The aim of this study is to examine the neutral position of the public libraries in correlations to their including and democratic standards while managing political controversial material that can be viewed as xenophobic. The libraries aim is to work towards information availability to all and enabling the societal right to form an opinion. They’re an open arena for the democratic society with a strong sense of inclusion. But what happens when an opinion that is of xenophobic character speaks up? This material can put societal groups in discomfort. The study aims to find the tension in where does the public library stand in the tension of the neutral and political ethos, as well as what are the difficulties they can come to face? The data was gathered through the use of semi-structured interviews with five public librarians at five libraries located around the southern part of Sweden. New institutional theory is the theory of choice since it focuses on how the institutionalized organization relates to the surrounding world. The library should be neutral and objective while evaluating information, but the study shows that there’s been ramifications to librarians’ evaluation and decision-making due to an opinion that adheres to human values. A selection must be made, the quality of the work should be the focus, not personal values. The discussion has shown that libraries institutional structure can be a product by a higher organization. At the same time, pressure is being put on the library from the society from all types of angles. This is a balancing act; the libraries adhere to the bylaws that they must follow. The bylaws in question are the library act but also the libraries self constructed media plans. But the core of it all lies in how the libraries express themselves during the evaluation and purchasing of material.

The aim of this study is to investigate the dossier and delegation selections’ pros and cons and examine how the Swedish Migration Agency, in collaboration with UNHCR, work to ensure impartiality and efficiency. The study is based on two theories: the main one is Lennart Lundquist’s theory of democratic and economic values, which we combine with Michael Lipsky’s theory of “street-level bureaucrats” with the bottom-up perspective. By interviewing six people, differently involved in the selection of quota refugees - experts as well as administrators and managers - we arrive at the result that there are both positive and negative parts of the selections and both methods are needed. Democratic and economic values make the foremost sense and we have found that the Swedish Migration Agency works in a way to find a balance between them. This study provides practical knowledge concerning challenges the people working within this area might meet and how they work to solve them. Hopefully, it will inspire people to do more research within this area of interests for a more effective, democratic and equitable selection of quota refugees in the future.

Este estudo tem como objetivo averiguar os efeitos de sentido produzidos por músicas de hip hop (movimento cultural cultivado nos guetos fluminenses), com base na análise de sua expressão verbal (rap) e em uma consideração experimental de capas de disco. Objetiva-se também investigar, no material artístico de Marcelo D2 e MV Bill, relações sociais engendradas por sujeitos da periferia, em espaços sociais antagônicos (centro e periferia). Para isso, exploramos uma Análise do Discurso de base enunciativa, enfatizando o conceito de etos discursivo, além de noções vinculadas à problemática da alteridade discursiva, a fim de que se analise o posicionamento de entes subjugados perante o descaso a que estão submetidos, e suas impressões sobre as imagens discursivas de marginalizadores. Buscamos apreender etos produzidos por sujeitos do rap, considerando a presença do Outro que fala nele/por ele (alteridade). Nossos procedimentos metodológicos apontam o que levou a considerar o hip hop, além da trajetória seguida na delimitação do corpus. Além disso, expõem-se os motivos que nos fizeram priorizar etos e alteridade discursiva. As análises buscam avaliações sobre a materialidade discursiva, que almejam extrair sentidos produzidos nos guetos. Como resultados, refletimos sobre aspectos inerentes ao contexto social fluminense, ao relacionamento entre sujeitos, lugares e práticas, para