Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt. Resultatet diskuteras sedan under diskussionskapitlet och slutsatser dras.

The purpose of this study is to gain insight of four preschool teacher’s perspectives and reasoning in two different local if they working to counteract exclusion. The questions this study assumes are: How does the teachers in preschool reason about how they working against exclusion of children with diagnosis in the free game, if there are? How does the teachers reasoning about their methods and personal strategies they uses to include children with diagnosis in the free game, if they are excluded? How does the teachers reasoning about the diagnosis effect of these children’s social interaction with other children if the diagnosis became their identity? The method in this study to collect material about the teacher´s perspective on the subject is semi-structured interviews. The collected material has been analyzed and interpreted from a socio-cultural perspective. The conclusion of this study is that you can see pattern of the teachers reasoning about the subject, their methods and their personal strategies to include children with diagnosis. They work very close to the children and focus on the individual child in the group and the importance of excluding work for inclusion. The inclusion work is complex and the teacher’s approach and child perspective affects the inclusion work and if the children get stigmatized because of their diagnosis as identity. Exclusionary practices is necessary for the inclusion work and work close to the individual and also knowing the child´s difficulties and strength to support where it´s needed so the child can be involved in social interaction with other children.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ”Hur ser pedagoger på inkludering?”För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har. I förskolan ses inkludering som en naturlig del i verksamheten. Därför ville vi undersöka hur förskollärare och grundskollärare ser på inkludering av barn i behov av särskilt stöd och hur ”en skola för alla” kan uppnås.Resultatet tyder på en viss skillnad hos förskollärares och grundskollärares syn på inkludering. Olika grader av inkludering används och vi kan utläsa ur resultatet att det rör sig om svag- eller stark inkludering.

Det övergripande syftet med undersökningen är att se hur pedagoger använder digitala verktyg i undervisningssyfte, vad som påverkar användandet och vilken påverkan det kan få för den enskilda eleven. Detta sett utifrån de intervjuade pedagogernas perspektiv och min tolkning av pedagogens perspektiv. Min undersökning grundar sig på att vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat och att skolan åläggs att ta ett större grepp kring att lära elever att använda digitala verktyg i sin kunskapsinhämtning med syfte att eleverna, när de vuxit upp, har den digitala kompetens som krävs för att klara sig i vårt samhälle. I uppsatsens litteratur del tar jag avstamp kring detta genom läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet Lgr 11 (reviderad 2017) och skolverkets (2013) uppdrag att utvärdera digital användning i skolan vart tredje år. I undersökningen intervjuas pedagoger som i sin dagliga undervisning använder sig av digitala verktyg för att stötta elever i deras kunskapsinhämtning. Detta för att lyfta fram hur ett arbetet med digitala verktyg kan fungera och vad som kan hindra i arbetet med digital verktyg i skolan. Intervjuerna tematiseras utifrån undersökningens frågeställningar. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relationellt perspektiv där vikten av individers interaktion är central för inlärning. Resultatet visar på faktorer som omfattning av resurser, tid för utbildning, intresse och kunskaper påverkar pedagogens digitala kompetens och digitala användning. Resultatet visar på elevernas möjligheter till att använda digitala verktyg och utveckla digital kompetens i skolan är beroende av skolans resurser och kompetens.

Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

En skola för alla är en vision och ledord inom det svenska skolväsendet som syftar på gemenskap och jämlikhet. Trots en skollag som betonar vikten av integrering och där särskiljande lösningar ska undvikas har ett nytt fenomen uppstått under senare år, omvänd integrering. Med omvänd integrering menas att elever från grundskolan integreras och genomför sin skolgång i grundsärskolan. Detta fenomen kallat omvänd integrering är inget som betonas i skollagen dock bär rektorerna det övergripande ansvaret för elevernas skolgång. Denna kvalitativa intervjustudie syftade till att undersöka sex rektorers erfarenheter och resonemang gällande integrering och omvänd integrering. Studien uppmärksammar bland annat rektorernas perspektiv gällande normaliserande och stigmatiserande föreställningar om omvänd integrering samt positiva och negativa effekter av omvänd integrering. Med stöd i Goffmans teoribeskrivning om begreppet stigma, tidigare forskning inom studiens forskningsområde samt insamlad data kunde vi se att det fanns blandade meningar i resonemangen om omvänd integrering. Å ena sidan framkom det att när omvänd integrering användes som en alternativ lösning gjordes det utifrån vad som ansågs vara bäst för eleven. Å andra sidan framkom det att omvänd integrering användes då det fanns brister i grundskolans verksamhet. En upprepande anledning som framkom var verksamhetens bristande kunskaper i att möta elever i behov av särskilt stöd och att skapa en väl differentierad lärmiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad begreppet inkludering innebär för lärare i årskurs 4–6 och hur lärare beskriver hur de inkluderar eleverna i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Syftet har även vart att undersöka vad lärare anser är utmaningen med inkludering och om lärare anser om inkluderingbör vara ett mål i skolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av strukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet från undersökningen visar att inkludering innebär för samtliga lärare att alla elever är med i undervisningen och att alla elever deltar i undervisningen. För att se till att alla är med i undervisningen använder sig lärarna av olika metoder. Resultatet visar också att utmaningar lärarna anger i sitt inkluderingsarbete är elever med diagnoser, att få med alla i undervisningen och att tiden inte räcker till samt att alla lärare anser att inkludering bör vara ett prioriterat mål i skolan. / <p>SO</p>

