No description available.

Extra anpassningar måste erbjudas och utvärderas för att bemöta elevers olika behov i Sverige. Tidigare forskning visar däremot att kunskap är begränsad om hur extra anpassningar implementeras, utvärderas och upplevs av gymnasielärare i Sverige. Föreliggande studiens syfte är att öka kunskap om extra anpassningar eftersom det har blivit ettstort dilemma inom skolvärlden idag. Med stöd av policy enactment teori och reflexiv tematisk analysmetod undersökslärares upplevelser kring extra anpassningar i en skola med en överrepresentation av elever som har diverse behov. Studien bygger på individuella semi-strukturerade intervjuer med sex gymnasielärare som har genomfört och dokumenterat extra anpassningar de senaste åren. Fem huvudteman kom fram från analysen. Dessa var kommunikation, stöd, arbetsbelastning, extra anpassningars genomförbarhet och effekter av extra anpassningar på eleverna. Studiens resultat visar att alla deltagare upplever en mycket hög arbetsbelastning och brist i kommunikationen med EHT och skolledningen under hela implementeringsprocessen samt en stor saknad av stöd gör det svårare för dem att möta elevers olika behov. De flesta deltagarna var överens om att det finns en del anpassningar som går att genomföra i klassrummet särskilt om det handlar om gruppanpassningar eller mycket enkla åtgärder men vad det gäller att erbjuda elever individuell hjälp blir det mycket svårare. Studien visar också att det blir svårt för lärarna att med säkerhet uttala sig om effekten som anpassningar har på eleverna ändå upplever de att många anpassningar ger effekt enligt vad de ser i klassrummet men att hjälpa eleverna för mycket kan också föra med sig negativa konsekvenser med tanke på att eleverna läser högskoleförberedande program. Slutligen upplever deltagarna att det som bestäms på organisationsnivå inte går att implementera i praktiken med de förutsättningarna de har. Studien avslutas med en diskussion av resultat och val av metod.

Syftet med studien är att belysa hur anpassningar i lärmiljön kan främja språkutvecklingen förelever i svårigheter med de exekutiva förmågorna. Studien utgår från ett specialpedagogisktperspektiv med stöd utifrån Antonovskys salutogena teori Känsla Av SAMmanhang (förkortatKASAM) som utgår från begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom attgöra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer kan en djupare förståelse för vilkaanpassningar och former av särskilt stöd de intervjuade personerna känner till och hur deanvänds i praktiken erhållas. De intervjuade personerna består av en barnskötare, engrundskollärare år 1-3, en biträdande rektor, en speciallärare med inriktning tal- ochspråkstörning, en resursassistent/barnskötare med inriktning barn med behov av särskilt stödsamt en grundskollärare med fritidspedagogexamen i grunden. Förskolan som ingår i studienär en renodlad 5-års avdelning. Samtliga 6 informanter arbetar på ett mångkulturellt område såatt arbeta språkutvecklande ses som en självklarhet. Resultatet av studien visar att tidigt stöd,goda relationer och en anpassad lärmiljö är nyckelfaktorer för att främja elevers språkutvecklingoch kompensera svårigheterna med de exekutiva förmågorna. Intervjuerna visar också på attkartläggningsarbetet är ett bra verktyg för tidig upptäckt och därmed anpassat stöd. Äveninformanternas medvetenhet om lärmiljöns betydelse för språkutvecklingen liksom att tahänsyn till elevens kognitiva nivå för att arbeta därifrån och samtidigt utveckla sitt språk sessom avgörande faktorer.

