Abstract Den kommunala förvaltningen har de senaste decennierna varit föremål för omfattande reformer. Kommunallagen som är en ramlag, reglerar kommunernas organisation och ansvarsområden. Det innebär att kommuner tillåts i stor utsträckning fritt avgöra hur verksamheter och åtaganden ska organiseras. Kommunala aktiebolag, även kallade för hybridorganisationer är idag ett vanligt inslag i den kommunala organisationen. Forskning visar att införandet av New Public Management i offentligt förvaltning b.la. bidragit till en ökning av antalet kommunala aktiebolag. Organisationsformen innebär att betydelsefulla verksamheter positionerats mellan det offentliga och privata, vilket medför implikationer för granskning och ansvarsutkrävande. Vidare har forskningen även påvisat att NPM bidragit till att göra ekonomivärdena centrala i verksamheterna. Studien tar sin utgångspunkt från teorin om vårt offentliga etos, en uppsättning demokrati- och ekonomivärden som bör prägla varje offentlig anställd. Utvecklingen visar dock att ekonomivärdena i form av kostnadseffektivitet och produktivitet fått en mer framträdande roll i den offentliga förvaltningen, på bekostnad av demokrativärdena. Genom en enkätundersökning kommer tjänstepersoner i respektive bolag få möjlighet att besvara ett antal påståenden formulerade utifrån vårt offentliga etos. Parallellt med enkätundersökningen kommer ägardirektiv och bolagsordning för respektive bolag att vara föremål för en kvalitativ innehållsanalys. Bolagen som inkluderas i uppsatsen är verksamma i varsin kommun, den ena kommunen har oavbrutet varit borgerligt styrd sedan 1976 medan den andra kommunen varit socialistiskt styrd sedan 1976. Mot bakgrund av tidigare forskning innehåller uppsatsen en övergripande hypotes att; politiskt majoritet inte påverkar utfallet i resultatet. Resultatet av enkätundersökningen uppvisar en bredare enighet kring ekonomivärdena till skillnad mot demokrativärdena. Resultatet av innehållsanalysen är desto tydligare, den visar att demokrativärdena i båda bolagen är framträdande.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

This study aims to investigate and illustrate the justifications employed by Russia and China for their use of veto during the Syrian civil war from 2011 to 2023. Utilizing Aristotle's rhetorical triangle, which consists of logos, pathos, and ethos, the analysis is conducted through a directed qualitative content analysis method. The findings are systematically divided into two sections based on these rhetorical categories. The first section examines the most prevalent arguments presented by Russia, identifying their use of logos, pathos, and ethos across various thematic areas, and revealing a consistent rhetorical approach over time. The second section similarly analyzes the arguments put forth by China. The study concludes that the fundamental ideas and arguments of both Russia and China have remained relatively stable over the years. Furthermore, the analysis indicates a predominant use of logos by Russia, while China exhibits a more balanced distribution of the rhetorical categories.

<p>How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).</p><p>Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.</p>

How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority). Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.

