Skolan har enligt styrdokumenten en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och värden. På grund av den globalisering som har skett och fortfarande sker ökar individens behov av goda kunskaper i engelska för att kunna verka som samhällsmedborgare i en global värld. Skolan ämnar bland annat att utveckla elevers kunskaper i engelska, vilket till stor del görs genom textböcker som undervisningsmaterial. Grundat på detta syftar denna kunskapsöversikt till att söka, kartlägga och sammanställa forskning som kännetecknar textböcker i undervisningen av engelska i grundskolans årskurs 4–6. I denna studies analys kommer fokus även att läggas på forskningens syn på användandet av textböcker i engelskundervisning. För att undersöka kunskapsöversiktens syfte ligger följande frågeställningar till grund: Vad kännetecknar forskningen om användning av textböcker i undervisning av engelskämnet? Hur framställs textböcker i den forskning som analyseras? Vilka strategier för användandet av textböcker går det att identifiera i forskningen? Med hjälp av definierade sökord och urvalskriterier identifieras tio vetenskapliga artiklar genom en litteratursökning i de olika databaserna ERIC, SwePub och Google Scholar. De valda vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna kunskapsöversikt sammanställs genom en systematisk kartläggning. I forskningen inom den europeiska arenan framställs främst två huvudsakliga inriktningar för analys av innehållet i textböcker, ordfrekvens och ordanvändning samt inkludering och mångfald. Utifrån dessa inriktningar anses textböcker vara otillräckliga för att utveckla elevers kunskaper i det engelska ämnet. Vidare visar forskningen att det är nödvändigt att komplettera undervisningen i engelska med ytterligare material utöver textböcker, för att elever ska ges möjlighet att utveckla deras engelskkunskaper i största möjliga mån. Således krävs en didaktisk medvetenhet hos lärare vid planering och genomförande av engelskundervisningen.

Detta kandidatarbete består av en översättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Evanna Lynchs memoar The Opposite of Butterfly Hunting (2021), samt en tillhörande kommentar som behandlar de översättningssvårigheter som uppstått under arbetsprocessen. I sin memoar berättar Lynch om sin sjukdomstid i anorexia nervosa, och källtexten består av det avsnitt då hon bestämmer sig för att åka, samt anländer till en rehabiliteringsklinik för ätstörningar i London. I uppsatsen presenteras en övergripande översättningsprincip för arbetet, vilken baseras på Eugene Nidas teori om dynamisk ekvivalens, Hans Vermeers skoposteori samt Andrew Chestermans tankar om översättarens etiska förhållningssätt. Utifrån denna ram analyseras och diskuteras de översättningsproblem som påträffats under översättningsprocessen, samt hur de har bearbetats i enlighet med översättningsprincipen.

Uppmaningen här understryker vikten av att rättvist beakta de individuella behoven och förutsättningarna för elever i svenska skolor, i enlighet med (Lgr 11). Det innebär att högpresterande elever har rätt till en utbildning som är skräddarsydd efter deras kapacitet. Forskning har redan bidragit till breda slutsatser om högpresterande elever, men det återstår att utforska specifika ämnen och åldersgrupper i djupare detalj. Dessutom är skolsystemet i ständig utveckling, vilket kräver att forskningen inom detta område också är aktuell och progressiv. Syftet med mitt arbete är att granska hur lärare i gymnasiet i engelska ämnen identifierar och hanterar högpresterande elever. Denna studie koncentrerar sig på lärarnas egna erfarenheter av att undervisa högpresterande elever och de utmaningar de möter i sitt arbete. Jag genomförde intervjuer med sex legitimerade lärare från olika gymnasieskolor. Genom att använda en kvalitativ metod kallad tematisk analys (TA) transkriberade jag alla intervjuer och noga granskade dem för att identifiera de viktigaste teman som framkom. Resultaten av studien framhäver lärarnas roll i att upprätthålla engagemanget och framsteget hos de högpresterande eleverna. Under analysen framkom fyra huvudteman: identifiering av högpresterande elever, alternativa undervisningsmetoder, utmaningar och hinder samt elevmotivation och personlig utveckling. Resultaten visar att lärare ofta anpassar sin undervisning individuellt för högpresterande elever. Arbetet syftar till att sammanföra dessa teman och ge en mer holistisk bild av de mest effektiva metoderna för att hjälpa högpresterande elever att behålla och utveckla sin kunskapsnivå inom engelska ämnet samtidigt som risken för minskat intresse eller motivation minimeras.

