The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in English teaching in Grades 4-6, in what ways these can further develop the teaching and what advantages and disadvantages are. The data collection was carried out through an online questionnaire and additional interviews. In one month, the questionnaire was completed by 141 respondents and qualitative interviews were conducted with three teachers. The result shows that teachers' attitude towards digital tools was positive, and teachers gladly used such tools in English teaching. However, further education is needed to develop a better and more effective use of digital tools in English teaching. Generally, the teachers thought that digital tools are a good complement to the regular study material, and they are used several times a week. / Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av digitala verktyg sker i undervisningen i engelska på mellanstadiet, hur det utvecklar undervisningen och vilka olika fördelar/nackdelar det finns. En online-enkät och kompletterande intervjuer genomfördes. Enkäten var öppen i en månad och fylldes i av 141 respondenter, och kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lärare. Resultatet var att inställningen till digitala verktyg bland lärare är positiv, och verktygen gärna används i engelskundervisning. Dock behövs det mer utbildning för att utveckla användningsområdet för digitala verktyg i engelska. Verktygen anses vara ett bra komplement till de ordinarie läromedel och används flera gånger i veckan.

The purpose of this study is to analyze and compare the connection between pictures and text in three textbooks, in english, in the expectation to reach a didactic perspective that can facilitate in working with texts with students, in fourth grade.  How well do pictures and text correspond with each other in three textbooks that have been chosen for the fourth grade, in english?  What are the differences and similarities between the three textbooks seen from a multimodal perspecive? The result showed that there was an interaction between the different types of text types and the images, in all three textbooks. The heading of each chapter is a clue to what the content of the text will be about. The images are well connected to the text and they also reenforce the content of the text. This connection between the pictures used in the chapter and the text can help readers better understand the content of the text.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 utvalda engelska lånord hämtade från nyordslistorna åren 2010–2019. Kvantitativa och kvalitativa metoder har med hjälp av en enkätundersökning använts för att få informanter att svara på om de har kännedom om dessa engelska lånord och i så fall ange användningsfrekvensen samt i vilket sammanhang orden används. Resultatet visar att inga tydliga skillnader kan fastställas mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de utvalda engelska lånorden. Däremot varierar kännedomen kring några specifika lånord där skillnader kan ses mellan könen. Slutsatsen kan dras till att kännedom om och användning av engelska lånord inte skiljer sig tydligt mellan könen, men att några märkbara skillnader kan ses i kännedom om några specifika lånord mellan könen.

Tidigare studier har granskat vilka svårigheter lärare har med integrering av digitala verktyg i sin undervisning. Studierna visar att många lärare som ofta använder sig av modern teknik utanför skolan och kan hantera det på hemmaplan, inte vet hur det ska användas som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg. De visar också att det finns en koppling mellan användandet av digitala verktyg i undervisningen och biologisk ålder på läraren. En studie visar att äldre lärare har mindre erfarenhet och sämre självförtroende i användandet av digitala verktyg i jämförelse med yngre lärare. Detta togs som inspiration då den här undersökningen, istället för att undersöka yngre respektive äldre lärares användning av digitala verktyg, är att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i anslutning till antalet år de varit yrkesverksamma. En kvantitativ studie utfördes i form av en webbenkät som skickades ut till en grupp på Facebook där majoriteten av medlemmarna är engelsklärare. Enkäten består av 14 frågor och har behandlat svar från 87 respondenter. Resultatet visar att engelsklärare använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i undervisningen. Studien visar också att engelsklärare som varit yrkesverksamma kortare tid har mer erfarenhet och starkare självförtroende i användandet av digitala verktyg i undervisningen. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten uttrycker behov av fortbildning inom området och majoriteten av engelsklärare anser att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i John Deweys progressiva pedagogik och hans pragmatiska syn på lärande. / Earlier studies have examined what difficulties teachers have when integrating digital tools in their teaching. These studies show that many teachers, who correctly and frequently use modern technology in their everyday life, do not know how it may be used as a pedagogical and a didactical tool. They also show that there is a connection between the usage of digital tools in teaching and the age of the teacher. A study shows that older teachers have less experience and lower self-confidence when using digital tools. This came as an inspiration as the aim with this study, instead of biological age, is to investigate Swedish EFL teachers’ usage of digital tools in connection to the number of years in the profession. A quantitative study was conducted in the form of a web survey that was sent out to a group on Facebook where the majority of members are Swedish EFL teachers. The survey consisted of 14 questions and gathered answers from 87 respondents. The result shows that Swedish EFL teachers use digital tools to a great extent in teaching. The result also shows that EFL teachers in Sweden who have been professionals for a shorter period had more experience and stronger confidence in the use of digital tools in teaching. A large majority of the teachers who answered the questionnaire expressed the need for further training with digital tools and the majority of Swedish EFL teachers think that digital tools affects students’ English learning in a positive way. The theoretical framework of the study is based on John Deweys’ progressive pedagogy and his pragmatic view on learning.