Mitt kunskapsbidrag är att identifiera hur de intervjuade speciallärare inom matematikutveckling arbetar, vad de arbetar med och vilken roll de har, samt bidra med kunskap om hur de arbetar med inkludering och en skola för alla. Det tydligaste kunskapsbidraget är att specialläraren inom matematikutveckling roll behöver definieras, dennes utvecklings-möjligheter stärkas och att kompetensen bättre tas tillvara inom skolans organisation.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur specialläraren inom matematikutveckling uppdrag, arbete och roll ser ut samt vilken betydelse begreppen ’En skola för alla’ och inkludering har i arbetet. Vad arbetar de intervjuade speciallärarna i matematik med och på vilket sätt? Hur arbetar dessa speciallärare utifrån inkludering och en skola för alla? Den teoretiska inramningen utgörs av systemteorin, där lärande, utveckling och relationer mellan människor är i fokus, men även den utvecklingsekologiska teorin där skolan ses som ett system och barns utveckling är i relation till de olika system som skolan består av och påverkas av samtliga. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att förstå och synliggöra det empiriska materialet.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer av åtta utbildade speciallärare inom matematikutveckling. Alla intervjuade speciallärare arbetar i samma kommun, men i olika verksamheter. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sammanställas i resultatet.Resultatet visar att specialläraren inom matematikutveckling har ett varierande och omfattande arbete. En definition på arbetsuppgifter går inte att ge då arbetet formas efter behoven på de olika skolorna. Största arbetsuppgiften speciallärarna har är att arbeta med elever, antingen en-till-en eller i mindre grupper efter behov som ämnesansvarig pedagog tillsammans med speciallärare plockar ut eller som definieras vid screeningar. Sett ur ett inkluderingsperspektiv så anser de intervjuade speciallärarna att de inkluderar eleven i kunskap, men ur en fysisk placering blir de exkluderade. Inkludering är ett begrepp som ifrågasätts, studien visar att begreppet behöver definieras och användas likvärdigt. Arbetet med ’En skola för alla’ är ett ideal som strävas att arbetas efter, men endast fåtalet speciallärare säger att det är en skola för alla så som de arbetar och som skolan är uppbyggd nu. Det som framkommer är också de andra två andra större områdena specialläraren utbildas inom, utveckling och utredning är inte lika aktuella arbetsuppgifter och visa av speciallärarna utför ingen av dessa arbetsuppgifter. På många skolor vet specialläraren inte hur de ansvariga lärarna arbetar med extra anpassningar. Hur specialläraren inom matematikutveckling arbetar med specialpedagogiken på skolorna varierar. Studien visar att speciallärarna arbetar främst på individnivå med elever, ett arbete som är tidskrävande och begränsat. Det är till största del ett reparerande arbete med elever som inte når uppsatta mål i matematiken. Speciallärarna benämner undervisningen de har med eleverna som exkluderande då de tar ut dem från ordinarie undervisning för att arbeta med dem, de är inte rumsligt inkluderade och socialt diskuteras vilka förutsättningar det ger.Speciallärarnas tjänster är inte organiserade av skolledningen för att utföra utvecklings- och handledande arbete med personalen och därmed arbetar speciallärarna inte mycket på grupp- och organisationsnivå. Kartläggningar och upprättande av åtgärdsprogram är främst specialpedagogernas uppgifter.