Agilt är ett arbetssätt som innefattar en ökad grad av flexibilitet och anpassningsförmåga för organisationer, som ska uppnås genom bemyndigade anställda. Tidigare forskning inom agilt har fokuserat på arbetssättets fördelar och till viss del även svårigheterna med dess implementering. Trots det agila arbetssättets nära koppling till organisationskultur anser vi att dessa två fält inte i någon större utsträckning har getts en kvalitativ och djupare analys tillsammans, där fokus läggs på attityden till arbetssättet som organisationsmodell utanför IT-sektorn. Detta har undersökts via sju semistrukturerade intervjuer med personer som innehar chefs- eller ledarroller inom olika organisationer, varpå resultaten från dessa har analyserats utifrån studiens syfte och jämförts med tidigare forskning. Respondenterna tycks uppvisa positiv inställning till det agila arbetssättet och en medvetenhet om organisationskulturens vikt vid organisationsförändringar. Slutligen görs en avslutande diskussion och slutsats där argumentet ges att den vaghet och otydlighet som tenderar att omgärda såväl det agila arbetssättet som organisationskulturer kan vara en väsentlig anledning till att det agila arbetssättet inte implementeras i större utsträckning. / Agile is a work method that involves a higher degree of flexibility and adaptability for organizations, which is to be met by empowered employees. Previous research regarding agile has focused on its benefits and to a certain degree also the difficulties in its implementation, but despite the agiles’ close connections to organizational culture according to our literature review that these two fields have to a wider extent not been given a qualitative and deeper analysis together, where focus is given to how agile is viewed as an organizational model outside the IT sector. This has been researched through seven semi-structured interviews with individuals with managerial roles within different organizations, where after the results have been analyzed from the standpoint of the study’s purpose and compared to earlier research. The respondents seem to display a positive attitude toward the agile and an awareness of the importance of organizational culture in organizational change. Then a final discussion and conclusion is made where the argument is put forth that the vagueness and ambiguity which tend to surround the agile as well as organizational culture could be an essential reason to why agile is not implemented to a wider extent.

<p>Vi ämnar med detta arbete utröna vilken strategi som är lämplig när man går från fragmenterad schemalagd undervisning till projektbaserat lärande i en gymnasieskola. Denna förändring innebär oundvikligen att både lärare och elever måste byta förhållningssätt till både kursplaner och varandra. Vi studerar genom intervjuer och analys av befintlig forskning hur en gymnasieskola slår ihop ett teoretiskt inriktat och ett praktiskt inriktat program och bildar Teknikcollege(TC). Vi har hittat stöd i både empiri och teori för användande av pilotprojekt som förändringsstrategi. Förändringsmotstånd omnämns ofta i denna diskurs som något besvärligt men samtidigt en nödvändig kraft som testar förändringens validitet. Vi tror oss ha hittat en metod med potential att testa validiteten i föreslagen förändring utan att behöva brottas med det motstånd som vanligen uppstår.</p> / <p>Our purpose with this paper is to find an appropriate strategy for changing a high school moving from fragmented schedule to project based learning. This change inevitably prescribes that both teachers and students need to change their view of the curriculum and each other. By means of interviews and analysis of available research we study how a high school merges a theoretical class and a practical class and constitute Teknikcollege(TC). We have found both empirical and theoretical support in practising the use of pilotproject as a strategical tool for managing change. Resistance to change is often mentioned in context of this discourse as something difficult, alas a useful force required to validate the change. We believe we have found a method with potential to validate proposed change without fighting the troublesome, yet often present resistance.</p>