Skolor i Sverige har genom åren undergått betydande förändringar på grund av den ökande användningen av digitala verktyg. Läroplanen betonar idag vikten av digital kompetens som en nödvändig och jämlik resurs för alla elever. I linje med detta syftar denna kunskapsöversikt till att analysera, jämföra och presentera forskning som behandlar digitala spel i engelskundervisningen för elever i årskurs 4-6. I anslutning till detta ämnar översikten även undersöka huruvida användning av datorspel i klassrummet kan vara gynnsamt och vilka utmaningar det kan innebära. För att uppfylla syftet behandlas frågeställningen: vad kännetecknar forskningen om digitala spel i engelskundervisningen? Med avsikt att undersöka detta har vi tillämpat en systematisk metod som inkluderar urval av databaser, litteratursökning, urval av studier samt granskning och kartläggning av dessa.  Resultaten indikerar att digitala spel kan förbättra både hörförståelse, läsning, skrivning och ordförrådsutveckling i det engelska språket. Studierna belyser även vikten av att anpassa lärandemiljöer för att möta individuella behov och betonar lärarens centrala roll. Samtidigt framhålls utmaningar, inklusive behovet av professionell utveckling i digital kompetens och varierande inställningar hos lärare och elever. Geografiska variationer, med en överrepresentation av asiatiska studier som betonar praktiskt genomförande, väcker frågor om generaliserbarhet. Vidare diskuteras implikationer för läraryrket gällande hur man potentiellt kan arbeta för att integrera digitala spel på ett meningsfullt sätt i klassrummet. Översiktens samlade resultat pekar på vikten av att framtida forskning inkluderar en mer balanserad framställning av elev- och lärarperspektiv och att i större utsträckning undersöka utmaningar och negativa aspekter kopplade till digitala spel i klassrummet. Detta inkluderar även en djupare utforskning av kulturella skillnader.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan ha betydelse för läsundervisningeni engelska på gymnasiets yrkesprogram. Anledningen till att yrkesprogram har valts fördenna studie beror på att det verkar finnas ett stort läsmotstånd på dessa program, och det är svårt att hitta tidigare forskning om just yrkeselever. Hur engelsklärare utformar sin läsundervisning, vilka arbetsmetoder för läsning som anses vara lärorika/mindre lärorika för läsundervisningen i engelska på yrkesprogram, samt vilka faktorer som har betydelse för yrkeselevernas arbete med läsuppgifter i engelskundervisningen kommer att undersökas närmare. Metoden som tillämpas för att undersöka detta är fyra kvalitativa lärarintervjuer samt sex elevintervjuer. Resultatet visar att fria val av texter har en positiv inverkan för elevernas läsmotivation och detta är något som får stöd både från lärare och elever, men i huvudsak från elevperspektivet. Vidare så framkommer det i resultatet att stödet för diskussioner i helklass eller mindre grupper som arbetsmetod i läsundervisningen inte har ett särskilt starkt stöd från varken lärare eller elever, trots att tidigare forskning pekar på att diskussioner är en uppskattad arbetsmetod att använda sig av. Att elevernas intresseområden bör beaktas vid valet av texter är tydligt då denna aspekt lyfts fram av samtliga lärare samt en majoritet av eleverna. Om eleverna får läsa om något som intresserar dem är det större chans att de finner läsningen motiverande. Tydliga lässtrategier i undervisningen är något som förespråkas av hälften av de intervjuade lärarna samt större delen av eleverna. Lässtrategier förenklar för eleverna när de ska läsa en längretext och hjälper dem att förstå och komma ihåg det de läser. / The purpose of this essay is to examine what might be important for the teaching of reading in English in the upper secondary school's vocational program. The reason why vocationalprograms have been chosen for this study is due to the fact that there seems to be a great resistance to reading on these programs, and it is difficult to find previous research on vocational students in particular. How English teachers design their teaching when it comesto reading assignments, which working methods for reading that are considered instructive/less instructive for the teaching of reading in English in vocational programs, as well as important aspects for the vocational students' work with reading assignments in English teaching will be examined in more detail. The method used to examine this is four qualitative teacher interviews and six student interviews. The results show that if the students are allowed to choose texts freely, it will have a positive impact on students'reading motivation and this is something that receives support from both teachers and students, but mainly from the student's perspective. Furthermore, it appears in the results that the support for discussions in class or in small groups as a working method for reading assignments, does not have particularly strong support from either teachers or students,despite previous research indicating that discussions are an appreciated working method to use. That the students' areas of interest should be taken into account when choosing texts is clear as this aspect is highlighted by all the teachers and a majority of the students. If the students get to read about something that interests them, there is a greater chance thatthey will find the reading motivating. Clear reading strategies in teaching are something thatis advocated by half of the interviewed teachers and most of the students. Reading strategies make it easier for students when they have to read a longer text and strategies will help them to understand and remember what they read.