Titel: Extra anpassningar i tre skolor – En studie om arbetet med extra anpassningar beträffande elevers läs- och skrivutveckling. Additional adjustments in three schools – a study about the work with additional adjustments concerning students reading and writing developmentFörfattare: Johanna HanssonHandledare: Elaine KotteExaminator: Marie JedemarkUtbildning: Speciallärarprogrammet, inriktning språk-, läs- och skrivutveckling (90 hp)Datum: 2017-05-22Förväntat kunskapsbidrag: Uppsatsen kan bidra till en ökad medvetenhet om hur arbete med extra anpassningar kan se ut och hur det kan utvecklas.Syfte: I juli 2014 infördes begreppet extra anpassningar i skollagen för första gången. Hösten 2016 publicerade Skolinspektionen sin första granskning av extra anpassningar och de hade då granskat arbetet på femton svenska skolor. Denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning men fokuserar inte på extra anpassningar generellt. Istället är syftet med denna studie att undersöka extra anpassningar för en mer specifik elevgrupp: elever i läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte nå kunskapskraven. Studiens syfte är att identifiera och beskriva elevernas extra anpassningar samt skolans rutiner kring arbetet med att utveckla och följa upp dessa. Syftet med studien är även att undersöka och beskriva upplevelser av samarbete mellan lärare och elevhälsa då Skolinspektionens granskning antydde att detta kunde vara en viktig del i ett fungerande arbete med extra anpassningar.Frågeställningar: Vilka exempel på extra anpassningar för att utveckla mellanstadieelevers läs- och skrivutveckling förekommer på skolorna i studien? Vilka rutiner finns på skolorna i studien gällande utveckling och uppföljning av extra anpassningar? Hur uppfattar lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna i studien samarbetet kring utveckling och uppföljning av extra anpassningar?Teori: Empirin i denna undersökning tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tre perspektiv relaterade till specialpedagogik: kategoriskt, relationellt och discourse of inclusion.Metod: Insamlingen av empiri genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tre lärare och tre speciallärare/pedagoger intervjuades. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ textanalys genom kodning.Resultat och slutsatser: Resultatet är indelat i fyra underkapitel utifrån den kodning som gjordes av den insamlade empirin. Det första heter Extra anpassningar och däri sammanställs de extra anpassningar som används av informanterna i studien. De extra anpassningar som används av alla är lärverktyg via dator eller Ipad såsom stavnings- och ordpredikationsprogram samt specialundervisning, då främst intensivläsning. Både lärverktyg och intensivläsning lyfts fram som framgångsfaktorer i den forskning som beskrivs i forskningsbakgrunden. Det andra underkapitlet heter Ansvar och samarbete och där framgår det att ansvaret för de extra anpassningarna ligger hos klassföreståndaren/mentorn på de undersökta skolorna. Det framgår även att rutinerna för samarbete mellan lärare, elevhälsa och vårdnadshavare är olika men att det förekommer utvecklingsområden för samarbete på alla tre skolor i undersökningen. Det tredje underkapitlet heter Diagnoser och däri presenteras de svårigheter informanterna ser med extra anpassningar för exempelvis elever som har mer än en diagnos. Resultatet indikerar att elevhälsans främjande arbete på de tre skolorna visar utvecklingsmöjligheter kring elevers språkutveckling samt att diagnosen i sig inte är avgörande för arbetet med diagnosticerade elever. Det fjärde och sista underkapitlet heter Språkutvecklande arbetssätt. Undersökningens resultat tyder på att arbetet med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven oftast fokuserar på individnivå. Den forskningsbakgrund och de teorier som undersökningen lutar sig på lyfter istället fram fördelar med att arbeta på gruppnivå.Implikationer: En specialpedagogisk implikation som lyfts är ett utökat samarbete mellan lärare och elevhälsa och därmed ökad delaktighet för speciallärare i arbetet med extra anpassningar. En ytterligare specialpedagogisk implikation är speciallärarens medansvar för att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt och därigenom flytta fokus från individ till grupp och från kompenserande insatser till lärande.Nyckelord: elevhälsa, extra anpassningar, rutiner, samarbete, sociokulturellt perspektiv, språkutvecklande arbetssätt.

