• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 171
  • 81
  • 12
  • 7
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 315
  • 315
  • 315
  • 174
  • 172
  • 145
  • 142
  • 135
  • 114
  • 109
  • 96
  • 85
  • 73
  • 51
  • 45
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
241

Livets Brytpunkt : Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av när vården övergår från kurativ behandling till palliativ vård

Drungaite, Akvile, Larsson, Christine January 2018 (has links)
Introduktion: På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter med livshotande tillstånd med hopp om förbättring i en högteknologisk miljö. Trots detta avlider det cirka 10% av intensivvårdspatienter årligen i Sverige. De livsuppehållande behandlingar som ges är ofta invasiva och smärtsamma. Insikten om att den livsuppehållande behandlingen inte alltid gynnar patienten, har ökat bland vårdpersonalen på intensivvårdsavdelningar. Detta leder även till att beslut om att avbryta den kurativa behandlingen och övergå till palliativ vård har ökat. Detta medför att intensivvårdssjuksköterskan kommer ofta i kontakt med vård av palliativa patienter i sin profession.  Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vårdtillfällen inom intensivvård när kurativ behandling inte påbörjas, eller avslutas och övergår till palliativ vård. Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade öppna intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Resultat: Analysen resulterade i ett tema en vilja att lindra lidande för både patient och närstående och fyra kategorier: IVA-sjuksköterskans upplevelse av att vårda döende patienter, IVA sjuksköterskans delaktighet i beslut, IVA-sjuksköterskans upplevelse av att involvera närstående i beslutsfattandet, samt IVA-sjuksköterskans upplevelse av frustration över beslutsprocess. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde inte det som känslomässigt påfrestande att vårda palliativa patienter men upplevde istället att processen fram till att beslutet att övergå från kurativ behandling till palliativ vård var frustrerande. Kommunikation angavs som en nyckelfaktor under hela beslutsprocessen. Detta gällde både kommunikationen inom vårdlaget och kommunikationen med närstående. / Introduction: Patients with a life-threatening illness are admitted to the ICU with hope of recovery. ICU patients receive advanced life-saving treatment in a high technological environment. About 10% of ICU patients die regardless of the invasive and sometimes painful treatment received. Health care professionals have however gained insight that the life-saving treatment patients receive can sometimes be futile. This has even lead to an increase of ending curative treatment in ICU patients hence starting end-of-life care. This means that the ICU nurses often experience giving end-of-life care to ICU patients in their profession. Aim: The aim was to study ICU nurses’ experiences of withholding or withdrawing curative treatment and the transition to end-of-life care. Method: A qualitative method with a descriptive design was used to conduct the study. Data were collected using semi-structured, open interviews, and analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of data resulted in a theme: an intention to alleviate the patient’s and relatives’ suffering, and four categories: ICU nurses’ experiences of caring for the dying ICU patient, ICU nurses’ experiences of being involved in the decision-making process, ICU nurses’ experiences of involving the relatives in the decision-making process, and ICU nurses’ feelings of frustration over the decision-making process. Conclusion: The ICU nurses did not experience emotional distress due to providing end-of-life care to ICU patients. However, the process of transition from curative treatment to end-of-life care was frustrating for ICU nurses. Communication, both within the health-care team and between the ICU nurses and the relatives, was a key factor during the entire decision-making process.
242