<p><p><strong>ABSTRAKT </strong><strong></strong></p></p><p> <strong>Syfte: </strong>Detta arbete har haft två syften:</p><p>1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall.</p><p>samt</p><p>2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg.</p><p><strong>Metod:</strong> Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. <strong></strong></p><p>Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext. Verktyget kräver dock troligtvis vidareutveckling i form av en tydligare handledning och utbildning för att en förståelse av fokusområdenas innehåll och dess inverkan på varandra ska kunna skapas utan konsulthjälp i de flesta organisationer. Detta var ett inledande antagande som stärkts av undersökningens resultat.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En svaghet i undersökningen är att konsekvensanalysen på grund av tillgången på undersökningsföretag fick utföras i ett annat skede av förändringsprocessen än vad som är tänkt vara dess huvudsakliga placering. Det vore önskvärt att i framtiden utföra det på sin tänkta placering, innan beslut om och planering av förändring. Med tanke på den aktuella organisationens begränsade verksamhet då den i princip enbart innefattar försäljning vore det också både intressant och nödvändigt att testa fokusområdenas relevans och konsekvensanalysens inverkan på en större organisation med en högre grad av diversifiering av verksamheten. Dessa är båda lämpliga uppslag för framtida undersökningar.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Min förhoppning är att denna uppsats skapat en ökad förståelse för en konsekvensanalys betydelse för ett förändringsarbetes resultat. Arbetet med ett verktyg för att utföra en konsekvensanalys har inletts. I färdigutvecklad form är min förhoppning att detta verktyg ska vara till hjälp för organisationer som ska genomföra förändringsarbete.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>organisationsförändring, konsekvensanalys, förändringsprocess, förändringsledning</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Aim:</strong> This thesis has two purposes:</p><p>1) To create a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change processes</p><p> </p><p>and</p><p> </p><p>2) To initiate the development of a tool for carrying out an impact analysis in an organizational change process and carry out an initial test of this tool.</p><p><strong>Method:</strong> This thesis is a qualitative case study. After an initial literature review, the method of data collection has been qualitative interviews of unstructured and semi-structured nature. In the analysis of collected data a hermeneutic approach has been applied.</p><p><strong>Result & Conclusion: </strong>The impact analysis carried out in this case study clearly shows how an impact analysis can affect the basis of decision making, planning and implementation of change in organizations. Thus theoretical as well as empirical ground has been found for its value in organizational change processes. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p>The test of the tool showed that the focus areas developed were perceived as relevant in the company context. The tool, however, most likely needs further development in the form of a user's guide to achieve an understanding of the focus areas, their content, and their impact on each other, good enough to be applied without using external consulting services. This was an initial assumption that was strengthened by the results of the study.<strong></strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>One limitation of this study may be that the test of the tool had to be carried out at a different stage in the change process from what was initially planned. It would be suitable to test the tool at its originally suggested stage of a change process and also in an organization of a more diversified character. The above mentioned are both suggestions for future studies.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>My hope is that this thesis has created a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change projects. The development of a tool for carrying out an impact analysis has been initiated and in its future complete version this tool may well be of much help for organizations involved in organizational change projects.</p><p><strong>Key words: </strong>organizational change, impact analysis<strong>, </strong>change process, leading change</p>

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft två syften: 1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall. samt 2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg. Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt. Resultat &amp; slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext. Verktyget kräver dock troligtvis vidareutveckling i form av en tydligare handledning och utbildning för att en förståelse av fokusområdenas innehåll och dess inverkan på varandra ska kunna skapas utan konsulthjälp i de flesta organisationer. Detta var ett inledande antagande som stärkts av undersökningens resultat. Förslag till fortsatt forskning: En svaghet i undersökningen är att konsekvensanalysen på grund av tillgången på undersökningsföretag fick utföras i ett annat skede av förändringsprocessen än vad som är tänkt vara dess huvudsakliga placering. Det vore önskvärt att i framtiden utföra det på sin tänkta placering, innan beslut om och planering av förändring. Med tanke på den aktuella organisationens begränsade verksamhet då den i princip enbart innefattar försäljning vore det också både intressant och nödvändigt att testa fokusområdenas relevans och konsekvensanalysens inverkan på en större organisation med en högre grad av diversifiering av verksamheten. Dessa är båda lämpliga uppslag för framtida undersökningar. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna uppsats skapat en ökad förståelse för en konsekvensanalys betydelse för ett förändringsarbetes resultat. Arbetet med ett verktyg för att utföra en konsekvensanalys har inletts. I färdigutvecklad form är min förhoppning att detta verktyg ska vara till hjälp för organisationer som ska genomföra förändringsarbete. Nyckelord: organisationsförändring, konsekvensanalys, förändringsprocess, förändringsledning / ABSTRACT Aim: This thesis has two purposes: 1) To create a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change processes   and   2) To initiate the development of a tool for carrying out an impact analysis in an organizational change process and carry out an initial test of this tool. Method: This thesis is a qualitative case study. After an initial literature review, the method of data collection has been qualitative interviews of unstructured and semi-structured nature. In the analysis of collected data a hermeneutic approach has been applied. Result &amp; Conclusion: The impact analysis carried out in this case study clearly shows how an impact analysis can affect the basis of decision making, planning and implementation of change in organizations. Thus theoretical as well as empirical ground has been found for its value in organizational change processes.   The test of the tool showed that the focus areas developed were perceived as relevant in the company context. The tool, however, most likely needs further development in the form of a user's guide to achieve an understanding of the focus areas, their content, and their impact on each other, good enough to be applied without using external consulting services. This was an initial assumption that was strengthened by the results of the study. Suggestions for future research: One limitation of this study may be that the test of the tool had to be carried out at a different stage in the change process from what was initially planned. It would be suitable to test the tool at its originally suggested stage of a change process and also in an organization of a more diversified character. The above mentioned are both suggestions for future studies. Contribution of the thesis: My hope is that this thesis has created a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change projects. The development of a tool for carrying out an impact analysis has been initiated and in its future complete version this tool may well be of much help for organizations involved in organizational change projects. Key words: organizational change, impact analysis, change process, leading change

