<p>The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs?</p><p>I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.</p>

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i. För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ”en skola för alla” har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn. Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke. För att uppfylla de-ras behov krävs kunniga och kompetenta personal i skolan. Skolan måste ha en fungerande och tillfredställande elevvård för att kunna nå skolans mål. Skolornas neddragningar på grund av ekonomiska problem gör att barn med dolda funktionshinder misslyckas allt oftare i da-gens skola. Dessa orsakar att barn får ett dåligt självförtroende med upprepade misslyckande och försämrar deras problem. Allmänt finns det en del olika faktorer som ligger bakom barn med koncentrations svårighe-ter. De biologisk och ärftliga faktorer samt tillväxtmiljön och deras samhällsställning kan ge-nerellt nämnas. Brist på tid, ekonomi och kunskap i skolorna är det en barriär för att kunna hjälpa barn med svårigheter. / The comprehensive purpose with this paper is to have a look at teacher’s assessment and per-ception of pupils with special educational needs. And further illustrate which possibilities and restrictions they believe to have, to take children with special educational needs into consid-eration and get a view of school situations who children with hidden functional disability and with special educations needs are at the present. To get answer to my questions, six teachers inclusive a special teacher for pupils with im-paired disabilities have been interviewed and discussed the psychological and biological fac-tors around children’s development. The historical review gave us a perceptive on how defini-tion of “school for all” has been developed during the time and what is teacher’s opinion on children with special needs today. The central questions were concentrating on teachers un-derstanding of children with concentration difficulty and their opinion on diagnostic of chil-dren with problems. An “including integration” compared to segregating been discussed as well and finally discussed how teachers can help these children. Pupils in school are not comparable and these differences must meets carefully. To meet chil-dren’s requirements schools have need of personnel’s competence and proficiency. Schools required having functioning and satisfactory pupil welfare to achieve the aim. Lowering of school resources due to economical problems do that child with hidden functional disability fails more often in schools these days. These effects cause that children get a horrific self-confidence and worsen their problems. Generally, there are different factors behind the con-centrations difficulty. The biological and hereditary factors as well as home environment and their class society can points out in general. Lacking of time, economy and knowledge stops teachers to helping children in school.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt.   Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan.   Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål.   Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen. Detta skedde genom insatser som; observationer av elev och skolmiljö samt observationer av social interaktion. Därtill lades tid på regelbunden kompetensutveckling i syfte att bland annat utveckla arbetssätt som skapar en brygga mellan det teoretiska och konkreta, som exempelvis att leka och lära via olika sinnen.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all. The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees. The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får. En eventuell diagnos har stor inverkan på elevens identitetsskapande och påverkar även lärares förväntningar och krav. I mötet med elever i behov utav särskilt stöd är det viktigt att lärare är medvetna om sin roll och hur deras bemötande påverkar eleven. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the school situation for students with special needs, students who are talked about in prereferral teams and students who have some form of diagnosis. The study uses a qualitative research approach and the school situation for students with special needs is examined through a teacher’s perspective. The study shows that the students’ identity formation is characterized by individuality. Key aspects of the students’ identity formation are the specific difficulties that the student has and what type of support the student receives. If the student has a diagnosis, this has a major impact on the student’s identity formation and also affects teachers’ expectations and demands. It is important for teachers’ to be aware of their role and their perceptions of students with special needs and how this affects the students.

