I denna studie undersöks representationen av genus, etnicitet samt personer med funktionsvariationer i fyra vanligt förekommande skönlitterära böcker, ämnesöverskridande i svenska och geografi, för barn i skolans mellanår. Böckerna som analyseras är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2017), Pojken och Tigern - en Sverigesaga (2002), Fröken Europa (2004) och Kompassresan (2009). Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet. Böckerna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa analysen av genus har egennamn och substantiv för män respektive kvinnor räknats. Den kvalitativa analysen visar att samtliga böcker framställer respektive kön på ett mer eller mindre normativt sätt. Det råder en obalans vad gäller hur aktiva respektive kön framställs. Kvinnorna är mer passiva och har mindre betydande roller för intrigen medan männen är mer aktiva och driver berättelserna framåt. Endast en bok har en karaktär med en funktionsvariation, vilken inte har någon påverkan på berättelsens helhet. Analysen av etnicitet visar att böckerna tillsammans har tio karaktärer med en annan etnicitet än svensk, av vilka tre har betydelse för böckernas händelseförlopp. Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, vilket handlar hur vi positioneras i samhället utifrån den kombination av kategorier som sammanfaller hos individen. Detta är ett perspektiv som använts vid analysen av karaktärerna. Sammanfattningsvis speglar studiens resultat inte dagens samhälle vilket är problematiskt. De analyserade böckerna läses ofta av elever och är vanliga att använda i undervisningen. Läraren har en viktig roll i hur undervisningen utformas. Eleverna tar med sig erfarenheter från läsningen och dess undervisning, så kallade följemeningar vidare ut i livet.

Hur ser inkludering ut i svenska skolan idag, det pratas om mångkulturella skolor och ökad andel elever med olika etniciteter i våra skolor men hur ser detta ut ur ett inkluderande perspektiv i skolan? Det finns en hel del lagar, förordningar, normer, värden och kultur som skolorna har att förhålla sig till när det gäller inkludering av nyanlända dock är dessa tolkningsbara och det är inte alltid att praktiken de stämmer överens med teorin. Det är en sak att nyanlända fysiskt är inkluderade i svenska skolan men det betyder inte alltid att de upplever en fullständig och positiv inkludering och detta påverkar sedan i sin tur eleverna studieresultat och deras syn på det svenska samhället. Forskningen visar att användningen av ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa lärare och annan personal som arbetar med nyanlända elever att få en fördjupad individuell förståelse för elevens behov. Det är många faktorer som exempelvis etnicitet, kön, klass och funktionsnedsättning som kan påverka elevens förutsättningar och behov av rätt stöd och om läraren tar sig den tiden att nå eleven och skapa en fördjupad förståelse visar resultatet att det är det bästa sättet för att stödja eleven under sin skolgång och för att inkludering på individnivå ska ske på riktigt. / How does the inclusion of newly arrived students into the Swedish school system look today? There are discussions about multicultural schools and an increased proportion of students with different ethnicities in our schools, but how does this look from an inclusion perspective within the schools? There are a lot of laws, ordinances, norms, values ​​and cultures that the schools have to relate to when it comes to the inclusion of newly arrived pupils, however, these are interpretable and it is not always that practice corresponds to theory. It does not always mean that the pupils experience a complete and positive inclusion just because they are included in the school physically, this in turn affects the students learning ability and their views on the Swedish society. Research shows that the use of an intersectional perspective can help teachers, and other staff who work with newly arrived students, to gain an in-depth understanding of the student´s needs. Results show that the best way to support the newly arrived during their schooling is if the teacher takes the time to reach out to the student to create an in-depth understanding of the student´s needs and it also ensures that the inclusion is done properly at an individual level.

The aim of this study was to examine the depiction of juvenile delinquents who were charged with battery or assault in swedish court cases and analyse how the delinquents are constructed in swedish court cases. Moreover we study how concepts of ethnicity and gender individually and together affect the depiction of juvenile delinquents in swedish court cases. Through a document study of nine swedish court cases, the use of intersectional theory and a content analysis of the depictions in those cases, we found that there are depictions based on stereotypes of ethnicity and gender in the swedish court cases. While reading the court cases we were able to find different categories of depictions based on skin color, background, gender roles and violence. Furthermore the we have found that social services depict the juvenile delinquents in different ways, sometimes focusing on the delinquents alcohol- and drug habits and other times on their diagnosis or state of mind. In conclusion we argue that these depictions based on stereotypical concepts of ethnicity and gender in combination with social services’ unequal depiction contribute to a construction of some juvenile delinquents as more deviant than others. We argue that this construction contribute to an increased risk of discrimination for some juvenile delinquents in the swedish courts.