I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

The aim of this present study was to examine whether scientific authors active in English-speaking countries differ from those in non-English-speaking countries in their use of the terms ‘sex’ and ‘gender’. Based on earlier science, findings have shown that the first language (L1) and second language (L2) differ in the neural processes of the brain and working memory. Research has also shown that women tend to communicate in a more polite and involved manner compared to men. Based on such findings, we compare authors’ tendency to use the terms sex and gender correctly, as a function of their sex and whether they were affiliated to a country with English as first language (EFL) or English as second language (ESL). The hypothesises of this study were (1) scientists affiliated to universities located in EFL countries are more likely to use the terms sex and gender correctly, compared to scientists affiliated to universities in ESL countries, and (2) female scientists are more likely to use the term gender, when they are actually referring to sex, than male scientists and are also less likely to use the term sex when they are referring to gender, compared to male scientists. Results supported the first but not the second hypothesis. Further results are analyzed and discussed based on theories from cognitive science. / Syftet med denna studie var att undersöka om vetenskapliga författare som är verksamma i engelsktalande länder skiljer sig från dem i icke-engelsktalande länder när det gäller att använda de engelska termerna ”sex” och ”gender”. Baserat på tidigare vetenskap har fynd visat att första språket (L1) och andraspråket (L2) skiljer sig åt i arbetsminne och hjärnans neurala processer. Forskning har också visat att kvinnor tenderar att kommunicera på ett mer artigt och involverat sätt jämfört med män. Baserat på sådana resultat jämför vi författarnas tendens att använda termerna kön och kön korrekt, som en funktion av deras kön och om de var affilierade till ett land med engelska som första språk (EFL) eller engelska som andraspråk (ESL). Hypoteser i denna studie var (1) forskare som är anslutna till universitet i EFL-länder är mer benägna att använda termerna kön och kön korrekt, jämfört med forskare som är anslutna till universitet i ESL-länder, och (2) kvinnliga forskare är mer benägna att använda begreppet gender, när de faktiskt menar sex, än manliga forskare och är också mindre benägna att använda termen sex när de menar gender, jämfört med manliga forskare. Resultaten stödde den första men inte den andra hypotesen. Ytterligare resultat analyseras och diskuteras utifrån teorier från kognitionsvetenskap.

The study aimed to find out and compare what skills and task-types that could be found in two workbooks for the ninth grade in English as a second language in Sweden. The research was conducted using a quantitative content and text analysis in order to compare two workbooks and categorize their tasks into production and interaction skills and task-types. The workbooks were chosen as they were the latest editions at the time. The study showed that both workbooks prioritized production and interaction skills. Both had a low focus on speaking skills but Sparks 9 had more integrated skills in tasks. Wings 9 had a major focus on writing skills and grammar. Both workbooks focused on comparing, problem solving, listing and sorting and ordering task-types. Task-types such as creative tasks and sharing personal experience were low in both workbooks but Sparks 9 had a better overall spread of all task-types in general. The understanding that tasks incorporate much more than simply goals to achieve could potentially be used in a practical teaching environment by adapting tasks to fit students´ different needs.

Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

Studien är en jämförelsestudie av hur kursplanen för Engelska A tolkas i prestationsprov som fokuserar på skriftlig förmåga. Proven var hämtade från yrkesförberedande- och teoretiska program på gymnasiet. Jämförelsen mättes med en innehållsvaliditetsskala producerad med material från Brown (1983), Brown och Hudson (2002) och EN1201 - English A (2000) och analysen utfördes av två bedömare. Analysen visade ett flertal indexmedelvärden som skiljde sig åt mellan de två grupperna: yrkesförberedande och teoretiska. Proven tillhörande teoretiska program fick generellt ett högre indexmedelvärde än proven tillhörande yrkesförberedande program. Dock förekom det en skillnad mellan de två bedömarnas rankningar på de flesta frågorna i validitetsskalan, och några frågors medelvärden opponerade emot indexmedelvärdena, d.v.s. en av bedömarna rankade de yrkesförberedande programmens prov högre vid mer än ett tillfälle. Genom analysen upptäcktes två olika tillvägagångssätt av testning, där ett var av en mer preskriptiv natur och hade en anknytning till de yrkesförberedande programmen medan det andra tillvägagångssättet som var knytet till de teoretiska programmen var av en mer deskriptiv natur. Graden av innehållsvaliditet för respektive grupp (yrkesförberedande och teoretisk) uppvisar, enligt validitetsskalan i studiens analys, att proven tillhörande teoretiska program demonstrerar en högre grad av innehållsvaliditet (högre medelvärden) än de yrkesförberedande. Detta resultat tyder på en tolkningsskillnad av kursplanen mellan de två programmen vid konstruerandet av prestationsprov. Skillnaden mellan testen som upptäcktes kan bero på den vaga kursplanen. / This thesis sets out to do a comparative study of how the English A syllabus is interpreted in achievement tests focusing on writing ability. The tests were collected from vocational and theoretical programs at upper secondary schools. The measurement instrument employed in this study was a content validity scale produced with material originating from Brown (1983), Brown and Hudson (2002) and EN1201 - English A (2000) and was utilized by two judges in order to analyse the collected tests. The analysis displayed numerous noteworthy index mean differences between the two groups: vocational and theoretical. The theoretical programs’ tests received overall a higher index mean compared to the vocational programs’ tests. However, a variance existed between the two judges’ scorings on most of the questions in the validity scale, and some questions’ means contradicted the index means, i.e. one of the judges ranked the vocational programs’ tests higher on more than one occasion. The analysis also revealed two diverse testing approaches, where one had a more prescriptive nature and was closely connected to the vocational programs while the other one, having a close connection to the theoretical programs, was more descriptive in nature. The degree of content validity in each test group (vocational and theoretical), showed that according to the scale used in the analysis of this study, the theoretical programs’ tests display a higher degree of content validity (higher means) compared to the vocational programs’. This result implies a difference in interpretation of the syllabus depending on program (theoretical and vocational) when constructing achievement tests. The difference found could be due to the vagueness of the syllabus.

Studien syftade till att bidra med kunskap kring hur materialet BRAVKOD för engelska påverkade avkodningsförmågan hos elever som uppvisade svårigheter i engelska och hade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studien genomfördes som en interventionsstudie i RtI-modellens lager 3. Träningen bestod av tio tillfällen med läsning av listor med ord från BRAVKOD för engelska. En jämförelse av för- och eftertest visade att BRAVKOD för engelska hade positiv effekt på avkodningsförmågan.