Matematiksvårigheter är ett viktigt område i matematiken. Sjöberg (2006) anser att elevers matematiksvårigheter bör undersökas i ett bredare perspektiv. Han menar att det måste tas hänsyn till lärares pedagogiska perspektiv när det behövs för att ta fram åtgärder för att hjälpa eleven. Med detta som bakgrund har jag valt att fördjupa mig i lärares uppfattningar om matematiksvårigheter för att på så vis bidra med kunskap om faktorer som är bakomliggande för matematiksvårigheter enligt lärares uppfattningar. SyfteSyftet med detta arbete är att fånga lärares tankar och åsikter kring mötet med elever i matematiksvårigheter och om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Dessutom är syftet att undersöka vilket ansvar och uppgifter lärare respektive speciallärare har i verksamheten för att hantera situationer där matematiksvårigheter förekommer.Frågeställningar· Vad innebär matematiksvårigheter för lärarna som ingår i undersökningen och vilka typer av matematiksvårigheter kan, enligt dessa lärare uppstå i undervisningen?· Finns det ett samband mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter?· Hur bemöter skolans lärare och speciallärare matematiksvårigheter och vilka åtgärder vidtas? / Mathematical Difficulties from Teacher’s Perspective

Sammanfattning/abstraktPook, Gunilla (2017). Extra anpassningar - Röster från ett elevhälsoteam Additional Adjustments - Voices from a Student Health Team. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningsvis kommer studien bidra till ett förtydligande kring olika aspekter av frasen ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”, i hopp om att vidga den något snäva betydelse som orden i frasen eventuellt förmedlar vid en första anblick.SyfteSyftet med studien är att synliggöra hur uppdraget kring ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” kan tolkas och se ut idag.Frågeställningar Vilka tankar har de olika professionerna kring VAD extra anpassningarna kan bestå av? Vad är deras upplevelser kring HUR dessa extra anpassningar kan genomföras? Hur ser de på VEM som kan utföra dessa extra anpassningar? Vilka tankar har de kring VARFÖR frasen infördes i Skollagen och vad som blev EFFEKTERNA av detta.TeoriStudiens teoretiska förankring ligger i systemteorin och KASAM (känsla av sammanhang), vilka förhoppningsvis kommer tydliggöra och bearbeta olika aspekter och dilemman kopplat till professionernas tankar kring arbetet med extra anpassningar.MetodMetoden består av en fallstudie baserad på bl.a. semistrukturerade intervjuer av sex professionsröster från ett praktiskt gymnasium. Presentationen av intervjuerna består av axplock från den insamlade rådatan varvat med berättande information från intervjusamtalens kontext. I slutet av respektive tema och temapar följer delanalyser, vilka består av ett hermeneutiskt skikt som är kopplat till information från inledningen, tolkningar utifrån de tidigare presenterade teorierna och forskningen kring inkludering.4ResultatDe flesta informanter målar upp en bred bild av uppdraget kring VAD extra anpassningar kan vara, HUR de kan skapas och VEM som kan utföra dem, vilket matchar Skolverkets (2014) stödmaterial. Däremot finns det även motsatser till denna breda tolkning som förmodas grunda sig i frasens slutord ”inom ramen för den ordinarie undervisningen” och därmed upplevs låsta till att associeras med enbart läraren och klassrummet.Sammantaget finns dock en gemensam bild från professionerna av att läraren är den tydligaste aktören för utförandet av extra anpassningar, vilket skulle kunna peka på ett behov för lärarna av att få fortbildning. En del av datan visar även på att det vore bra om kringliggande professioner kunde vara rörliga till storleken t.ex. genom att viktas efter elevunderlagets stödbehov från läsår till läsår. Bland annat skulle då det som Skolverket (2014) nämner i sitt stödmaterial kunna minska, dvs. att dilemman läggs i klassrummet på den enskilda läraren under en allt för lång tid.Ytterligare data i resultatet skulle kunna tolkas mot att det vore bra med ett kompletterande mätinstrument till betygen, för att på så sätt möjligen synliggöra