Att vårda palliativt : En litteraturstudie utifrån sjuksköterskornas upplevelser

Briander, Emma, Artursson Kjell, Louise January 2020 (has links)
Bakgrund: När botande behandling inte längre är möjlig ges palliativ vård. Tidigare studier visar att patienterna upplever sjuksköterskorna som arbetar med palliativ vård som kompetenta, empatifulla och varma, men ibland kan kommunikationen brista och sjuksköterskorna kan upplevas som distraherade. Närstående upplever också att informationen och kommunikationen från sjuksköterskorna kan vara bristande och de skulle behöva ett bättre emotionellt stöd från sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i livet slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på tio vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att de behöver mer kunskap och utbildning för att kunna utveckla sin kompetens av palliativ vård. De upplever även ett behov av stöd från arbetsplatsen för att kunna bearbeta de existentiella tankarna som uppkommer vid vårdande av patienterna i livet slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas arbete med patienterna kräver ökad utbildning kring palliativ vård i livets slutskede. I arbetet behövs mer stöd till sjuksköterskorna för att ta itu med sina egna existentiella tankar och tillfredsställa patienternas och närståendes behov. / Background: When curative treatment is no longer possible, palliative care is provided. Previous research shows that patients experience the nurses as competent, full of empathy and warm but sometimes they experience lack of communication and that the nurses seem distracted. Family members experience a lack of communication and information from the nurses and they would like better emotional support from the nurses. Aim: To describe nurse’ experiences of caring for patients in palliative care at the end of life. Method: A systematic literature study based on ten qualitative articles with a descriptive synthesis. Results: Nurses experience that they are in need of more training and education to be able to develop their competence in palliative care. They also experience that they are in need of support to be able to process the existential thought that occur when caring for dying patients. Conclusion:Nurses require more education about palliative care and end of life care. Nurses are in need of more support to be able to process their existential thoughts but also to satisfy patients and family member’s needs.
243

Sjuksköterskans upplevelse av den äldre patientens delaktighet vid vård i livets slut : En intervjustudie med sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård / The registered nurse's experiences of the older patient's participation in care at the end of life : An interview study with registered nurse's in the municipality´s home care

Blom, Susanne, Rosenberg, Sara January 2020 (has links)
Människor lever längre och det innebär att de allra flesta som dör i Sverige är äldre. Vårdfilosofin palliativ vård definieras som en helhetsvård, där patienten och anhöriga ska göras delaktiga i omvårdnaden. Enligt svensk lag har sjuksköterskan en skyldighet att göra patienten delaktig i sin vård. Vården i livets slutskede blir allt mer avancerad och det är viktigt att patienten görs delaktig, för att främja en god död. Samband i form av delaktighet och en god död har påvisats. Sjuksköterskan kan skapa förutsättningar för patientens delaktighet genom att vara lyhörd och lyssna samt se till att patientens delaktighet finns dokumenterad. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och möjlighet att göra den äldre patienten delaktig vid vård i livets slutskede inom kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats genomfördes. Deltagarna var åtta sjuksköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede i kommunens hemsjukvård. Kvalitativa innehållsanalysen gav ett resultat med fyra huvudkategorier: sjuksköterskans roll, teamets betydelse, anhörigas roll samt etiska dilemman. Slutsatsen är att det behövs mer dokumentation om den äldres delaktighet i kommunens hemsjukvård. / People live longer and that means that the vast majority of people who die in Sweden are older. Care philosophy, palliative care is defined as a holistic care, where the patient and relatives must be involved in the care. According to Swedish law, the registered nurse has an obligation to involve the patient in their care. The end of life care is becoming more advanced and it is important that the patient becomes involved in their care, as it can lead to a good death. Relationships in the form of participation and a good death have been demonstrated. The registered nurse can create conditions for the patient's participation by being responsive and listening, and ensuring that the patient's participation is documented. The aim was to describe the registered nurse's experience and opportunity to involved the older patient in care at the end of life within the municipality's home health care. A qualitative study with an inductive approach was conducted. Eight registered nurses with experience in end of life care in municipality's home care. The qualitative content analysis a resulted in four main categories: the registered nurse's role, the importance of the team, the role of relatives and ethical dilemmas. The conclusion is that more documentation is needed about older patient´s participation in municipality's home health care.
244

Anhörigas upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede : en litteraturöversikt / Family members´ experiences of palliative care at the end-of-life : a literature review