The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs? I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g. knowledge, accessibility and infrastructure around the ICT tool.To identify each pupil’s most successful way of learning with ICT, communication between pupil and teacher were essential.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt ämne i skolor världen över och denna studie kan vara av intresse för lärare, specialpedagoger, skolledare och lärarutbildare. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera lärares erfarenheter och uppfattningar av användningen av IKT för elever i behov av särskilt stöd som går i vanliga klasser, och att finna sambandet mellan IKT och inkludering. Vidare identifierades omständigheter och strategier för att göra arbetet med IKT mer inkluderande. En enkätstudie genomfördes med 92 lärare och kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare i tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatet indikerade att IKT användes för elever i behov av särskilt stöd i alla åldersgrupper, vanligast användes datorn för skrivande och ordbehandling. IKT skulle kunna användas för att kompensera för olikheter och bidra till inkludering för elever i behov av särskilt stöd, men då behöver undervisningen anpassas med tanke på elevers behov samt att tekniken bör integreras med pedagogiken. Uppfattningarna om vad inkludering innebär varierar och inkludering ses huvudsakligen som kunskapsmässig, vilket kan leda till både social och fysisk exkludering. Undervisningen i vanliga klassrum anpassades inte alltid för alla elevers behov och IKT verktyg användes ofta av elever i exkluderande miljöer. För att göra IKT användningen mer inkluderande behöver kunskap till lärare, utrustning och tid. Implikationer för praktiken är att lärare behöver mer utbildning i att använda IKT för elever i behov av särskilt stöd och att specialpedagogen bör ses som en handledare för lärarna. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara fler liknande studier eller studier om möjligheterna med en-till-en för elever i behov av särskilt stöd. / Information and communication technology (ICT) is a current issue in schools around the world and this study may be of interest to teachers, special education teachers, school leaders and teacher educators. The aim of this study was to describe and analyze teachers’ experiences of and perceptions on information and communication technology (ICT) use for students with special educational needs (SEN) in general educational settings and to find the relationship between ICT and inclusion. In addition to that, conditions and strategies in order to make ICT use more inclusive were identified. A questionnaire survey was carried out with 92 responding teachers and qualitative interviews were made with four teachers. The results indicated that ICT was used for SEN students in all age groups, most commonly the computer was used for writing and word processing. ICT could be used as a way to bridge the gap to inclusion and compensate for differences and contribute to inclusion of students with special needs but in order to do that teaching should be adapted to students’ needs and pedagogy ought to be integrated with technology. Though, the perceptions of what inclusion is differs and inclusion is mainly seen as didactic, which can lead to social and physical exclusion. Teaching in mainstream classrooms was not always adapted to all students’ needs and assistive technology was often used by students in exclusive settings. In order to make the use of ICT more inclusive, teachers need knowledge, equipment and time. Implications for teachers and teacher educators are that teachers should become more educated about ICT for SEN and that special education teachers should be seen as supervisors for teachers. Suggestions for further research could be more similar studies or studies about the possibilities with one-to-one for students with special educational needs.

”To drift towards old habits” is an exploratory essay in which I examined how my practical knowledge and morally based duties affected my actions and how those led to a hard-assessed situation where I stood without knowing right from wrong. The dilemma laid in that I didn’t know whether my approach should have been based on my gathered experience and knowledge or have based on the rules and framework of the new work assignment I had accepted. By the figuration of two self-experienced situations I portrayed my work and practical knowledge through the first one, in which my assignment was to work with a student in need of extra support. That lead on to the second figuration, where this knowledge, in combination with a sense of duty, influenced my course of action even though my work assignment had changed to be a leisure time pedagogue. The main perspectives in this essay were therefore to be focused on an interpretation of practical knowledge and on how the ethics of duties are constructed. With these two perspectives my purpose was to explore how I could relate my choices of actions according to these and how they could come to affect future repertoires of actions. / ”Att glida in i gamla spår” är en utforskande essä där jag har undersökt hur min praktiska kunskap och mina moraliska plikter påverkat mitt handlande, vilket lett till en svårbedömd situation där jag inte visste vad som var rätt val att ta. Dilemmat låg i att jag inte visste om jag skulle förhålla mig till tidigare erfarenheter och kunskaper eller om jag skulle hålla mig till de regler och ramar som fanns för mitt nya arbetsuppdrag. Genom att gestalta två olika situationer målas mitt arbete och min praktiska kunskap upp i den första gestaltningen då jag arbetar som elevresurs till en elev i behov av stöd. För att sedan visa hur denna kunskap i kombination med en känsla av plikt påverkar mina val i den andra gestaltningen, där jag antagit en ny arbetsroll som lärare mot fritidshem. Huvudperspektiven i denna uppsats kom därför att rikta sig mot en tolkning av den praktiska kunskapen och hur pliktetiken utformas. Med dessa två perspektiv var syftet att undersöka hur jag förhållit mitt handlande utifrån dessa två och hur de kan komma att påverka framtida handlingsrepertoarer.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.