Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF).  Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske. Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen. Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.

Samhällsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år. Samtliga deltagare var väl erfarna inom krishanteringsområdet med minst tio års arbetslivserfarenhet. Insamlad data analyserades med tematisk analys. De styrkor med avseende på ledarskapet som framkom av studien var vikten av att ha ett gemensamt mål, väl definierade roller, erfarenhet, gemensam struktur, möjlighet att distansera sig, att organisationerna fanns samlade samt att avlösningar finns tillgängliga. Svårigheter med avseende på ledarskapet som påpekades, var att deltagarna ställdes inför ovana situationer, osäkerhetsfaktorer, konflikter, emotionell påverkan samt att det kunde vara problem med att kunna tillgodose basbehov. Resultatet visade även på de många krav som ställdes på ledarna, exempelvis sakkunskaper och sociala kompetenser som ödmjukhet och förmåga att inge lugn och förtroende hos sina medarbetare. Slutligen visade resultatet på vikten av fortsatta övningar och kompetensutvecklingsbehovet hos de ledare som har till uppgift att hantera krissituationer, vilket bör beaktas inför kommande händelser som ställer krav på ett långvarigt ledningsarbete. / Community disturbances in the form of major accidents, natural disasters and similar emergencies have in recent years been relatively frequent in western Sweden. This qualitative study’s overall aim was to expand the knowledge concerning some delimiting factors perceived as being facilitating or aggravating for the leadership in the handling of hurricane Gudrun and the collapse of the European Highway 6 in Munkedal. A lesser aim of the study was to connect this study's results to Ronthy’s (2006) theory of leadership intelligence. The basis for this study consisted mainly of how the management personnel in the rescue organization experienced these events, which the author got acquainted to through seven semi-structured interviews. Of those interviewed were six men and one woman, and the age distribution ranged from 40 to 65 years. All participants were well experienced in crisis management with at least ten years of work experience. Collected data were analyzed by thematic analysis. The strengths of leadership that emerged from the study was the importance of having a common objective, well-defined roles, experience, common structure, the opportunity to distance oneself, that the organizations were in place, and personnel replacing available. Difficulties with respect to leadership, as noted, was that the participants were faced with unfamiliar situations, uncertainties, conflicts, emotional impact, and that there could be problems to meet basic needs. The results also showed the many demands made on the leaders, such as expertise and social skills such as humility and ability to produce harmony and trust among employees. Finally, the results showed the importance of continued training and the professional development needs of the leaders who are working in crisis management organizations, which should be considered for future events that require a long-term management work.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation. Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola. Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna. Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva förberedelser och distraktionsmetoder som sjuksköterskor använder sig av i samband med smärtsamma omvårdnadsprocedurer för att hjälpa barn i åldern 4-6 år samt vilka fördelar detta hade. Metod: En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på barnkliniker. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet av berättelserna kunde kategoriseras i ”Sociala och praktiska förberedelser”, ”Ickefarmakologiska distraktionsmetoder”, ”Farmakologiska distraktionsmetoder” samt ”Distraktionen kan hjälpa barnet att främja dess självkänsla”. Att verbalt och praktiskt förbereda barn inför smärtsamma omvårdnadsprocedurer ansågs underlätta barnets besök på kliniken. Både farmakologiska och ickefarmakologiska distraktionsmetoder användes med gott resultat för att distrahera barnets uppmärksamhet från den smärtsamma omvårdnadsproceduren. Distraktionen ansågs även hindra utvecklingen av en långvarig stick- och sjukhusrädsla genom att barnet fick ett positivt minne och en stärkt självkänsla. Slutsats: Verbal och praktisk information till barn och föräldrar var viktiga aspekter i förberedelsen inför den smärtsamma omvårdnadsproceduren. Såväl farmakologiska som ickefarmakologiska distraktionsmetoder användes i stor utsträckning med gott resultat vilket kunde ha många fördelar på både kort och lång sikt. / Aim: The aim of this study was to describe preparations and distraction techniques that nurses use when dealing with painful care procedures to help children aged 4-6 years, and the benefits they have. Methods: A descriptive design was used for the qualitative study. The materials have been collected by semi-structured interviews with nine nurses working in paediatric clinics. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results of the interviews were categorized in “Social and practical preparations”, “Non-pharmacological distraction techniques”, “Pharmacological distraction techniques” and “Distractions can help the child promote their self esteem”. To verbally and practically prepare the child for painful procedures was considered to facilitate the child’s visit to the clinic. Both pharmacological and non pharmacological distraction techniques were used successfully to distract the child’s attention from the painful procedure. Distraction could also prevent the development of a long term fear of hospitals and needle related procedures if the child received a positive memory and there by an enhanced self esteem. Conclusion: Verbal and practical information to children and parents were important aspects in the preparation for the painful procedure. Both pharmacological and non pharmacological distraction techniques were used extensively with good results, which could have many benefits, in both short and long term.