que se alarguem considerações sobre essas afinidades, inclusive na escola. Desse modo, ambicionamos que se aprimorem os debates sobre práticas de afirmação social de classes e, através de novas discussões, se intensifiquem as iniciativas sociopolíticas / This research has the aim to analyze the effects of meaning created by hip hop songs produced in this cultural movement cultivated in the ghettos of Rio de Janeiro. The basis of the analysis is the verbal expression (rap) and the design of album covers. Another goal is to investigate, in the artistical material of Marcelo D2 and MV Bill, social relations produced by characters in the suburb, in opposite social spaces (center and suburb). For this purpose, enunciation based Discourse Analysis is used, with emphasis in the discursive ethos concept and in notions associated with the discursive alterity, aiming to study how explored people position themselves and the way they see their discursive image as outsiders. Our goal is also to apprehend the ethos produced by people involved with rap, considering the Other that talks about/through them (alterity). The methodological procedure explains why and how hip hop was chosen as corpus, and why ethos was the concept elected to guide the research. The analysis search for conclusions about the discursive materiality, willing to extract senses produced in the ghettos. As result, there are reflections about specific aspects of the social context in Rio de Janeiro, about the relationships between people, places and practices, in order that there may be a wider consideration about this sort of relations, even in schools. With this project we aim to enhance the debates about social classes affirmation practices and intensify sociopolitical initiatives trough the new discussions that are here proposed

Submitted by Fabiano Vassallo (fabianovassallo2127@gmail.com) on 2018-01-12T18:02:22Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) ElirFerrari_TESE_versao_final com fc.pdf: 8172711 bytes, checksum: 5e3acac2597870612956df61afe35001 (MD5) / Approved for entry into archive by Jussara Moore (jussaramoore@id.uff.br) on 2018-01-23T13:06:56Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) ElirFerrari_TESE_versao_final com fc.pdf: 8172711 bytes, checksum: 5e3acac2597870612956df61afe35001 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-23T13:06:56Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) ElirFerrari_TESE_versao_final com fc.pdf: 8172711 bytes, checksum: 5e3acac2597870612956df61afe35001 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Universidade do Estado do Rio de Janeiro, Rede Sirius - Rede de Bibliotecas UERJ / FREITAS, Elir Ferrari. "Isso é trabalho de mulher!": mídia e memória discursiva de masculinidade em trabalho do lar. 2017. 145 f. Tese (Doutorado em Estudos de Linguagem) – Instituto de Letras, Universidade Federal Fluminense, Niterói, 2017. Nesta tese, propomos uma análise discursiva de comerciais de produtos de limpeza que incluíssem a imagem do homem em atividade de trabalho doméstico. Com o intuito de contribuir para o debate sobre o papel do homem em nossos dias, mais especificamente no que concerne ao trabalho do lar, buscamos entender como os estudos discursivos podem somar na compreensão de que as imagens, veiculadas num mídium (MAINGUENEAU, 2001) audiovisual complexo, são construídas em formações discursivas (FOUCAULT, 2002) que fazem circular ideais de masculinidade. Separamos quatro comerciais que apresentaram o homem como personagem central como guia para o estudo da imagem discursiva de masculinidade. Nosso problema de pesquisa consiste em apresentar opções de análise que permitam demonstrar o quanto a linguagem e o discurso podem validar e corroborar práticas sociais que lhes parecem dissociadas. Para tanto, descrevemos as imagens de masculinidade a partir de seus elementos constitutivos no momento da enunciação, como o etos (MAINGUENEAU, 2001) do homem que surge nos comerciais e a performatividade (AUSTIN, 1962; BUTLER, 1997) que esse etos implica. Os movimentos no cenário e as músicas nos comerciais são tomados como marcadores do espaço e tempo, elementos cuja relação intersemiótica (MAINGUENEAU, 2005a) é constituinte de uma cenografia discursiva (MAINGUENEAU, 2001) dos comerciais e lugar onde o etos se pronuncia. Procuramos descrever o modo de operação dos comerciais a fim de entendermos