Vi ämnar med detta arbete utröna vilken strategi som är lämplig när man går från fragmenterad schemalagd undervisning till projektbaserat lärande i en gymnasieskola. Denna förändring innebär oundvikligen att både lärare och elever måste byta förhållningssätt till både kursplaner och varandra. Vi studerar genom intervjuer och analys av befintlig forskning hur en gymnasieskola slår ihop ett teoretiskt inriktat och ett praktiskt inriktat program och bildar Teknikcollege(TC). Vi har hittat stöd i både empiri och teori för användande av pilotprojekt som förändringsstrategi. Förändringsmotstånd omnämns ofta i denna diskurs som något besvärligt men samtidigt en nödvändig kraft som testar förändringens validitet. Vi tror oss ha hittat en metod med potential att testa validiteten i föreslagen förändring utan att behöva brottas med det motstånd som vanligen uppstår. / Our purpose with this paper is to find an appropriate strategy for changing a high school moving from fragmented schedule to project based learning. This change inevitably prescribes that both teachers and students need to change their view of the curriculum and each other. By means of interviews and analysis of available research we study how a high school merges a theoretical class and a practical class and constitute Teknikcollege(TC). We have found both empirical and theoretical support in practising the use of pilotproject as a strategical tool for managing change. Resistance to change is often mentioned in context of this discourse as something difficult, alas a useful force required to validate the change. We believe we have found a method with potential to validate proposed change without fighting the troublesome, yet often present resistance.

Ett affärssystem spänner över alla de kritiska funktionerna inom en verksamhet vilket innebäratt det är en betydelsefull komponent för att en organisation ska kunna bedriva sinverksamhet. Fördelarna med affärssystem är att de ska fungera som ett systemstöd förverksamheten, att den ska hjälpa till att effektivisera de dagliga administrativa rutinerna, attden ska supportera en processorienterad version av verksamheten och att den möjliggör attstandardisera processer över hela verksamheten. Att välja ett affärssystem är både utmanade och resurskrävande. Det är av central vikt att enorganisation identifierar rätt affärssystem och att valprocessen gör det möjligt förverksamheten att identifiera ett system som uppfyller organisationens vision, krav, behov ochmål. Globala verksamheter har oftast en mer komplex miljö än de verksamheter som enbart ärverksamma i ett land. Det innebär att val av affärssystem i en global verksamhet är svårare,mer unikt och mer utmanande. Syftet med denna studie är att ta fram de kritiska framgångsfaktorerna vid val av affärssystemi en global verksamhet. Studien i denna uppsats har baserats på en kvalitativ ansats, där empiri har samlats in medhjälp av intervjuer i två globala verksamheter. Empirin har sedan analyserats mot teorin sombaseras på sex områden som refereras som generella framgångsfaktorer vid val avaffärssystem. Slutsatsen visar att de kritiska framgångsfaktorerna inkluderar både val av ”system”, val avsamarbetspartner (affärssystemsleverantör), intern förberedelse av verksamheten och totalkostnadsöversikt för hela projektet. För en global verksamhet är det viktigt att ta hänsyn tilldessa framgångsfaktorer för att rätt val ska kunna tas.

