Global ETD Search

1	Musikens påverkan på auditiv reaktionstid / The impact of music on auditive reaction time Storm, Christian January 2018 (has links) Detta arbete har undersökt musikens inverkan på auditiv reaktionstid genom att utföra en undersökning där deltagare tillhörande två grupper har fått utföra ett reaktionstest i tre omgångar var. Undersökningen är baserad på tidigare forskning kring reaktionstid och musikens påverkan på prestationsförmåga. Den ena gruppen utförde testet medan musik spelades i bakgrunden, medan den andra gruppen gjorde testet utan bakgrundsmusik. Musiken som spelades i bakgrunden medan respondenterna i grupp 1 utförde reaktionstestet skrevs specifikt för detta arbete och utgör den kreativa delen av artefakten. Datainsamlingen var i huvudsak kvantitativ i form av resultat från reaktionstestet och flervalsfrågor i en enkät som respondenterna svarade på efter att ha utfört reaktionstestet. Resultatet från undersökningen visade på en skillnad i reaktionstid mellan de två grupperna. Utifrån detta drogs slutsatsen att musiken som användes i undersökningen påverkade deltagarnas auditiva reaktionstid positivt. Auditiv reaktionstid prestation episk musik Music Musik
2	ENSAMHET OCH DISTANS : Episk teater och Kristina Lugns drama ”Tant Blomma” Björkman, Ida January 2010 (has links) Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat”Tant Blomma” av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ”Tant Blomma” visar att det finns många stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna. Jag trordessutom att distanseringarna skulle kunna bli fler och förtydligas ytterligare i en uppsättning avpjäsen. Men i analysen diskuteras också frågan huruvida pjäsen är episk eller absurdistisk. Dettamåste man själv tolka när man sätter upp dramat. För att kunna kallas episk, bör regissören somsätter upp ”Tant Blomma” göra ett medvetet val att vilja ge publiken en möjlighet att se vårtkonstiga samhälle utifrån och därefter tänka till om det är så vi vill ha det. Denna läsning är fulltmöjlig enligt min analys. dramatik episk teater Kristina Lugn Bertholt Brecht absurdism spelsätt teater Tant Blomma Literature Litteraturvetenskap
3	Verbal handling : En dramaturgisk analys av Before Sunsets dialog Kruse, David January 2018 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur filmen Before Sunset (2004) skapar dramaturgi med dialog. Genom att analysera filmens dialog utifrån dramaturgiska begrepp i den klassiska berättarstrukturen ska studien se om begreppen kan likställas i verbal handling. Episk/lyrisk dramaturgi kontrasterar analysen för fördjupad förståelse och belyser andra förhållningssätt till berättarstruktur. Undersökningen finner att det går att likställa den klassiska berättarstrukturens dramaturgiska begrepp i filmens dialog. Den episk/lyriska dramaturgin går att identifiera i filmens berättande genom temat – tid och minnen som filmens dialog är strukturerad av. Analysen framför att klassisk berättarstruktur saknar verbal handling som ett definierat dramaturgiskt begrepp som går att dramatisera utifrån. Klassisk berättarstruktur episk/lyrisk dramaturgi Richard Linklater Before Sunset verbal handling filmmanus. Visual Arts Bildkonst
4	Hur gestalats kvinnors sociala handlingsutrymme genom karaktären Maria? : Episka perspektiv på Hagar Olsson pjäs S.O.S: save our souls / How is women's social space of action shaped by the character Maria? : Epic perspectives on Hagar Olsson's play S.O.S: save our souls Auvinen, Kim January 2020 (has links) This study explores how the design of women’s social space of action is presented in Hagar Olsson’s play S.O.S: Save our souls (1928). The focus of the study is on the female main character of the play, Maria. The analysis model consists of close reading with the play's melodramatic elements as a starting point. The theoretical framework for the study is the epic theater tradition where Bertolt Brecht has an important influence. The study shows that there is an existing deficiency condition regarding women´s social space of action. This design interprets as a space where women´s happiness and freedom experiences as difficult to access. There is also a critique towards this design through Maria and her actions. The critique is targeted towards long-standing social constructions. However, it should be pointed out that the play takes plays in a bourgeoise environment. Therefore, the design of the space as well as the critique targets towards this environment. The study also shows that Maria´s actions combined with the play opens up for a possible new space where contemporary bourgeoise women allows to act beyond their expectations. This design creates a possibility for women to follow their own way to happiness. Hagar Olsson S.O.S: save our souls episk teater Bertolt Brecht distansering. General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	En episk kombo av teater och spel : Underhållning och immersion i spel utformade efter episka teaterprinciper / An Epic Combo of Theatre and Games : Entertainment and immersion in games designed after epic theatre principles Almlöf, Linnea, Jalonen, Matilda January 2019 (has links) Vissa forskare påstår att det finns ett samband mellan underhållning och immersion. Den episka teatern ville att publiken skulle uppleva reflektion och underhållning men samtidigt vara distanserade från pjäsen. Studien ämnar utifrån detta undersöka hur underhållande och immersivt ett spel utformat efter episka teaterprinciper upplevs. Respondenterna fick efter att de spelat ett sådant spel antingen besvara en enkät eller