a dinâmica do gênero ‘comercial’ como fato discursivo e seus efeitos de memória (COURTINE, 2014), memória atualizada pelo etos e pelas imagens (fotos, cenário) (COURTINE, 2013b). Assim, por meio da perspectiva da semântica global, tomamos outras noções que as propostas por Maingueneau (2005a) para nossas análises. O foco na memória discursiva contida no etos nos revelou que as imagens de homem nos comerciais foram pautadas numa performance de hipermasculinidade advinda de uma tradição conservadora em que persiste a dominação masculina (BOURDIEU, 2005) que interditava o trabalho do lar aos homens / FREITAS, Elir Ferrari. "That was women work!": media and discursive memory of masculinity on housework. 2017. 145 f. Tese (Doutorado em Estudos de Linguagem) – Instituto de Letras, Universidade Federal Fluminense, Niterói, 2017. In this thesis, we propose a discursive analysis of commercials of cleaning products that include the image of the man in housework activity. In order to contribute to the debate about the role of man today, more specifically the one concerning the housework, we seek to know how discursive studies can add to the understanding that the images conveyed in a complex audiovisual medium (Maingueneau, 2001) are built in discursive formations (FOUCAULT, 2002) which makes circulate ideals of masculinity. We have gathered four commercials that presented the man as central character as a guide for the study of the discursive image of masculinity. Our research problem is focused on presenting analysis options that allow us to demonstrate how language and discourse can validate and corroborate social practices that seem to be dissociated from them. To do so, we described the images of masculinity from its constituent elements at the moment of enunciation, such as the ethos (MAINGUENEAU, 2001) of the man that appears in the commercials and the performativity (AUSTIN, 1962; BUTLER, 1997) that it implies. The movements in the scenery and the music in the commercials are taken as markers of space and time, elements whose intersemiotic relation (MAINGUENEAU, 2005a) is constituent of a discursive scenography (MAINGUENEAU, 2001) of the commercials and place where the ethos is present. We pursued to reveal the modus operandi of the commercials in order to understand the dynamics of the 'commercial' genre as discursive fact and its effects of memory (COURTINE, 2014), updated by the ethos and the images (photos, scenery) (COURTINE, 2013b). Thus, through the perspective of global semantics, we carry other notions than those proposed by Maingueneau (2005a) for our analysis. The focus on the discursive memory that can be sighted in the ethos revealed to us that the images of man in the commercials were based on a performance of hypermasculinity coming from a conservative tradition in which masculine domination (BOURDIEU, 2005) persists and forbids men from doing the housework

Stridens etos är ett helt nytt begrepp i svenska doktriner som infördes i Doktrin för gemensamma operationer 2020. I och med att doktrinen är Försvarsmaktens förhållningsätt till gemensamma operationer och i förlängningen hur vi ska strida på taktisk och operativ nivå skapade begreppet ett intresse att genom diskurs studera dess funktion, position och påverkan inom den militära kulturen, doktrinen och i Försvarsmaktens som helhet. Hur förhåller sig begreppet till andra riktlinjer i redan befintliga försvarsmaktsbegrepp och dokument som beskriver förhållningsätt i Försvarsmaktens kärnverksamhet och i detta fall strid. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur begreppet stridens etos påverkar Försvarsmakten genom att studera begreppets funktion, dess innebörd samt dess position inom sociala hierarkin som berör Försvarsmaktens kärnverksamhet väpnad strid. Syftet är även att bidra till diskussionen om den militära professionen och dess kultur. Studien visar att begreppet stridens etos rör sig i och påverkar flertalet sociala fält på grund av att det påverkar ett specifikt fält, nämligen striden. Begreppet påvisar en efterfrågan av ett krigarideal som kan antydas saknas idag. Stridens etos innehar en hög ställning i Försvarsmaktens hierarki, detta genom att poängtera det dödliga våldet och på så sätt även tillskriver sig en hög position i samhället. Begreppet kan påvisas revoltera mot rådande norm och förskjuta det mot en mer önskvärd position.