This study explores the integration of extramural English in school teaching of English and use among students outside the classroom. With the growing exposure to English through digital media, a new concept of "prosumer" is being created, a role that students increasingly fulfill where they are active both as consumers and producers. It is at this stage that I become more interested in this field of study and begin to think about how the school world addresses and includes students' extramural English, and how students use the English they learn at school in their spare time. Is there a link between these two types of English?  By interviewing seven teachers and twelve students from year 6 in southern Sweden, this study investigates how extramural English is used in teaching. The results show an awareness among teachers about how students learn and interact with English language learning outside of school, but a lack of concrete methods of how this knowledge is integrated in the classroom. The students report that they use their “school taught English”  mainly in social media and online games, which promote and develop their communication skills, pronunciation, spelling and vocabulary. / Denna studie utforskar integrationen av extramural engelska i skolans engelskundervisning och dess användning bland elever utanför klassrummet. Med den växande exponeringen för engelska via digitala medier har det uppstått en ny roll som i litteraturen benämns som “prosumer”, en roll som eleverna uppfyller alltmer där de är aktiva både som konsumenter och producenter. I detta stadie väcks ett stort intresse hos mig och jag börjar fundera på om och i sådana fall hur skolans värld bemöter och inkluderar elevernas extramurala engelska, och om och hur eleverna i sin tur använder sig av den engelskan de lär sig i skolan på sin fritid. Finns det en länk mellan dessa två typer av engelska? Genom att intervjua sju lärare och tolv elever från årskurs 6 i södra Sverige, undersöker denna studie hur den extramurala engelskan tas tillvara i undervisningen. Resultaten visar en medvetenhet hos lärare om elevernas engelska språkinlärning utanför skolan, men en brist på konkreta metoder för hur denna kunskap integreras i klassrummet. Eleverna rapporterar att de använder sin skolengelska främst inom sociala medier och onlinespel, vilket främjar deras kommunikativa förmåga, uttal, stavning och ordförråd

Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning.

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.

Foreign Language Anxiety (FLA), eller talångest, är ett vanligt förekommande fenomen i sambandmed andraspråksinlärning i engelska. Denna studie syftar till att undersöka lärandeaktiviteter ilärarhandledningar i engelska i årskurs 3 utifrån ett FLA-perspektiv. I denna studie menaslärandeaktivitet det som eleverna blir ombedda att göra utifrån lärarhandledningens instruktioner.Varje lärandeaktivitet kategoriserades under kategorierna: tala, lyssna, skriva och läsa.Forskningsfrågorna behandlar dels hur fördelningen av lärandeaktiviteter i de utvaldalärarhandledningarna i engelska i årskurs 3 ser ut, dels hur stor del av lärandeaktiviteterna under kategorin tala som är ämnade att utföras inför helklass, unisont och par och grupp. För att svara på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys av fyra aktuella lärarhandledningar.Det teoretiska ramverket som användes i denna studie var Horwitz, Horwitz och Copes teori om FLA. Utifrån denna teori formulerades tre underkategorier inom kategorin tala: inför helklass, unisont, grupp och par. Forskning visar att tala inför helklass är en bidragande faktor till att elever upplever FLA, medan att tala i grupp och par är en faktor som kan motverka FLA.Resultatet visar att det finns skillnader i fördelningen av lärandeaktiviteterna mellan de studerade lärarhandledningarna. Den största kategorin i samtliga lärarhandledningar var tala. Alla lärarhandledningar innehöll lärandeaktiviteter som både kan förstärka och motverka FLA. I tre av de studerade lärarhandledningarna var underkategorin att tala inför helklass den procentuellt största kategorin, vilket ses som något negativt ur ett FLA-perspektiv. En lärarhandledning stack ut som något bättre ur ett FLA-perspektiv, då den innehöll flest lärandeaktiviteter i underkategorin par och grupp. Resultatet visar på vikten av valet av läromedel, men även vikten av att lärare gör egna medvetna val som gynnar alla elever i klassrummet och inte nödvändigtvis följer lärarhandledningar fullt ut.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur några lärare och elever på högstadiet arbetar med bedömningar i klassrummet, samt hur de resonerar kring bedömningar i ämnet engelska. Därmed undersöks vad lärare och elever bedömer, hur underlag för bedömningen samlas in, vilka bedömningsmetoder använder lärare och vad denna information används till. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats med fältforskning. I studien använder jag mig av tre datainsamlingsmetoder, observationer i klassrummet, samtal med elever och lärare samt analys av dokument som samlar jag under studien. Resultatet visar att bedömningar i klassrummet har en flerdimensionell effekt och leder till olika anpassningar. Lärare bedömer sina elever med hjälp av olika bedömningsövningar där varierade färdigheter bedöms. Lärares observationer, elevarbeten och dialog är tre generella metoder som lärarna har för sina bedömningar. I samband med bedömningen använder lärarna övningar med färdiga svarsalternativ, produktiva och individuella övningar som fyller olika funktioner vid bedömningen. Resultaten visar att innehållet från återkopplingen har tre olika innebörder: Bekräftelse där rätt och fel svar bekräftas. Beskrivning där felen rättas medkommentarer från lärare. Och specifik återkoppling där det beskrivs detaljerat hur aktiviteter eller uppgifter görs och vad det är nästa steg. Det som jag finner intressant att forska vidare på är hur lärare prioriterar undervisningen i grammatik. Vilka kontexter och metoder används i undervisningen i grammatik? Hur engageras och stimuleras elever i att utveckla sina grammatiska kunskaper? I forskningenfinns kritik mot undervisningen i grammatik. Det betonas att grammatiska övningar i textböcker är traditionella och omoderna som inte passar dagens pedagogik (Hinkel 2016).