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna föräldrars upplevelser rörande användandet av förlossningsbrev. Föräldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande föräldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta på grund av att de ansåg att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjälper att försöka kontrollera något som är utom deras kontroll. Föräldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemål som frångick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt någon form av förlossningsrädsla valde att skriva ett förlossningsbrev. Under studiens gång har fokus även riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen. Studiens resultat bygger på att förlossningsbrevet bidrar till att kvinnor ska få en mindre passiv roll i sin förlossning samt att partnern blir mer delaktig i förlossningsskedet. Förlossningsbrevet upprätthåller och bekräftar normen kring den ”normala” vaginala födseln, men bidrar även till att föräldrarna ska få styra och planera sin förlossning. Därför kan förlossningsbrevet ses som en användbar metod för föräldrar som vill förbereda och planera förlossningen, då de får en större delaktighet i förlossningsskedet. Förlossningsbrevet kan därför vara en användbar metod för blivande föräldrar som vill ha större kontroll och delaktighet under graviditet och förlossning. / This Bachelor Thesis discusses expectant parents' experiences regarding the use of a birth plan. Prospective parents who chose not to write a birth plan did so because they felt that the letter would steer them in a specific direction, and moreover, that trying to control something that is beyond their control won't help. Parents who chose to write a birth plan did so because they had specific requests that were not consistent with standard Swedish hospital practices. Those women who expressed any sort of fear of childbirth also chose to write a birth plan. During the study, the focus has also been aimed at exploring other preparations for childbirth. The essay's conclusion is that birth plans aid women in playing a less passive role during the birth process, as well as the partner becoming more involved in the birth. Birth plans maintain and reaffirm the norms surrounding "normal" vaginal birth, but also help parents to gain more control and plan childbirth on their own terms. A birth plan may therefore be a useful method for parents who want more control and involvement during both pregnancy and childbirth.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och leder till långa vårdtider, lidande för patienterna och höga kostnader för sjukvården. Målet med den preoperativa duschen med klorhexidintvål, byte av kläder och sänglakan efter duschen är att minska de negativa konsekvenserna. Det blir vanligare att preoperativa förberedelser görs i det egna hemmet eller på patienthotell, som en slags egenvård, för att sedan läggas in på preoperativ avdelning för resterande preoperativa förberedelser. För att detta ska lyckas krävs det relevant information från vårdpersonal och sjuksköterskorna har ett stort ansvar och plikt att förse patienterna med nödvändig information. Syfte: Att belysa hur patienter upplevde informationen om och genomförandet av preoperativa förberedelser i hemmet eller på patienthotell. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet genomfördes ändamålsenligt. Deltagarna i studien bestod av 13 patienter från en preoperativ avdelning i Mellansverige. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med den preoperativa informationen och att utföra förberedelserna i hemmet eller på patienthotell. Individuella faktorer påverkade upplevelserna av den preoperativa informationen och beroende på individens förutsättningar varierade upplevelserna av de preoperativa förberedelser i hemmet eller på patienthotellet. Slutsats: Större delen av patienterna upplevde att den preoperativa informationen och att utföra de preoperativa förberedelserna i hemmet eller på patienthotell var positivt. Vissa faktorer gjorde upplevelserna negativa, dessa faktorer var individuella. Resultatet anses skapa större patientförståelse och belyser positiva och negativa delar av den preoperativa vården. / Background: Nosocomial infections are common and lead to long hospital stays and suffering for patients beside high costs for hospitals. The aim of preoperative shower with chlorhexidine soap, change of clothes and bed sheets after the shower is to reduce this. It is common that patients conduct the preoperative preparations in their own home or at a patient hotel, as a kind of self-care, then they are admitted to the preoperative ward for the remaining preoperative preparations. For the self-care to succeed they need relevant information from health professionals and nurses have a responsibility and duty to provide patients with necessary information. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experiences about the preoperative information and the implementation of the preoperative preparations in their own home or at a patient hotel. Method: An empirical qualitative study with semi-structured interviews. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis. Patients were included through a purposive sampling and 13 patients from a preoperative ward in central Sweden participated in the study. Results: The participants were overall satisfied with the preoperative information and carrying out the preparations at home or in a patient hotel. Individual factors affected the experience of the preoperative information and due to individual circumstances the experiences of preoperative preparation at home or at a patient hotel varied. Conclusion: Most of the patients felt that the preoperative information and the implementation of the preoperative preparation at home or in a patient hotel were positive. Certain factors were experienced negative, these factors were individual. Based on the results of this study greater patient understanding is created and it highlights the positive and negative elements in the preoperative self-care.

Den här studien handlar om hur lärare arbetar med andraspråkselever i svensk matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur väl lärarna har blivit förberedda på att ta emot andraspråkselever, hur de arbetar tillsammans med studiehandledare, samt inom arbetslaget, för att underlätta undervisningen för andraspråkseleverna. Metoden i studien är intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i samma kommun, en där en var en fokusgruppsintervju med fyra lärare från samma skola och en intervju med en lärare från en annan skola.  De olika metoderna visade sig ge skillnad i information jag fick. De resultat som framkom i studien var hur viktigt det är för eleverna att läraren förklarar de matematiska begreppenatt lärarna inte har fått någon förberedelse i utbildningen. Lärarna samarbetar inte inom arbetslaget med undervisning för andraspråkselever. , att de förstår det område man arbetar med. Det framkom även hur stor vikt som ligger hos studiehandledaren för att andraspråkselever ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling. För att underlätta matematikundervisningen för andraspråkselever arbetar lärarna med förståelsen av matematiska begrepp och översättningstjänster.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt belysa hur vägledarna uttrycker betydelsen av dessa förberedelser. En kvalitativ intervjustudie används som metod för att besvara studiens syfte samt forskningsfrågor och studien är baserad på intervjuer med åtta yrkesverksamma vägledare på grundskolor. Tidigare relevant forskning i kombination med valda teoretiska ramverk, karriärteorin Cognitive Information Process (CIP) samt Goffmans Inramningsteori, används som analysverktyg, vilka står i enlighet med studiens syfte och forskningsfrågor. Sammanfattningsvis indikerar resultatanalysen att de förberedelsestrategier som vägledarna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet kan delas upp i åtta kategorier, vilka fördelas under tre teman; Strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen, Strategier för att öka elevernas självkännedom samt Strategier för ett djupare vägledningssamtal. Betydelsen av att i vägledningens praktik kombinera samtliga förberedelsestrategier för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet är att den individuella samtalstiden i vägledningssamtalet ges goda förutsättningar för att bli av en mer kvalitativ och produktiv karaktär.