Abstract  This essay is interested in the changes that have taken place in the view of competence among the civil servant. As a state employee, you are indeed employed on behalf of the authority, but by extension you are also appointed on behalf of the citizens. As the work is a socially useful mission, special requirements are placed on the work being done with special regard to democratic values such as legal certainty, the equal value of people and providing citizens with efficient and good service, a so-called special public ethos.  Due to the sweeping social changes that society has undergone in the last twenty years, including increased globalization and digitization, different and increased demands are placed on working life today than before. These changed conditions have meant that the requirements for what an employee is expected to be able to do are more complex in today's working life, and the concept of competence has become an accepted term to describe the special requirements that are set in today's working life. Competence as a concept can be briefly described as that you as a person must be able to act appropriately based on a given situation, which places demands on something more than formal qualifications such as requirements for education and previous experience. By quantitatively analyzing the content of job advertisements for administrators at the Tax Agency, I have investigated changes in which qualifications and competences are in demand at two different times. I have then done a comparative analysis where I have identified similarities and differences based on three different themes, formal competence, informal competence and the civil servant role. The result shows that the requirements for competences linked to above all efficiency have increased, while descriptions of competences based on a common societal mission have decreased. The conclusion is that modern requirements for the competence of government officials have followed the general social development and have crowded out traditional public values based on democratic values such as legal certainty and equality, a so-called public ethos. / Sammanfattning   Den här uppsatsen intresserar sig för vilka förändringar som har skett i synen på kompetens hos den statliga tjänstemannen. Som statsanställd är man visserligen anställd på uppdrag av myndigheten men i en förlängning är man också tillsatt på uppdrag av medborgarna. Eftersom arbetet utgörs av ett samhällsnyttigt uppdrag ställs särskilda krav på att arbetet sker med särskild hänsyn till demokratiska värden såsom, rättssäkerhet, människors lika värde och att ge medborgarna effektiv och god service, ett så kallat offentligt etos.  Med anledning av de genomgripande samhällsförändringar som samhället genomgått de senaste tjugo åren med bland annat ökad globalisering och digitalisering så ställs det andra och nya krav i arbetslivet idag än tidigare. Dessa ändrade förutsättningar har inneburit att kraven på vad anställda förväntas kunna är mer komplexa i dagens arbetsliv och begreppet kompetens har blivit ett vedertaget begrepp för att beskriva dessa särskilda krav. Kompetens som begrepp kan kort beskrivas som att en person ska kunna agera ändamålsenligt utifrån en given situation vilket ställer krav på något mer än formella kvalifikationer såsom utbildning och tidigare erfarenhet.  Genom att kvantitativt analysera innehållet i platsannonser för handläggare på Skatteverket undersöks i denna uppsats förändringar i vilka kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas vid två olika tidpunkter. En jämförande analys har genomförts för att identifiera likheter och skillnader utifrån tre olika teman: formell kompetens, informell kompetens och statstjänstemannarollen.   Resultatet visar att kraven på kompetenser kopplat till framför allt effektivitet har ökat samtidigt som beskrivningar på kompetenser utifrån ett gemensamt samhällsuppdrag har minskat. Slutsatsen är att moderna krav på kompetens hos statliga tjänstemän har följt den allmänna samhällsutvecklingen och har trängt undan traditionella offentliga värden såsom demokrati, rättssäkerhet och jämlikhet, ett så kallat offentligt etos.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten. Offentligt etos delas in i två perspektiv: ettdemokratiskt (politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik) och ett ekonomiskt(funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet).Resultatet av de intervjuer som har genomförts pekar på att en viss förskjutning motekonomivärden äger rum i de svenska myndigheterna. Förskjutningen är däremot inte av denkraften att demokrativärdena inte bejakas, utan myndigheterna ser fortfarande till allamedborgares bästa.Så länge den digitala klyftan existerar skapas dock effekter. Myndigheterna måste lägga storaresurser på de som exkluderas och att den personliga kontakten finns kvar blir av yttersta vikt.Den digitala klyftan tillsammans med lagstiftning gör också att e-Förvaltningens utvecklingdämpas.Det pågår arbete både från myndigheters sida men också från regeringens som ska minska ochfå bort klyftan. Den digitala klyftan existerar fortfarande med de äldre medborgarna somstörsta problem, men tack vare det arbete som görs på området så är bör det inte betraktas somett demokratiskt problem. Om den dagen kommer då myndigheterna inte längre bejakardemokrativärdena, då kommer det leda till att klyftan breder ut sig och blir ett demokratisktproblem.