det komplexa arbetet kring extra anpassningar för elever som har mycket av det oavsett om de går på ett teoretiskt eller praktiskt gymnasium.ImplikationerAv data från studien framgår att det skulle kunna finnas ett behov av att omformulera frasen för att tydligare spegla den helhet av de viktiga delarna som frasen är tänkt att förmedla. Möjligen borde frasen istället omformuleras och utgöras av orden; ”Extra anpassningar inom ramen för skolans organisation och professioner”. Genom detta synliggörs förhoppningsvis systemteorin, vilket därmed även kan antas minska risken för den mer låsta associationen till den enskilda läraren och klassrummet.För den specialpedagogiska professionen skulle det efter införandet av extra anpassningar kunna ha uppstått ett större behov jämfört med innan frasens tillägg i skollagen av att ”vara nära läraren”. Denna närhet skulle kunna skapas genom att skolor bl.a. organisatoriskt försöker synliggöra EHT:s och specialpedagogens arbete mer, för att på så sätt förhoppningsvis visa att detta arbete gör skillnad för lärarna i deras vardag, ett lärararbete som efter tillägget av extra anpassningar kan tänkas ha blivit allt mer komplext.Nyckelord Elevhälsoteam, extra anpassningar, kollegiala samtal, känsla av sammanhang, stöd och särskilt stöd.

SammanfattningSyftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare och specialpedagoger på gymnasiet uppfattar att reformen av det pedagogiska stödet som infördes i skollagen den 1 juli 2014 fungerar, samt vad som påverkar genomförandet av politiska ideal och reformer i praktiken.Intervjuer med specialpedagoger, enkätsvar från lärare, studier av forskning om inkludering, policy och praktik utgör en mixed methods-ansats. Metodvalet syftar till att bredda underlaget för analysen och förståelsen av en mångfasetterad verklighet och verksamhet.Resultatet av undersökningen tyder på att alla elever på gymnasiet inte får det stöd de enligt skollagen har rätt till. Det visar också att reformen, tvärtemot sitt uttalade syfte, har ökat lärarnas dokumentations- och arbetsbörda. Slutligen blir det tydligt att olika dilemman och konflikter kan uppstå när ideal ska förverkligas, att en omtolkning av de politiska direktiven görs på flera nivåer i det byråkratiska systemet och i klassrumspraktiken – och att de många politiska direktiv som skolan utsatts för under senare år inte alltid har den effekt beslutsfattarna hoppas eftersom de delar ut fler påbud än resurser att efterleva dem. Slutsatsen är att makthavarna i framtiden borde basera reformer på vetenskaplig grund och i dialog med dem som arbetar och går i skolan, samt att lärarna borde ta sitt ansvar som demokratins väktare och protestera mot att de inte ges förutsättningar att tillmötesgå elevernas behov och tillvarata deras rättigheter.Nyckelord: Dilemmaperspektiv, extra anpassningar, inkludering, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, resurser, segregering, street level bureaucracy, särskilt stöd.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka strategier och metoder som läraren kantillämpa för att differentiera undervisning för flerspråkiga elevers inlärning av matematik imellanstadiet. Studien syftar till att erbjuda en ny insikt om ett differentierat arbetssätt ochskapar en medvetenhet om vikten av anpassningar när det gäller matematikundervisning fördenna elevgrupp. Genom att erbjuda flera strategier för pedagoger som arbetar medflerspråkiga elever syftar denna studie till att öppna upp möjligheter att utveckla pedagogiskastrategier och att effektivt integrera dessa resurser i klassrummet. Utifrån detta syfte skapadestvå forskningsfrågor:- På vilka sätt kan läraren arbeta differentierat för att stödja flerspråkiga eleversmatematikinlärning?