Carlberg, Viktoria, Abdullahi, Nassir January 2020 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inträder i övergången då patienten närmar sig livets slut och kännetecknas av en helhetssyn på människan. Vården utförs i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för alla patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Anhöriga ska också erbjudas att delta i den palliativa vården. Forskning visar att ungefär 10 procent av efterlevande riskerar att få sorgerelaterade psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var undersöka anhörigas upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med tio artiklar. Nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixed-method som analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Huvudtemana som växte fram var kommunikation, information, anhörigstöd och delaktighet i den palliativa vården. Huvudtemana delades var för sig upp i underkategorierna kommunikation som mottogs väl, kommunikation som brast, information som förmedlades bra, undermålig information, emotionellt stöd, avsaknad av emotionellt stöd, andligt stöd, tillfredställande delaktighet, när anhöriga inte blev delaktiga. Slutsats: Anhöriga upplevde brister beträffande både kommunikation, information, delaktighet och emotionellt stöd i den palliativa vården. Detta medförde ett onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Bristerna fick dem i värsta fall att känna sig förringade och avvisade. Anhöriga behövde en kommunikation som genomsyrades av empati och engagemang. Informationen behövde vara lättförståelig och upprepas. Anhöriga upplevde att de hade behov avemotionellt stöd i form av att bli förstådda och bekräftade i sin sorg. De upplevde också ett behov av att få delta i vården och upplevde den palliativa vården som mer positiv om de erbjöds att delta. / Background: Palliative care in the final stages of life enters the transition when the patient approaches the end of life and is characterized by a holistic view of man. The care is performed in order to alleviate suffering and promote the quality of life for all patients with progressive, incurable disease or injury. Relatives must also be offered to participate in palliative care. Research shows that about 10 percent of survivors are at risk for grief-related mental illness. Aim: The purpose of the study was to investigate relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: Literature overview with ten articles. Nine qualitative articles and one article with mixed method. Results: Main themes emerged were communication, information, family support and participation in palliative care. Main themes were divided separately into the sub-categories communication well received,communication broken, information conveyed well, substandardinformation, emotional support, lack of emotional support, spiritual support, satisfactory participation, when relatives did not participate. Conclusion: Relatives experienced shortcomings in terms of communication, information, participation and emotional support in palliative care. This led to unnecessary suffering and deteriorating quality of life. In the worst case, the shortcomings made them feel degraded and rejected. Relatives needed a communication that was permeated by empathy and commitment. Information needed to be easy to understand and repeat. Relatives felt they needed emotional support of being understood and confirmed in their grief. They also experienced a need to participate in care and experienced palliative care as more positive if they were offered to participate.
245

District nurses as well as nurses work within palliative care at hospital wards or in-home care : A quantitative comparison study of how satisfied they are with their efforts / Distriktssköterskor samt sjuksköterskors arbete inom palliativ vård på vårdavdelning och i hemsjukvården : En kvantitativ jämförelsestudie kring hur nöjda de är över sin insats

Edholm, Angelique, Oxelgren, Linda January 2021 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela världen och det är viktigt att utveckla och följa upp den typen av vård. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar och skall involvera mer än det fysiska i omvårdnaden. Det är viktigt att också lägga märke och ta hand om det psykiska, sociala och andliga. Ett stort mörkertal och brister har identifierats inom den palliativa vården som måste förbättras.  Motiv: 2018 vårdades ca 19% av palliativa patienter i sitt eget hem. Många patienter som är hemma i livets slutskede skickas mellan sjukhus och hemmet för att tillslut dö på sjukhuset trots att deras vilja kanske var att dö hemma. Därför är det viktigt att se hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan på vårdavdelningar samt i hemsjukvården är med sitt arbete och vad som kan förbättras.  Syfte: var att kartlägga och jämföra hur nöjda distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvård samt på vårdavdelning är angående sin insats i palliativ vård.  Metod: En kvantitativ jämförelsestudie med stratifierat urval. En enkätundersökning skickades ut till åtta vårdavdelningar och till femton kommuners hemsjukvård. Deltagarna var distriktssköterskor och sjuksköterskor i norra Sverige, totalt deltog 83. Insamlad data analyserades i Jamovi och presenteras med Chi square test samt Fischer’s exact test.  Resultat: En signifikant skillnad där distriktssköterskor alternativt sjuksköterskor i hemsjukvården är mer nöjd med symtomlindring vad gäller oro/ångest (p=0.038) samt smärta (p=0.021) upptäcktes. Vid jämförelse mellan hemsjukvård och vårdavdelning kring hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan är med sin egna insats framkom en signifikant skillnad där de på vårdavdelningen var mindre nöjd.  Konklusion: En påvisad skillnad kan ses mellan distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården eller på vårdavdelning vad gäller symtomlindring, vidareutbildning samt läkarkontakt. Fler studier behöver utföras för att få ett mer rättvist resultat.
246