Denna studie ämnar synliggöra hur representation och framställning av mångkulturalitet tar sig uttryck i ett antal läroböcker, avsedda att användas i undervisning i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 1–3. Studien består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av läroböckerna Briljant svenska textbok 1 (2009), Briljant svenska textbok 2 (2010) samt Briljant svenska textbok 3 (2011). Kvantitativt studeras förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Kvalitativt studeras hur dessa karaktärer framställs i text och bild samt hur de bereds utrymme i läroböckernas teman. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på språk som en social konstruktion, där språk och verklighet inte kan studeras åtskilda från varandra (Carlsson, 2011, s. 207). Genom tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna normkritik och interkulturalitet ämnar uppsatsen besvara tre frågeställningar: Hur ser representationen av olika etniciteter och kulturer ut i text och bild i de tre läroböckerna? På vilket sätt framställs olika kulturer samt personer av olika etnicitet i text och bild i de tre läroböckerna? Hur kommer olika kulturer till uttryck i läroböckernas teman? För att diskutera, problematisera samt synliggöra hur mångkulturalitet kommer till uttryck i läroböckerna är exempelvis vithetsnormen, normer, stereotyper, etnicitet och kultur centrala begrepp i denna studie (se Ahmed, 2011; Eek-Karlsson, 2012; Eek-Karlssson & Elmeroth, 2012; Lahdenperä, 2017).    Resultatet i denna studie påvisar att det råder en diskrepans mellan vilka individer och grupper som blir synliga i läroböckerna samt på vilket sätt de bereds utrymme. Det finns en viss mångkulturalitet representerad genom förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Samtidigt synliggörs en skillnad i hur karaktärer av olika etnicitet framställs, där negativa stereotyper oftare riktas mot personer av annat etniskt ursprung än svenskt. Vidare syns en homogenitet i vilka teman som bereds mest utrymme i läroboksinnehållet, där exempelvis ”det svenska” sättet att fira traditioner överrepresenteras. Nyckelord: Mångkulturalitet, interkulturalitet, normkritik, vithetsnormen, stereotyp, etnicitet, lärobokhållsanalys

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för elevers möjlighet till igenkänning i skönlitteratur. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare för att elever ska kunna identifiera sig i den skönlitteratur som används i svenskundervisning? Hur beskriver lärare att de upplever tillgången till mångfaldslitteratur kopplat till etnicitet? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Intervjuerna var semistrukturerade och urvalet var målstyrt. Resultatet av studien visar att lärarna, i enlighet med tidigare forskning, anser mångfaldslitteraturen som viktig för elevers identitetsskapande. Dock känner flertalet av lärarna en osäkerhet i användning av mångfaldslitteratur, något som kan bero på ett bristande stöd från skolan som organisation. Undersökningen har genomförts med socialkonstruktivistisk teori som utgångspunkt. / This has been investigated through qualitative interviews with six active teachers. The interviews were semi-structured and the selection was targeted. The result of the study shows that teachers, in accordance with previous research, consider the diversity literature as important for students’ identity formation. However, most of the teachers feel an uncertainty in the use of diversity literature, which may be due to a lack of support from the school as an organization. The study was conducted departing from a social constructivist theory.