- Vilka utmaningar kan läraren möta under arbetet med differentiering inommatematikundervisning för flerspråkiga elever?Denna litteraturstudie baseras på systematiska sökningar i ERIC-EBSCO-databasen.Resultatet visar att förhållandet mellan språk- och matematikinlärning har en fundamentalroll. Resultatet pekar också på att differentierad bedömning är en nödvändig komponent föratt rättvist mäta och stödja elevernas framsteg och att differentiering kan skapa ett effektivtlärande. Trots detta visar resultatet att vissa utmaningar kan uppstå, exempelvis läraresosäkerhet om sin förmåga att anpassa uppgifter på ett individanpassat sätt. Resultaten belyserockså lärarens möjligheter att undvika dessa utmaningar och skapa en inkluderande lärmiljöför flerspråkiga elever i matematik genom att till exempel använda visualisering ochdifferentiering. / The aim of this systematic literature review is to investigate strategies and methods thatteachers can apply in their classrooms to individualize the teaching, assessment and supportof multilingual students of mathematics in middle school.The purpose is to create anawareness of the importance of adaptations when it comes to teaching mathematics for thisgroup of students. This study represents many opportunities to develop pedagogical strategiesand to effectively integrate these resources into the classroom. From this aim, two researchquestions were formed:- What strategies might the teacher employ to support multilingual students throughdifferentiated mathematics teaching?- What difficulties might a teacher encounter during the work with differentiation inteaching mathematics for multilingual students?The literature review is based on systematic searches on the ERIC- EBSCO database. Theresult declares that the relationship between language and mathematics learning has afundamental role. The result also declares that differentiated assessment is a necessarycomponent to fairly measure and support student progress. Differentiation can promoteeffective learning. Despite this, the result shows that some difficulties could still occur, suchas teachers' uncertainty about their ability to adapt tasks in an individualized way. However,the results have also highlighted the teacher's role in avoiding these challenges and creatingan inclusive learning environment for multilingual students in mathematics by, for example,using visualization and manipulatives.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka och bidra med kunskap utifrån några idrottslärares erfarenheter av och förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. I studien har det genomförts intervjuer med sex idrottslärare som undervisar på olika låg- och mellanstadieskolor. Intervjuerna har haft för avsikt att belysa deltagande idrottslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd, vad de upplever för hinder och möjligheter i arbetet samt deras arbetsgång vid framtagandet och arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Analysförfarandet i studien har inspirerats av en fenomenografisk analysmetod som bygger på att frågorna är fokuserade på ett särskilt fenomen. Det insamlade materialet har kategoriserats efter de tre insatsnivåerna vid skolorsarbete med elever i behov av särskilt stöd: organisations-, grupp- och individnivå. Inom dessa kategorier har skillnader framställts utifrån det studerade fenomenet i fråga, samt huruvida det förhåller sig till ett relationellt eller kategoriskt perspektiv på specialpedagogik. Studiens resultat visar på stora organisatoriska skillnader hos skolorna, där resursrelaterade förutsättningar såsom lokal och personal skiljer sig åt markant beroende på både geografiskt läge och ledningens inställning till om idrott och hälsa anses viktigt och meningsfullt eller ej. Den visar även att lärare har ett relativt gemensamt synsätt kring insatser på gruppnivå, där samtliga arbetar liknande men i olika utsträckning. Vidare framkommer insatser på individnivå som skiljer sig åt i utformningen, men där extra färdighetsträning i olika formersåsom motorikträning och simundervisning finns som en gemensam nämnare. Utifrån resultatet framträder en bild av att insatser på olika nivåer, innefattas av olika perspektiv på specialpedagogik. De intervjuade idrottslärarna visar en skillnad i hur de väljer att involvera elevhälsan eller ej i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt framhålls en upplevd saknad av ett likvärdigt bedömningsmaterial, för att möjliggöra en likvärdig bedömning och utbildning för eleverna.