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på sjukhus : En litteraturöversikt / Nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals : A literature review

Attervall, Evelina, Baryare, Anisa January 2021 (has links)
Bakgrund: De flesta som dör är gamla och sjuka och många dör på sjukhus. En del döende patienter är rädda och ensamma och behöver stöd från andra samt utrymme att tala om sina tankar och känslor. På sjukhus arbetar sjuksköterskan i team med andra och leder omvårdnadsarbetet och i sjuksköterskans roll ingår det att vårda döende patienter.Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar 10 vetenskapliga artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ, från CINAHL Complete och PubMed. Dataanalys enligt Friberg.   Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de visste vad en god vård för döende patienter innebar och vad som krävdes för att ge det, exempelvis närvaro, att skapa en relation, respekt och samtal med patient och närstående. Samtidigt förhindrades sjuksköterskorna att utöva en god vård, på grund av olika faktorer, vilket ledde till bland annat känslor av maktlöshet och skuld hos sjuksköterskorna. Sammanfattning: När sjuksköterskor förhindras att utöva en god vård innebär det en risk för patientsäkerheten samt en risk för ett ökat lidande hos patienter. Sjuksköterskor riskerarar också att drabbas av moralisk stress och utmattningssyndrom på grund av det, vilket kan ha en negativ påverkan på deras hälsa samt leda till att sjuksköterskor lämnar sin arbetsplats eller byter yrke. / Background: Most people who die are old and sick and many die in hospitals. Some dying patients are scared and lonely and need support from others as well as space to talk about their thoughts and feelings. In hospitals, the nurse works in teams with others and leads the nursing work, and the nurse´s role includes caring for dying patients. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Method: A literature review including 10 scientific articles, 9 qualitative and 1 quantitative, obtained from CINAHAL Complete and PubMed. Analyze according to Friberg.  Results: The nurses felt that they knew what good care for dying patients meant and what was required to provide it, for example presence, to create a relationship with the patient, respect and conversation with the patient and relatives. At the same time, the nurses were prevented from providing good care, due to various factors, which led to, among other things, a sensation of powerlessness and guilt among the nurses.  Conclusion: When nurses are prevented from providing good care, it entails a risk to patient safety and can increase the suffering of patients. Nurses are also at risk of suffering from moral stress and fatigue syndrome because of it, which can have a negative impact on their health and lead to nurses leaving their workplace or changing professions.
247

Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård : En systematisk litteraturstudie