The desire for many people today is to be professional, and many occupations seek professional status. The idea of a profession has a higher status than a mere occupation; professionals have lot of knowledge and power to decide about their own work and they can also voice opinions about others. Occupations are driven towards attaining professional status. This process is not driven by single individuals aiming to exercise power in relation to other individuals. It is a collective, national process by an occupation. The overall aim of this dissertation is to examine, describe and analyze the process of professionalization of local public managers. There are four researchtopics: a) What are the characteristics of a professional group, and do these apply to local public managers? b) How is municipal organization portrayed with regard to the roles of politicians and administrators? c) How do politicians,managers, and public servants view themselves and each other in a normative and descriptive way? d) In what ways are managers trying to increase their influence to reach a position from which it is possible to choose to follow, or notfollow, a political decision? The methods used in this research are several; a deep case study in which surveys, observations, document studies and interviews are conducted. As theoretical framework theories of power, professionalization and discourse are used to analyze the empirical material from the case study.The results show top managers’ ongoing quest for professional status. They exclude other groups in order to handle their work without interference from others – discretion, the driving force behind professionalization. Usurpation is a strategy to get into the area of the politicians. Politicians are talked of as children in need for raise and a municipality is perceived as a private business enterprise. In this discourse values such as effectiveness, customer satisfaction, competition and value-for-money are important. The municipality is heavily inspired by thei deas of New Public Management. This development is quite problematic withregard to democracy. The democratic values such as public ethics, political democracyand the rule of law – the public ethos - are not spoken of. My hope is that this dissertation can prompt managers to reflect, since I have tried to see their work from a different perspective than what they most probably use.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka närbyråkraters upplevelser av sin roll somoffentligt anställd, och sitt handlingsutrymme i en post-NPM era av styrningsidéer. Dettainnebär att kartlägga hur de upplever den komplexa rollen som närbyråkrat och dehandlingsutrymme som det innebär i en politiskt föränderlig miljö. Studien, som är avkvalitativ sort, genomfördes hos Socialtjänsten i Malmö. Alla tjänstemän i offentlig verksamhet behöver förhålla sig till de krav samhället ställer pådem, det offentliga etoset. Närbyråkrater har ytterligare en utmaning i att hanterahandlingsutrymmet som innebär en balans mellan rättssäkerhet och etik ochsituationsanpassat beslutsfattande i mötet med medborgare. De senaste decennierna harpräglats av ett antal styrreformer som har kommit att påverka hur offentlig verksamhetutformas och bedrivs. Många forskare är eniga om att styrreformer med inspiration frånnäringslivet har haft negativ inverkan på den offentliga sektorn, och i förlängningensamhället i stort. Studier visar också att idéer från styrreformer sällan byts ut, utan iställetkompletteras till nuvarande och skapar komplexa hybridsystem som ofta gör organisationenineffektiv och svårstyrd. Resultatet speglar närbråkraternas egna upplevelser och visar ett komplext samband därmotstridiga styrlogiker styr inom organisationen, där både styridéer från begreppet NPM ochpost-NPM identifieras. Resultatet visar också komplexiteten i samlevande styrlogiker ochstyrsystem låter närbyråkrater befinna sig i ett spänningsfält mellan sig själv ochbeslutsfattare, där handlingsutrymme att situationsanpassa bedömningar är fritt, menresurserna tillhanda kontrolleras av en organisation i politisk föränderlig miljö. Vidare verkardet finnas ett unikt handlingsutrymme inom handlingsutrymmet i socialarbetarrollen,bestående av hur man förhåller sig till det frihet under ansvar som rollen innebär. Slutligendiskuteras delar av empirin i relation till en ännu inte etablerad teori kring motivation tilloffentligt arbete där intressanta fynd görs. / The purpose of this essay is to investigate local bureaucrats' experiences of their role aspublic employees, and their discretion in a post-NPM era of governance ideas. This meanscharting how they experience the complex role of street-level bureaucracy and discretion thatthis entails in a politically changing environment. The study, which is of a qualitative nature,was carried out at the Social Services in Malmö. All civil servants in public organizationsneed to consider the demands society places on them, the public ethos. Street-levelbureaucrats have another challenge in managing the room for action, which involves abalance between the rule of law and public ethics and situationally adapted decision-makingwhen in contact with citizens. The last few decades have been characterized by a number ofgovernance reforms that have come to influence how public organizations are designed andfunction. Many researchers agree that governance reforms inspired by business have had anegative impact on the public sector, and by extension also the society at large. Studies alsoshow that ideas from management reforms are rarely replaced, but instead supplemented tocurrent ones and create complex hybrid systems that often make the organization inefficientand difficult to manage. The result reflects the street-level bureaucrats’ own experiences andshows a complex relationship where conflicting management logics rule within theorganization, where both management ideas from the concept of NPM and post-NPM areidentified. The result also shows the complexity of coexisting management logics andmanagement systems when bureaucrats find themselves in a tension field between themselvesand decision-makers, where discretion to adapt assessments to the situation is current, but theresources at hand are controlled by an organization in a politically changing environment.Furthermore, there seems to be a unique discretion within the street-level bureaucratsdiscretion in the social worker role, consisting of how one relates to the role of freedom underresponsibility that the social worker role entails. Finally, parts of the empirical evidence arediscussed in relation to a not yet established theory about motivation for public work whereinteresting findings are made.