Precis som den privata sektorn är den kommunala sektorn i ständig förändring och utveckling för att möta invånarnas och brukarnas förväntan. Det saknas forskning kring den generelle uppfattningen och attityden bland de anställda i kommunen till de förändringsmodeller som finns inom dagens offentliga verksamhet idag. Denna kvalitativa uppsats studerar några olika infallsvinklar i en kommun kring arbetat med förändringsprocesser. Dessa infallsvinklar är kommunens generella uppfattning kring förändring, medarbetarens betydelse i förändringen, digitalisering samt motivation. Uppsatsen bygger på sju stycken djupintervjuer och fyra stycken styrdokument som finns inom en kommun i Sverige. Styrdokumenten handlar om medarbetarskap, ledarskap, digitalisering och förändringsprocesser. Det denna uppsats tenderar att påvisa är att det finns en generellt god inställning och attityd att arbeta med olika förändringsmodeller som är lämplig för offentlig verksamhet. Att det finns en möjlighet för kommuner att arbeta med liknande förändringsmodeller som den privata marknaden använder sig utav men att det dock måste ske en anpassning för att matcha en organisation som är styrd av politiker, budgetar och lagar. Det denna uppsats också tenderar att påvisa är att det finns ett intresse från medarbetarnas håll att arbeta med förändring. Uppsatsen tenderar att visa att även fast ledningen kanske är allt för intresserad att arbeta med förändring så kan medarbetare vara de. Att arbeta med digitalisering är en framtida nyckel även för kommuner för att möta brukarnas framtida krav. Att det är viktigt för kommuner att fortsätta sitt arbeta med e-government. När det kommer till motivation så tenderar uppsatsen att påvisa att det är möjligt för en kommun att arbeta med yttre motivation och att det finns ett intresse från ledningens sida att arbeta med det. Däremot att det precis som tidigare forskning kring yttre motivation visar sig vara svårt att få det att fungera i praktiken och att medarbetarna upplever det som demotiverande istället. / Just like the private sector the public sector is in constant change to develop and adapt to the higher needs that the people and the citizen have. There is a gap of research about the general perception and attitude of the employees in the public sector to the change models that is in use in the public sector. This qualitative report studies a number of different angles in the public sector about working with change. These approaches are the general view of the municipality about change, the employee's significance in the change, digitization and motivation. The report is based on seven deep interviews and four control documents. The control documents are about employee leadership, leadership, digitization and change processes. What this report tends to show is that there is a generally good attitude to work with change models that are appropriate for the public sector. There is possible for the public sector to work with similar models of change that the private market uses, but that there must be an adaptation to match an organization that are controlled by politicians, budgets and laws. What this report also tends to show is that there is an interest from employees' to work with change. The report tends to show that even a lack of interest from the leaders to work whit change, it is possibly that the employees still are interested to work whit change to make a better job against the customers. Working with digitization is a future key for the public sector to meet the citizens future demands. That it is important to continue their work with e-government. When it comes to motivation, the report tends to demonstrate that it is possible for public sectors to work with external motivation and that there is an interest from management to do so. On the other hand, like previous research on external motivation, it appears to be difficult to make it work in practice, and from an employee’s perspective it as demotivating instead.

I vilken utsträckning åstadkommer ledarskapsutveckling effekter och resultat för de företag som bekostar och upphandlar ledarprogram? I föreliggande uppsats undersöks vilka effekter och resultat som kan härledas till företagsinterna program genom djupintervjuer av respondenter inom Folktandvården Skåne.  Undersökningen visar att programmet gett effekter på individuell och organisatorisk nivå - framförallt i en förflyttning från ett operationellt till ett mer relationellt perspektiv men också i fråga om en utvecklad helhetssyn på uppdraget som framförallt visar sig i ett utvecklat ledningsgruppsarbete.  Resultaten visar också att utformningen av programmen har betydelse i fråga om verksamhetsnära integration. Individer utvecklar såväl chefs- som ledarkompetens samtidigt som organisationen genom samordning av program och verksamhetsutveckling skapar goda förutsättningar för tillämpning av lärande.  Resultaten visar också att programmen och aktiviteter i företaget kan utgöra interna handlingsarenor, där ledarna genom interaktion i handling, utvecklar verksamhetsnära lärande och kunskap tillsammans med andra chefer där den egna kompetensen prövas och bekräftas.

Att företag behöver genomdriva förändringar för att nå framgång är väl känt. Tidigare studier visar på att tvåvägskommunikation är väsentligt när det kommer till att skapa förståelse för förändring. Det är också väl framtaget att kommunikation både kan leda till lyckad förändringsimplementering, likväl som misslyckad, beroende på hur den används. Vidare har det blivit känt att olika kommunikationskanaler kan bidra med olika aspekter i förändring. Detta beroende på vilken information som delas via vilken kanal. Hur företag bör kommunicera för att uppnå samförstånd i förändring är dessvärre mindre utforskat. Därtill vilka kommunikationskanaler som är mest avgörande för att skapa samförstånd i förändring. Genom detta arbete, har vi därför undersökt hur olika kommunikationskanaler kan bidra till samförstånd i förändring. Vidare har vi undersökt detta i stora verksamheter som genomgått radikal förändring. Detta då det har visats från tidigare forskning att förändring är svårare att driva igenom desto större/omfattande en verksamhet/förändring är. Det saknas vidare jämförelsestudier mellan olika typer av branscher som genomgått radikala förändringar, vilket vi även berör i denna uppsats. Studien har visat på att kommunikationskanaler som underlättar för dialog och delaktighet är mest väsentliga för att skapa samförstånd i förändring. Detta kompletterat med kanaler som underlättar att information kan sparas, och se tillbaka på. Sammantaget är en mix av kanaler det ultimata för att en verksamhet ska uppnå samförstånd mellan förändringsledare och förändringsmottagare i en förändringsprocess. Ett resultat som framtagits baserat på intervjuer från nio respondenter från tre verksamheter i olika branscher. Resultatet från studien har således både bekräftat tidigare forskning, men också bidragit med ny information, och vidare skapat ett nytt ramverk för förändringskommunikation.