<p>Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning.</p><p>Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.</p>

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning. Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig. Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.

Submitted by Fabiano Vassallo (fabianovassallo2127@gmail.com) on 2017-04-13T17:55:22Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Tese Daniel Lago - Versão Final - Com Ficha Catalográfica.pdf: 2159186 bytes, checksum: ab49e6445a80d3c2cc8c46986cc1184d (MD5) / Approved for entry into archive by Josimara Dias Brumatti (bcgdigital@ndc.uff.br) on 2017-04-17T14:52:04Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Tese Daniel Lago - Versão Final - Com Ficha Catalográfica.pdf: 2159186 bytes, checksum: ab49e6445a80d3c2cc8c46986cc1184d (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-17T14:52:04Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Tese Daniel Lago - Versão Final - Com Ficha Catalográfica.pdf: 2159186 bytes, checksum: ab49e6445a80d3c2cc8c46986cc1184d (MD5) / Bola Books, São Paulo, SP / O objetivo central desta tese consiste em estudar a relação interdiscursiva que funciona como alicerce de dois grupos religiosos da Igreja Evangélica brasileira contemporânea: Teologia da Missão Integral (TMI) e o Movimento Pentecostal (MP). A análise pauta-se na investigação do etos de ambos os grupos, a partir da obra de Dominique Maingueneau. Por meio da interação entre os diferentes planos discursivos (etos, intertextualidade e polêmica), busca-se investigar como opera o intercâmbio que dá forma aos discursos da TMI e do MP. Neste sentido, a análise parte de elementos textuais em busca da compreensão do modo de funcionamento desse interdiscurso. O ponto de partida deste trabalho é a tese de doutorado de Silva (2006), em que estudou o modelo discursivo da Teologia da Libertação e da Renovação Carismática, no interior do espaço discursivo católico. O referencial teórico que norteia o presente trabalho tem como base a semântica global conforme proposta de Maingueneau (2005), para quem os diversos planos discursivos são simultaneamente restringidos e dão forma ao discurso como um todo. A pesquisa tem como corpus um leque de gêneros, que vai desde livros e documentos a entrevistas, artigos de jornais e revistas, que são vistos como elementos da prática discursiva de ambos os grupos abordados. Partindo do espaço religioso, passa-se ao político, analisando, inclusive, a interação de ambos os grupos com o cenário político, como a atuação da bancada evangélica e dos setores protestantes progressistas. A metodologia que orienta a pesquisa se baseia no arcabouço teórico da Análise de Discurso / The main objective of this thesis is to study the interdiscoursive relationship which acts as foundation of two religious groups of contemporary Brazilian Evangelical Church: Integral Mission Theology (IMT) and the Pentecostal Movement (PM). The analysis is guided in the research of the ethos of both groups, from the work of Dominique Maingueneau. Through interaction between different discursive plans (ethos, intertextuality and controversial), seeks to investigate how the exchange works forming the speeches of IMT and PM. In this sense, the analysis focuses on textual elements in the search to understand the mode of operation of this interdiscourse. The starting point of this work is the doctoral thesis from Silva (2006), who studied the discursive model of Liberation Theology and Charismatic Renewal within the Catholic discursive space. The theoretical framework that guides this work is based on the Global Semantics as proposed Maingueneau (2005), for whom the various discursive plans are both restricted and shape the discourse as a whole. The research corpus has a range of genres, ranging from books and documents to interviews, newspaper articles and magazines, which are seen as elements of discursive practice of both groups addressed. From the religious space, the work goes to the political, analyzing the interaction of both groups in the political scene, as the performance of the evangelical bench and progressive Protestant sectors. The methodology that guides the research is based on the theoretical framework of the discourse analysis