Kommunikationsbranschen anses medföra marknads- eller organisatoriska fördelar till andra organisationer, genom att forma och framföra budskap till målgrupper (Evetts, 2006:521-522).Trots branschens rykte gör orättvisor sig tydliga för personer med en annan etniskt bakgrund än svensk i form av orättvisor i sysselsättningsmöjligheter, anställningsvillkor och lönesättningar (De Los Reyes, 2008:03). Syftet med undersökningen är att utforska vilka upplevelser samt erfarenheter personer med en annan etnisk bakgrund än svensk har av medie- och kommunikationsbranschen. Målet är att få en klarare bild av hur situationen ser ut i dagsläget för examinerade kommunikatörer av annan etnisk tillhörighet när de kommer ut i arbetslivet. Ämnet är relevant att undersöka för att skapa en djupare förståelse av medie- och kommunikationsbranschen från ett mångfaldsperspektiv.Med narrativ utgångspunkt har den här kvalitativa studien utförts med sju respondenter, där alla delar med sig upplevelser och erfarenheter av Medie- och kommunikationsbranschen. Detta hargjorts i form av en intervjuguide med teorierna som utgångspunkt. Respondenterna har representerat privat och offentlig sektor, byråer och kommunikationsavdelningar. I studien framkom det att samtliga blivit utsatt för någon form av orättvisa eller blivit ifrågasatta gällande deras kunskap och kompetens med tanke på deras bakgrund. Diskriminering har framkommit både i sociala sammanhang, på arbetsplatsen samt i rekryteringsprocesser. Det har förekommit i form av strukturell diskriminering, men det har dokumenterats att även en öppen diskriminering har skett. Hur personer med annan etnisk bakgrund än svensk inkluderats/integrerat i branschen framkommer det att vissa respondenter blivit väl mottagna beroende på syfte men oftast uteslutna. Om det finns faktorer som kan underlätta eller driva jämlikhetsfrågan i branschen är samtliga respondenter överens om att de har framfört vikten av att göra branschen mer representativ. Maktstrukturer och inlärd diskriminering har uppenbarats, det har föreslagits ändringar i strukturer och att genom undervisningar ändra inlärda beteenden.

Denna studie berör hur Fattigvårdsstyrelsens föreställningar om resande tog sig i uttryck i Tattarutredningen. Materialet består av Tattarutredningen och 36 monografier, ett opublicerat underlag till utredningen, som alla är inhämtade från Arkivhuset i Jönköping. Studiens syfte är att undersöka föreställningarna om resande och vilka egenskaper, utseenden och beteenden som tillskrevs dessa människor med utgångspunkt i den så kallade Tattarutredningen. Metoden som använts för att besvara detta är en CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk är inspirerat av diskursanalysen, forskningen om ”bilden av den andre” och begrepp som etnicitet och ras.   Materialet har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs CDA, där studiens teoretiska ramverk har styrt analysen. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i materialet. I studien identifierades olika mönster i materialet som har delats in i fem olika teman. ”Tattare” är inte som svenskarna, ”Tattare” är mindre begåvade, ”Tattare” är våldsamma, ”Tattare” är lata och ”Tattare” är orena. Dessa teman går att koppla till de föreställningar som Fattigvårdsstyrelsen hade om resande utifrån studiens metod, teori och den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att resande tillskrevs olika egenskaper, utseenden och beteenden som byggde på föreställningar och fördomar. Resultatet visar också att det fanns en önskan om att särskilja resande och svenskar från varandra. / This study views how Fattigvårdsstyrelsen conceptions about Travelers where expressed in Tattarutredningen. The material in this study is based on Tattarutredningen and 36 monographs, all of which have been obtained from Arkivhuset in Jönköping. The purpose of this study is to investigate the conceptions about Travelers and the characteristics, appearances and behaviors that was attributed to these people on the basis of the so-called Tattarutredningen. The method used to answer this is CDA, critical discourse analysis. The theoretical framework is based on the CDA, the image of the other and concepts such as ethnicity and race.   The material has been analyzed with the help of Norman Fairclough’s CDA, where the study’s framework has guided the analysis. These analytics tools have made it possible to do a qualitative critical study of the language of the material. In the study, various patterns have been identified in the material that have been divided into five different themes. “Tattare” are not as Swedes, “Tattare” are less talented, “Tattare” are violent, “Tattare” are lazy and “Tattare” are dirty. The most essential theme is that Travelers are not as Swedes, where Fattigvårdsstyrelsens conceptions about Travelers is exemplified trough out the study. The study’s results shows that the attributes characteristics, appearances and behaviors were based on beliefs and perceptions. The result also shows that there was an underlying desire to distinguish Travelers and Swedes from each other.

