Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

De engelska relativa pronomina which, who, whom, whose och that kan alla översättas till svenska på ett flertal olika sätt, och det är därmed inte alltid självklart vilket översättningsalternativ som bör användas i en given text. Denna studie undersöker vilka svenska översättningar som finns av de engelska relativa pronomina, hur vanliga dessa översättningar är och vilka kontextuella faktorer som kan påverka vilken översättning som appliceras. Materialet är hämtat från The English-Swedish Parallel Corpus, och olika översättningar undersöks i förhållande till genre, aktuellt korrelat samt satsdelsfunktion hos både det relativa pronomenet och korrelatet. Resultaten visar på märkbara skillnader när det kommer till genre, typ av korrelat och satsdelsfunktion hos det relativa pronomenet, men inte när det kommer till satsdelsfunktionen hos det aktuella korrelatet. Slutsatsen är därmed att textens genre, aktuellt korrelat samt vilken satsdel som det relativa pronomenet utgör kan påverka hur engelska relativa pronomen översätts till svenska.

I denna studie jämförs två olika metoder för lärande i engelska, en mer traditionell metod baserad på upprepning och en annan metod som inbegriper sång och musik som ett verktyg för lärande. Studien genomfördes i en svensk kommunal skola med en grupp elever i årskurs 3.  Datan samlades in med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder, både före och efter testlektionerna, för att mäta utvecklingen hos eleverna och göra jämförelser mellan metoderna, dock utan att mäta elevernas förkunskaper. Läraren och några av eleverna intervjuades för att få deras åsikter om undervisningsmetoderna. Arbetet utgår från två halvklasser som fått fyra lektioner var med inriktning på att lära sig månaderna på engelska. Lektionsinnehållet har varit detsamma för båda grupperna förutom att grupp 1 fick en introduktion i ämnet i form av vad som kan kallas för ordinarie/traditionell undervisning, med fokus på att skriva på tavlan och upprepa, medan grupp 2 fick lära sig med hjälp av musik och sång, närmare bestämt genom att sjunga med till en musikvideo om månaderna.  Resultatet visar ökad kunskap i gruppen som var exponerad för musik som undervisningsmetod i jämförelse med den “traditionella” gruppen. Samtidigt bekräftade intervjuerna med eleverna och läraren att lektionerna med musik hade upplevts som produktiva och lustfyllda. Slutsatsen blir att ett sådant tillvägagångssätt borde kunna tillämpas oftare på engelsklektioner än vad som görs i skolan idag, och med framgång.

Det engelska språket har fått en större roll vårt samhälle. I kursplanen för engelska beskrivs det att elever ska kunna förstå och tolka engelskt textinnehåll, samt att de ska kunna använda strategier för att skapa förståelse för text. Syftet med studien var att undersöka vilka lässtrategier mellanstadieelever på en svensk skola menar sig använda vid läsning av engelska texter. Även vilka strategier de faktiskt använder vid ett utfört läsförståelsetest undersöks, samt hur dessa strategier eventuellt skiljer sig från de strategier eleverna tycker sig använda. Resultatet visar att eleverna främst tycker sig använda kognitiva strategier som att läsa om när texten blir svår eller att fokusera ytterligare när texten blir svår. Vid läsförståelsetestet framhävs däremot metakognitiva strategier som till exempel att skaffa sig överblick av texten, men även socio-affektiva strategier som att fråga om hjälp, samt avkodningsprocessen visa sig viktig för elevernasförståelse för textinnehållet.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av den språkliga varieteten svordomar, vilken svordomskategori som används mest, skillnaden på hur de olika åldersgrupperingarna svär samt notering om en eventuell ökning av dessa på radio, TV samt vissa sociala medier. Syftet inkluderar även en historisk aspekt på individnivå, i huruvida användandet av svordomar förändras från tonårstiden till informanternas nuvarande ålder. Metoden som valts för denna studie är en kvantitativmetod med en enkätundersökning utbyggd med vissa kvalitativa tilläggsfrågor. Denna studies resultat visar att de allra flesta av informanterna använder svordomar och att yngre har mer tendens att använda könsrelaterade svordomar än de äldre och de äldre använder mer ålderdomliga svordomar än de yngre samt att informanterna noterat en ökning av användandet av svordomar på radio, TV och sociala medier. Ett annat resultat är att de mest använda svordomarna är religiöst betingande eller exkrementrelaterade. Angående svordomsbruket förr gentemot nu visar det sig bland annat att svordomar används på ett annorlunda samt mer medvetet sätt idag och i vissa fall är grövre nu än förr. De slutsatser som finns att dra från denna undersökning är att den språkliga varieteten svordomar är tydligt märkbar och omfattande på både individ- och samhällsnivå.

No description available.

In order to directly interface with signal broadcast by global navigation satellite systems (GNSS) – such as GPS or Galileo – for the purpose of calculating location, a potential user is required to extract great amount of information from interface control documents (ICD) as well as build custom software tools to process this information. This is time consuming and inefficient. Instead it would be great if such tools and information was readily available in one single project. This thesis addresses this issue by designing a universal data structure which is able to accommodate all necessary information to interface with any GNSS. Universal GNSS data structure is designed in such a way so that software tools can be entirely generic across all GNSS, i.e. do not include any functionality specific to only one GNSS. This is done by embedding certain logic parameters inside data structure itself, which determine how software tools behave. The data structure realized in the form of XML file with specific rules and syntax. Data from GPS and Galileo ICDs is scraped and compiled into XML file. A Rust tool-set is created to read XML file and extract information such as pseudo-random noise codes and navigation message structure. Using this information, it is possible to decode a raw bit stream broadcast by GNSS spacecraft, although currently additional tools need to be added to completely automatize this process.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet. / <p>Engelska</p>

Tidigare forskning har visat att multimodala texter kan förbättra elevers läsförståelse i engelskämnet. Samtidigt finns en avsaknad av studier som undersöker detta fält i den svenska skolan i årskurs 4–6. Detta arbete har haft som syfte att ta reda på hur multimodal text kan påverka elevers engelska läsförståelse i årskurs 5 i en svensk skolkontext. Syftet adresseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilket resultat från läsförståelsetestet i engelska framvisas i läsning av traditionell text respektive multimodal text? Vilken påverkan kan läsning av multimodal text ha på elevers engelska läsförståelse i jämförelse med traditionell text? Som utgångspunkt för arbetet tillämpas det multimodala teoriperspektivet Cognitive Theory of Multimedia Learning (CTML) tillsammans med dess modalitetsprincip. Detta innebär att en kombination av visuella och audiella modaliteter, såsom bild och ljud, möjliggör en bättre förståelse av innehållet i en text. Arbetet genomfördes med en kvantitativ metod som ett kvasiexperiment med två experimentgrupper och en kontrollgrupp där de deltagande eleverna var från årskurs 5. Data analyserades genom statistisk analys med programmet SPSS i kombination med deskriptiv statistik. Resultatet visade på en viss förbättring av experimentgruppernas läsförståelse med hjälp av multimodal text, men denna förbättring var inte tillräckligt stor för att anses vara statistiskt signifikant. Därför kan resultatet inte anses stärka tidigare forskning som bedrivits med hjälp av teorin CTML.