Rollen som förstalinjechef innefattar olika sociala sammanhang och det är viktigt att genom sin kommunikativa förmåga kunna inspirera och påverka olika medlemmar i organisationen. Situationer då förstalinjechefen behöver förmedla information och samtala med medarbetare sker kontinuerligt i denna yrkesroll. I det dagliga arbetet som förstalinjechef kan flera tillfällen uppstå där denne upplever känslomässig påfrestning vid samtal med medarbetare. Syftet med denna studie är att undersöka känslomässiga påfrestningar som förstalinjechefer kan uppleva av olika anledningar vid samtal med medarbetare. Syftet är vidare att undersöka om hur de förbereder sig inför dessa samtal. Denna studie bidrar med ökad kunskap om hur förstalinjechefer går tillväga vid förmedling av information de personligen upplever som obekväm att förmedla till medarbetare. Studien skapar även en förståelse för hur förstalinjechefer kan hantera sina upplevda känslomässiga påfrestningar vid samtal med medarbetare. Studien är en kvalitativ empirisk studie där åtta intervjuer genomförts med förstalinjechefer inom olika organisationer och branscher. Intervjuguiden formulerades efter den teoretiska referensramen som presenterar vad tidigare forskning visar på i form av vetenskapliga artiklar. Respondenternas främsta ansvarsområde i sin yrkesroll är att kontinuerligt leda, motivera och följa upp medarbetarnas arbetsprestationer på arbetsplatsen. Respondenterna beskriver en komplexitet i att yrkesrollen fungerar som en länk mellan det operativa och det strategiska arbetet inom organisationen. Att upprätthålla en fungerande kommunikation mellan sig och medarbetarna är betydelsefullt för att kunna främja goda relationer och samspel dem emellan. Känslomässig påfrestning inför samtal med medarbetare är vanligt förekommande i form av bland annat stress och nervositet. Utifrån den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet har vi nått ökad kunskap om att en fungerande kommunikation mellan förstalinjechefen och medarbetare behöver råda för att kunna främja ett gott samspel och goda relationer sinsemellan. Då detta råder minskar känslomässiga påfrestningar hos förstalinjechefen vid samtal med medarbetare. Chefers känslomässiga påfrestningar bör hanteras på ettsätt för att främja goda relationer med medarbetarna. Att hantera dessa känslomässiga påfrestningar kan bland annat innebära att reflektera kring en gällande situation och få stöttning i sitt ledarskap. / A first line manager's role involves to interact in different social contexts. It is therefore important that the manager has good communicative skills to be able to inspire and influence the organizations employees. Situations where a first line manager has to inform and converse with employees occurs continuously. In their everyday work as a first line manager there can rise occasions where they are experiencing as emotionally strenuous before or when conversing with employees.The purpose of this study is t oexamine emotional strains that first line managers experience for different reasons before or when conversing with employees. The purpose is further to gain knowledg eabout their preparations for these type of conversations. The study contributes with knowledge of how managers give information to employees that they personally finds uncomfortable to give. Further creates this study an understanding on how first line managers handles their experienced emotionally strains before or when conversing with employees. A qualitative empirical research study whereby eight interviews has been made with different first line managers from different organizations and industries. The interview guide was formed from the presented theoretical reference frame that shows what previous research has reached in the form of scientific articles. The main responsibility a first line manager's role contains is to lead, motivate and follow up the employees work performances at the work place. The respondents describe their role as complex and as a link between the operative and strategic work within the organization. To maintain a suitable communication with the employees is important to be able to foster good working relationships and team work. The experience of emotional strainsat conversing with employees is common among the respondents and take shape in for example stress and nervousness. The theoretical reference frame and the collected empirical material has made it possible to reach knowledge about the importance of good communication between the first line manager and the employees. From a suitable working communication good team work and working relationships can grow between the parties. A first line manager's experiences of emotional strains when conversing with employees reduces when these aspects are available in the organization. First line managers emotionally experienced strains has to be handled in a way that grow suitable work relationships with the employees. The ability to reflect about a situation and getsupport in ones emotionally strains is important.

År 2019 var början av den pandemi som drabbade svenska restauranger och nattklubbar i hög grad på grund av de restriktioner som infördes i landet. Denna uppsats har ämnat undersöka hur krishanteringen inom dessa branscher i Uppsala har påverkats som följd av Covid-19. Empirisk data samlades in genom kvalitativa intervjuer med sex ledare för olika verksamheter inom de studerade branscherna. Resultaten visade att verksamheterna har blivit mer riskaverta och placerat större fokus på kostnadsminimeringar, att kommunikationen med externa parter har förändrats, samt att innovativa tillvägagångssätt för att hantera coronakrisen har inneburit märkbara förändringar inom verksamheterna. Ytterligare fynd var att ledarna övergick till ett ledarskap där relationer värderades i högre grad, samt att motiven hos ledarna har en inverkande faktor för krishanteringens utformning och inriktning, vilket dels grundades i identitetsskapande och dels deras etiska förhållningssätt. Verksamheterna har således erhållit lärdomar som följd av Covid-19 som har påverkat deras krishantering inför framtiden. / The year 2019 marked the beginning of the pandemic which came to have devastating effects on Swedish restaurants and nightclubs following restrictions implemented within the country. This essay has examined how crisis management within these businesses in Uppsala has been affected as a result of Covid-19. Empirical data were collected through qualitative interviews with six leaders within the studied industries. Results indicated that the organizations have become more risk averse and put greater focus on cost minimizations, a change in communication with external parties, and that innovative approaches to the corona crisis resulted in significant organizational changes. An additional discovery indicated a change in leadership style which prioritized relationships. The leaders’ motives were also shown to influence the design and direction of the crisis management, and rooted in identity formation as well as ethical philosophy. The organizations have thus gained insights following Covid-19 which will affect their future crisis management.

Background: We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.   Purpose: The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.   Method: This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.   Results: By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace. / Bakgrund: Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.   Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.   Metod: Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.   Resultat: Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.

<p><strong>Background:</strong> We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Results:</strong> By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.</p>