delta i en intervju gällande sin upplevelse. De upplevde i genomsnitt hög eller medelhög immersion och underhållning. Stora variationer mellan individerna fanns dock. Intresset för temat eller liknande spel verkar ha påverkat respondenternas upplevelse. Immersion och underhållning delar flertalet komponenter vilket verkar göra dem svåra att avgränsa i praktiken. I framtiden finns ett värde att forska vidare inom området för att förstå immersion, underhållning och reflektion och hur dessa påverkar varandra bättre eftersom det kan bidra både till mer samhällskritiskt tänkande samt kunskap bland befolkningen. / Some scientists claim that there's a connection between entertainment and immersion. The epic theatre wanted to distance the audience but at the same time encourage them to reflect and be entertained. The study intended to examine how entertaining and immersive the participants experienced a game designed after epic theatre principles. After playing such a game, the participants either answered a questionnaire or took part in an interview. In general, they experienced high or mid-high immersion and entertainment. However, there were large differences between different individuals. The experience might have been affected by an interest in the theme or similar games. Immersion and entertainment share some components that seem to make the concepts difficult to separate in practice. There's a value in further research to understand immersion, entertainment and reflection better, and also how these affect each other. This might lead to more critical thinking and knowledge amongst the population. Games Entertainment Immersion Epic Theatre Spel Underhållning Immersion Episk Teater Media Studies Medievetenskap Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
6	Att gestalta Vǫluspá ur poetiska Eddan : som folksångare och muntlig berättare Ståbi, Kersti January 2017 (has links) Kersti Ståbi Performing poems from the Poetic Edda I am a folk singer and oral storyteller. In my Masters project I have made a series of concerts performing the poem Vǫluspá from the Poetic Edda in its original Old Norse. Building on the musical elements in the Eddic poems, I’ve been searching the borderlands between speech and singing, using melodic material in the modern Swedish and Norwegian languages. As a method I have imitated singers in different living epic singing traditions from around the world, basing the creative process on mimicry and improvisation. This was a fast route to performances of great diversity: the Manas singer from Kyrgyzstan gradually enters a trancelike state, while Pansori from Korea made me think "unmelodic folk opera" and the Indian Pandvani is all-or-nothing storytelling with music serving as an engine. One specific perspective I have researched is the concept of a ”First Listener” - a representative of the audience on stage that can, but doesn’t necessarily have to, contribute musically. Traditionally the First Listener in Pandvani is very active; singing, shouting and challenging the teller, while the Pansori First Listener is a supporting commenting percussionist. As a storyteller and lead singer I found the presence of a First Listener highly fruitful in the process leading up to the performances. As a stage concept it offers forceful dynamics between the singer, the listeners and the poem. The poems of the Poetic Edda were created and performed in an oral tradition, but survived to modern times only via written text. I regard myself a performer formed in a literate culture but in an oral music tradition. With that in mind I have explored performance of this epic material and its metres. Translation has become a keyword with many facets. epic singing old norse first listener vǫluspá improvisation reciting singing folk singing folk music tradition poem Manas pansori pandvani voluspa episk sång fornnordiska originalspråk förste lyssnare improvisation vǫluspá den poetiska eddan folksång folkmusik sång recitation talsång tradition kväde dikt Manas pansori pandvani voluspa Music Musik
7	Dear Creativity, I´ll do my best / The endless choices of creativity Therése, Grabs January 2020 (has links) I mitt kandidatprojekt har jag arbetat med temat ”att utvecklas som kreatör” och hur man som skapare konstant ifrågasätter sig själv men också blir kritiserad av sin omgivning. Det handlar om att fortsätta följa sin passion trots osäkerhet eller ångest. Som kreatör ställs vi konstant inför val, stora som små, i vårt skapande och det är lätt att bli överväldigad av alla oskrivna regler, men också alla vägar och möjligheter. Jag har valt att gestalta detta med en animerad kortfilm. Att projektet tog form just inom filmmediet beror på att min största inspiration kommer från filmens värld och jag har länge varit intresserad av att utforska animation som berättarform. Jag har huvudsakligen jobbat digitalt, dels för att jag vill utveckla mina kunskaper inom det digitala, men också för att det under omständigheterna med den pågående Coronapandemin var mer praktiskt när jag inte hade lika fri tillgång till skolans utrustning som i vanliga fall. animation creativity strings stringplayer inkblood fine art art anxiety passion feather doors portals anime cartoon comics frames violin nerd geek lindsey stirling animation fonfe therese grabs kreativitet film violin portar fjäder anime lindsey stirling ångest passion illustration digital analog digital illustration målning episk drama dörrar trådar den röda tråden nörd konst finkultur fulkultur vilse Visual Arts Bildkonst Design Design

1

Page generated in 0.0378 seconds