needs in mathematics.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev. Angående utvecklingen av elevens muntliga färdigheter använder respondenterna sig av varierade lärarstilar och arbetssätt, men samtliga har stort fokus på att genom respektive lärarstil och arbetssätt skapa en god klassrumsmiljö, samt att använda målspråket i så stor utsträckning som möjligt. Således kan det konkluderas att det inte är en enskild lärarstil som bidrar främst till inkludering av eleven, utan främst lärarens inställning till fenomenet, vilket gällande den muntliga framställningen i engelska 5 främst involverar klassrumsmiljön och ett frekvent användande av målspråket.