Miskunaite, Agne, Öhman, Wilma January 2021 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård innebär att människan belyses av en helhetssyn, där förebyggande och lindrande av det fysiska, psykiska, sociala samt de existentiella behoven ska ske. I tidigare forskning upplevde patienterna att de behövde stöd och hjälp utav sjuksköterskorna för deras mående och för att de skulle kunna känna trygghet. Även anhörigas involvering var viktigt, då det hjälpte till med att skapa stöd och trygghet enligt patienterna.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av tio kvalitativa artiklar.  Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. De två teman är: Sjuksköterskors upplevelser av ett gott bemötande och sjuksköterskors upplevelser av ett meningsfullt arbete. De fyra subteman är: att vara delaktig, att vara i en relation, att bidra till en värdig död och att utvecklas som sjuksköterska.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vårdandet inom palliativ vård som givande och tillfredställande. Samarbete mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga upplevdes vara betydande, samt hur delaktighet kunde resultera i ett bättre samarbete. Sjuksköterskorna upplevde dock begränsningar i form av känslomässiga påfrestningar samt bristfällig prioritering utav att lindra lidande, till följd av tidsbrist och hög belastning. / Background: Palliative care means that the human being is illuminated by a holistic view, where prevention and alleviation of the physical, mental, social, and existential needs must take place. In previous research, patients felt that they needed support and help from the nurses for their well-being and for them to be able to feel safe. The involvement of relatives was also important, as it helped to create support and security according to the patients. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of nursing in palliative care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis of ten qualitative articles. Results: Two themes and four sub-themes were identified. The two themes are: Nurse’s experiences in meeting patient’s and nurse’s experiences of meaningful work. The four sub-themes are: to be involved, to be in a relationship, to contribute to a dignified death and to develop as a nurse. Conclusion: The nurses experienced that nursing in palliative care was rewarding and gave satisfaction. Collaboration between the nurse, the patient and relatives were perceived to be significant, as well as how participation could result in better collaboration. However, the nurses experienced limitations in the form of emotional strain and inadequate prioritization of relieving suffering, due to lack of time and high workload.
248

Viljan att ge ett värdigt slut : En intervjustudie baserad på intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede

Gill, Katja, Wilhelmsson Borg, Nina January 2020 (has links)
Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö och är utformad för att kunna rädda liv. Trots det avlider omkring 3–4000 patienter årligen på intensivvårdsavdelningar i Sverige, vilket har föranlett till att vård i livets slutskede börjat uppmärksammas inom intensivvården. När beslut tagits om att avbryta livsuppehållande behandling blir omvårdnaden det centrala i vårdandet, och målet är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och de närstående samt ett värdigt avslut.  Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; att övergå till vård i livets slutskede, att vårda till livets slut och att främja ett patientsäkert vårdande. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, och resultatet visar tydligt att det finns en vilja att skapa ett värdigt slut för patienten och de närstående.  Slutsats: Det finns en enighet i att det är viktigt att känna sig säker och kompetent i sin yrkesroll för att kunna ge god och värdig vård i livets slutskede. Det föreligger ett behov av utbildning, tydliga rutiner och konkreta riktlinjer som skulle kunna öka patientsäkerheten och säkerställa en god vårdkvalitet. Fortsatt forskning kring vård i livets slutskede inom intensivvård skulle dessutom ytterligare kunna utveckla och förbättra vården samt stärka intensivvårdssjuksköterskans professionella roll. / Background: The intensive care unit is a high-technological environment and designed to save lives, despite this about 3–4000 patients die annually in intensive care units in Sweden, which have led to the attention of end-of-life care in intensive care. When a decision is made to withdraw life-sustaining treatment, nursing becomes central and the goal is to create a good quality of life for the patients and the relatives and a dignified end of life.  Aim: To highlight intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews with ten intensive care nurses was used to conduct the study. Collected data were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result consists of three categories; the transition to end-of-life care, to care to the end-of-life and to promote patient-safe care. These categories reflects the experiences of providing end-of-life care among intensive care nurses, and the results clearly demonstrates that there was a common will to create a dignified end-of-life for the patient and the relatives. Conclusion: There is a consensus among the intensive care nurses that it is important to feel secure and competent in the professional role in order to provide good and dignified end-of-life care. Furthermore, there is a need for education, clear routines and concrete guidelines that could increase patient safety and ensure a good quality of care. In addition, further research on end-of-life care in the intensive care unit is necessary, and could improve care and strengthen the professional role of the intensive care nurse.
249

Vid livets slutskede : Vårdpersonals erfarenhet av att vårda det andliga och existentiella / At the end of life : Healthcare professionals´ experiences of caring for the spiritual and existential