Forskning har visat att andra generationens invandrare kan uppleva identitetsförvirring som följd av oklar etnisk tillhörighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund (Mellanöstern) uppfattade att leva med sin egen dubbelidentitet/två kulturer och om männen upplevde fördomar baserat på deras utseende. Åtta semistrukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys. Resultatet utmynnade i fyra teman; kluvenhet, kulturkrock, berikande med två kulturer och utseendets påverkan. Studiens resultat visar att andra generationens invandrare upplever att de står utanför två kulturer vilket påverkar deras utformning av identitet. Utseendet var en väsentlig faktor för hur andra generationens invandrare betraktas i Sverige och påverkar således deras upplevelse av att inte fullt ut känna sig som svenskar. Skillnader i mentalitet med etniska svenskar (och med föräldrarnas kultur) var ytterligare en anledning till att inte känna tillhörighet. Att ha två kulturer beskrivs dock också som en tillgång för ökad förståelse och utvidgade perspektiv av olika människor samt tankesätt. Studien belyser behovet av ytterligare forskning inom ämnet andra generationens invandrare och faktorer som inverkar på identitetsskapande. / Research has shown that second generation immigrants can experience identity-confusion as a result of an unclear ethnic identity. The purpose of the following study was to explore how adult males with Middle Eastern backgrounds perceive their own identity as a result of being part of two cultures and if these males experience any kind of prejudice due to their ethnic appearance in Sweden. Eight semi-structured interviews were conducted and then analyzed using thematic analysis. The interviews resulted in four themes: split identity, cultural clashes, being enriched with two cultures and the impact of appearance. The result of the study shows that second generation immigrants in Sweden experience feeling excluded from both cultures which affects their sense of identity. Having an ethnic appearance was an essential factor for how second generation immigrants experience being viewed differently in Sweden and thus affects their feelings of not being fully Swedish. Differences in mentality with ethnic Swedes (and with the parent’s culture) was a further reason to feel a sense of not belonging. However, being a part of two cultures was also described as an access to better understanding different cultures and expanded worldviews and perspectives. This study highlights the need for further research within the subject of second generation immigrants and factors that influences identity creation.

Det problemområde som ligger till grund för studien baseras på att det koloniala arvet fortfarande präglar dagens samhälle samt att barn använder både text och bild för att skapa förståelse för barnbokens innehåll. Syftet i studien är att synliggöra och undersöka hur annan etnicitet än den vita västerländska representeras i den barnlitteratur som görs tillgänglig för barnen i förskolans kontext. Målet är att kunna diskutera hur litteratur i verksamheten möjliggör för barnen att få en förståelse för de värderingar och de mänskliga rättigheter som samhället bygger på. I studien finns två stycken forskningsfrågor vilka är; vilka diskurser blir synliga i de barnböcker som finns tillgängliga i förskolans verksamhet? samt hur påverkas karaktärernas subjektspositionering av framställningen av annan etnicitet än den vita västerländska? En kritisk diskursanalys användes som metod och tillgängliga barnböcker undersöktes på två olika förskoleavdelningar på två olika förskolor. En tabell för identifiering av relevanta barnböcker användes för att sortera materialet. Från en av kategorierna i tabellen användes sedan sex stycken böcker till en kvalitativ textanalys. En framarbetad modell för textanalys användes tillsammans med begreppet multimodalitet för tolkning av böckernas innehåll. Resultatet i studien visade på olika diskurser vilka kan kopplas till det koloniala arvet. Ideologiska värden och stereotypa föreställningar förekom i barnböckerna i text och i bild, både tillsammans och var för sig vilket kan påverka karaktärernas subjektspositionering. Slutsatsen för studien var att ingen av dessa diskurser var helt fri från stereotypa föreställningar vilket påvisar att dagens samhälle fortfarande påverkas av det koloniala arvet. Således kan det bidra till att ett ojämnt maktperspektiv görs tillgängligt för barnen i förskolans verksamhet. Genom att inte närma sig och diskutera dessa olikheter synliggörs de inte heller vilket kan resultera i att dolda ideologiska värden och implicita ojämna maktförhållanden upprätthålls och fortgår.

This study examined if there was a correlation between a video game experience based upon ethnicity and gender, using the framework from scholars and activists of Critical Race Theory(​Delgado och Stefancic, 2017), the researchers had 16 participants play the controversial game Resident Evil 5 (Capcom, 2009). All the participants played for 15 minutes, half of which played as the American main character Chris Redfield while the other as his African sidekick Sheva Alomar. Participants were later interviewed where the data was then collected to be coded usinga thematic analysis. The results shows that there are only minor differences between the character perspectives of each respective character, the main themes found were emotions, player experience, prejudice and our own term unidentification, which mean that the players could notidentify with the characters in the game. This study can be used to identify potential problems and solutions on ethnic and gender questions regarding video games.