Cette étude s’intéresse à la question de la littérature de la migration latino-américaine – une thématique qui n’a éveillé un intérêt que très récemment dans l’hispanisme européen – à partir d’une perspective de genre. Étant donné que le déplacement géographique impose un questionnement des normes culturelles, spécialement celles relatives au genre, on étudie ici les politiques de représentation de ces corps et de ces subjectivités migrantes dans trois oeuvres de fiction de la fin du vingtième et du début du vingt et unième siècle à savoir El camino a Ítaca (1994), de l’auteur uruguayen-européen Carlos Liscano; Árbol de luna (2000), du vénésuelo-madrilène Juan Carlos Méndez Guédez, et The Brief Wondrous Life of Oscar Wao (2008), du dominicain-américain Junot Díaz. / Latin American migration literature is only recently a subject of study in European academies; the present thesis addresses this by dealing with the subject from a gender perspective. The gender question, understood as a performative attitude which creates norms and models but also a-normative beings and uncategorisable bodies, is at the centre of this work which, more specifically, brings into focus the politics of representation of those bodies and migrant subjectivities. Three works of narrative fiction from the end of the twentieth century and beginning of the twenty-first are here analyzed: El camino a Ítaca (1994), by Uruguayan-European author Carlos Liscano; Árbol de Luna (2000), by Venezuelan and now Madrid adoptive Juan Carlos Méndez Guédez; and The Brief Wondrous Life of Oscar Wao (2008), by Domincan-American writer J. Díaz. / La literatura de la migración latinoamericana no ha despertado interés académico en el hispanismo europeo hasta hace bien poco. Este estudio se interesa precisamente por esta cuestión desde una perspectiva de género –en el sentido anglosajón de gender–. Éste se entiende como actitud performativa que crea normas y modelos pero también seres a-normativos y cuerpos inclasificables por lo que se estudiarán las políticas de representación de estos cuerpos y subjetividades migrantes. Tres obras de ficción de finales del siglo XX y principios del siglo XXI serán analizadas: El camino a Ítaca (1994), del escritor uruguayo-europeo Carlos Liscano; Árbol de luna (2000), del venezolano madrileño Juan Carlos Méndez Guédez y The Brief Wondrous Life of Oscar Wao (2008), del dominicano expatriado Junot Díaz.

Offentligt anställda förväntas agera i enlighet med förvaltningsetiken och implementera politiskt fattade beslut. Att rollen kan uppleva förvaltningsetikens krav som oförenliga med deras yrkesetik har aktualiserats efter riksdagsvalet 2022. I samband med regeringsbildningen presenterade regeringspartierna med samarbetsparti Tidöavtalet, i vilket det föreslås att offentliganställda som kommer i kontakt med individer utan uppehållstillstånd ska vara skyldiga att anmäla detta till Migrationsverket och polis. Detta har lett till stora protester hos bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, som mobiliserat under parollen Vi anger inte.  Utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens protester belyser uppsatsen den potentiella spänningen mellan krav på styrbarhet och att den offentligt anställde agerar etiskt ansvarsfullt, såväl professionsetiskt som förvaltningsetiskt. Studien använder sig av Lundquists teori om konkurrerande etiska system för utvärdera om och hur protesten kan motiveras förvaltningsetiskt. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen utgörs huvudsakligen av debattinlägg av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa har analyserats med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att personalens protester kan förstås dels utifrån ett professionsetiskt perspektiv, dels utifrån ett förvaltningsetiskt enligt vilket sjukvårdspersonalen uppvisar ämbetskurage. Likväl är den rollen oförenlig med den som styrbar offentliganställd.