Bergström, Rebecka, Lithner, Rebecka January 2021 (has links)
Bakgrund: Hur människor hanterar vetskapen att livet är på väg mot sitt slut kanskilja mycket. Gemensamt för många palliativa patienter är en andlig och existentielloro. Andlig vård kan öka både livskvalitet och välbefinnandet hos dessa patientersamt minska den ångest som många upplever inför den stundande döden. Genom attsprida kunskap inom andlig vård för vårdpersonal kan den palliativa vårdenförbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av attstödja det andliga och existentiella välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes idatabaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen av datan följde Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman och nio underteman. Teman var:‘Bidragande faktorer till god vård’, ‘Hindrande faktorer till god vård’ och‘Erfarenheter av att möta svåra symtom’. Konklusion: Som palliativ vårdpersonal bör man vara medveten om att verktygsåsom samtal, tystnad, delegering och särskilda vårdinterventioner kan förbättrapatientens andliga och existentiella välbefinnande. Flera deltagare efterfrågadeutförligare utbildning inom ämnet och detta är något som bör utredas vidare. Detfinns även behov av ytterligare forskning generellt inom andlig och existentiell vård,särskilt med kvantitativ design då sådan forskning är en bristvara. / Background: How people deal with the notion that life is coming to an end candiffer. But common for a lot of palliative patients is spiritual and existential distress.Spiritual care can increase both quality of life and wellbeing and decrease the level ofanxiety that plenty experience in front of the impending death. By spreadingknowledge on spiritual care, the palliative care could improve. Aim: The aim of this study is to describe healthcare professionals’ experiences ofsupporting the spiritual and existential well-being in end of life care. Methods: A literature study based on 8 qualitative articles. The database searcheswere made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data analysis followed Friberg’s fivestep-model. Results: The analysis led to three themes and nine subthemes. The themes were:‘Contributory factors to good care’, ‘Obstructive factors to good care’ and ‘Experiencesof meeting difficult symptoms’. Conclusion: Palliative healthcare professionals should be aware that tools likeconversation, silence, delegation and care interventions can increase patientsspiritual and existential well-being. Many participants requested more education onthis subject and that should be investigated further. There is also a need foradditional research on spiritual and existential care, especially with a quantitativedesign.
250

VÅRD AV PATIENTER I LIVETS SLUTSKEDE

Haidar, Nalin, Mirza, Houda January 2021 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges under sista tiden i en patients liv och målet är att lindra och främja välbefinnande för en god vårdkvalitet i livets slutskede. Sjuksköterskor i palliativ vård har ett stort ansvar gentemot både patienter och närstående. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades i tre steg. Resultat: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av utbildning om den palliativa vårdens centrala områden för att bemöta och uppfylla kraven för en god vårdkvalité. De emotionella känslor som kan uppstå i vårdandet av patienter i livets slutskede påverkar arbetet och de erfar att stöd och samarbete mellan arbetskollegor, läkare och andra vårdgivare kan bidra till en bättre palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av kontinuerlig utbildning, lära sig kommunikationsstrategier samt ha en bra samverkan mellan olika professioner och andra vårdinrättningar för att kunna erbjuda en god, säker och personcentrerad vård erbjudas in i det sista. / Background: Palliative care defines as care given under the last period of the patient’s life and the goal is to alleviate and promote the patient's well-being for a good quality of care in the final stages of life. In palliative care, the nurse has a big responsibility, towards both the patient and relatives. However, the patient and relatives' experiences of palliative care are not always good. Aim: The aim of this thesis was to create an overview of nurses' experiences in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative approach was performed. five qualitative and five quantitative articles were included and analyzed in three steps. Findings: Nurses in palliative care are in need of education on the central areas of palliative care in order to meet and fulfill the requirements for good quality care. The emotional feelings that could arise in the care of patients at the end of life affected the nursing and they experienced that support and cooperation between work colleagues, doctors and other caregivers could contribute to better palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care are in need of continuous training, learn communication strategies and have a good collaboration between different professionals and other care institutions to be able to offer a better, safe and person-centered care to the end.

Page generated in 0.0754 seconds