Carlsberg desires to increase the traceability of their goods and this can be achieved with a tracking system. Therefore, this research aimed to create a model suitable to use when formulating a change strategy to implement a new technology in an organization. This model was then applied on Carlsberg to investigate how they should introduce a tracking system in their distribution system. The research was conducted in two phases, where the first phase included to create the suitable change model and to identify the current state in Carlsberg. This was achieved by collecting data from literature, observations and interviews. In phase two the model was applied to Carlsberg and thus, the change strategy to introduce a tracking system in Carlsberg was formulated. In this phase, data collection methods were literature and interviews with stakeholders and specialized consulting agencies in change management of IT systems. The research resulted in a model based on three questions that must be answered to create a change strategy; "What is the required change?", "How to build up the change process?" and "How will the change be measured?" In order to transform from the current state to the desired future, Carlsberg needs to introduce a tracking system with associated informational support, in the form of a website. This introduction results in changed work tasks and new features for truck drivers, administrative staff and collaboration partners. To succeed with this change, it is crucial that the stakeholders are willing to change. Carlsberg can increase the stakeholder’s willingness by a number of activities that have been identified in this research. Risks with the introduction of the tracking system have been identified and since this is a new system, start-up problems are likely to occur. These can be minimized through testing the system with a small group of truck drivers. Also, the introduction to the entire organization should then be done in one cross-dock at the time, partly to minimize the risk but also to be able to focus the resources. During and after the tracking system has been introduced in the organization, the change process needs to be measured in order to demonstrate that the desired improvements are met. Short-term measurements aim to motivate stakeholders for further implementation efforts and long-term measurements to consolidate the change in the organization. / Carlsberg vill öka spårbarheten på sina varor och detta kan uppnås med ett spårningssystem. Denna forskning har därför syftat till att skapa en modell lämplig för att använda vid utformningen av en förändringsstrategi ämnad till att införa en ny teknik i en organisation. Modell applicerades sedan på Carlsberg för att undersöka hur de ska införa ett spårningssystem i sitt distributionssystem. Forskningen genomfördes i två faser, där den första fasen inkluderade att skapa en lämplig modell för förändringsarbete och analysera den nuvarande situationen i Carlsberg. Detta uppnåddes genom att samla in information från litteratur, observationer och intervjuer. I fas två applicerades denna modell på Carlsberg och därmed formulerades förändringsstrategi för att införa ett spårningssystem i organisationen. I denna fas var metoder för datainsamling litteratur samt intervjuer med intressenter och specialiserade konsultbyråer i förändringsarbete av IT-system. Forskningen resulterade i en modell som bygger på tre frågor som måste besvaras för att skapa en förändringsstrategi; "Vilken förändring krävs?", "Hur ska förändringsprocessen utformas?" och "Hur kan förändringen mätas?" För att transformeras från det nuvarande läget till den önskade framtiden måste Carlsberg införa ett spårningssystem med tillhörande informationsstöd, i form av en hemsida. Införandet leder till förändrade arbetsuppgifter och nya funktioner för lastbilsförare, administrativ personal och samarbetspartners. För att lyckas med denna förändring, är det viktigt att de berörda parterna är villiga att förändras. Carlsberg kan öka intressenternas vilja genom en rad aktiviteter som har identifierats i denna forskning. Även risker med införandet av spårningssystemet har identifierats och eftersom detta är ett nytt system, kan uppstartsproblem förekomma. Dessa kan minimeras genom testning av systemet med en liten grupp av lastbilsförare. Dessutom bör införandet till hela organisationen sedan ske i en distributionslokal åt gången, dels för att minimera risken men också för att kunna fokusera resurserna. Under och efter spårningssystemet har införts i organisationen, behöver förändringsarbetet mätas för att visa att de önskade förbättringarna är uppfyllda. Kortsiktiga mätvärden syftar till att motivera intressenter för ytterligare förändringsarbete och långsiktiga mätvärden att befästa förändringen i organisationen.