Bakgrund: I svenska barnsjukvården är barnkonventionen lag för att sjukvården ska bedrivas på barnets villkor. När barnsjukvården inte sker på barnets villkor påverkar det barnets välmående. För att kunna bemöta barnets behov behöver sjuksköterskan kunskap om barnets utveckling. Kommunikationen behöver ske individuellt och på barnets mognadsnivå för att främja barnets hälsa. Om detta inte sker kan det leda till situationer där barnet inte förstår. Detta kan ge uttryck i protester som kan leda till att metoder som fasthållning används. Det är viktigt att barnet förstår sin situation och känner sig trygg. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera barnet och familjen i vården samt försäkra sig om att barnet förstår vad som ska ske.  Motiv: Fasthållning används fortfarande inom barnsjukvården trots att det strider mot lagen. Författarna vill undersöka varför detta sker och studera hur barnets delaktighet kan främjas i vården. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att göra barn 1–18 år delaktiga vid procedurer. Metod: Strukturerade enkäter besvarades av sjuksköterskor (n=9) från åtta barnkliniker i Sverige. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av att göra barn delaktiga vid procedurer kunde upplevas som både svårt och enkelt. Det framkommer att sjuksköterskorna har bra erfarenheter av när vården sker på barnets villkor, men också dåliga erfarenheter där fasthållning sker mot barnets vilja. Resultatet har två huvudkategorier; När trygghet  främjas utifrån barnets villkor och När barnets delaktighet förminskas. Dessa kategorier fördes samman till ett tema; Kommunikation är vägen till delaktighet. Konklusion: Fasthållning kan undvikas när arbetsförhållandena, resurser, sjuksköterskans inställning och kunskap fungerar optimalt. / Background: In pediatric care in Sweden is the Convention on the Rights of the Child a law for the care to be done on child terms. When pediatric care isn't provided at the child's term it affects the child's well-being. To be able to meet the child's needs, the nurse´s knowledge of the child's development is needed. Communication needs to be done individually and at the child's maturity level in order to promote the child's health. If not, it can come to situations where the child doesn't understand. Which can lead to the child protesting and then decisions of restraining the child. It´s important that the child understands the situation and feel safe. It´s the nurse's role to involve the child and family and to make sure that the child understands what will happen. Motive: Restraining in pediatric healthcare is still performed even though it´s contrary to the law. The authors want to investigate why this occurs and how the child's participation can be promoted in their care. Aim: Nurse´s experiences of making the children aged 1-18 participate in procedures.  Methods: Structured questionnaires were answered by nurses (n = 9) from eight pediatric clinics in Sweden. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The nurses' experiences of making the children participate in procedures could be perceived as difficult and easy. It appears that the nurses have good experiences of when care is at the child's terms and bad experiences when restraining the child against their will. The result has two main categories; When safety is created on the child's terms and When the child's participation is reduced. These categories were brought together into a theme; Communication is the path to participation. Conclusion: Restraint can be avoided when working conditions, resources, the nurse's attitude and knowledge work optimally.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas attityder till grupparbete som metod för att lära och arbeta i skolan. Vår studie visar att elever generellt sett betraktar grupparbete som en bra arbetsform teoretiskt men de indikerar också utmaningar när grupparbetet omsätts i praktiken. Vår studie baseras på elevernas inställning till grupparbete, fördelarna och svårigheterna med grupparbete ur deras perspektiv och de skäl som eleverna anser ligger bakom dessa svårigheter.    Studien genomfördes i två storstäder i Sverige där vi intervjuade 33 elever i form av fokusgruppsintervjuer, 17 elever på ett yrkesgymnasium och 14 elever på en grundskola. Vi använde fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in vår data. Resultatet av studien visar att eleverna i viss mån är positiva till grupparbete som metod för lärande i skolan. De antydde att grupparbete har pedagogiska och sociala fördelar samt andra positiva aspekter. Enligt eleverna är den viktigaste aspekten av grupparbetet utbytet av kunskap mellan dem. Några av de negativa aspekterna, enligt eleverna, är att ansvarskänslan gentemot grupparbetet kan variera från en elev till en annan. Det kan vara problematiskt att ha en elev/elever i ett grupparbete som inte bidrar lika mycket till arbetet eller inte bidrar alls. En annan negativ aspekt är relationerna inom gruppen som innehåller en mängd faktorer som antingen kan driva arbetet framåt eller kan vara destruktiva för gruppens produktivitet. Några av de elever som intervjuats i vår studie nämner en trolig orsak till de svårigheter som de möter i grupparbetet är att de antingen sällan eller aldrig tränas i hur man fungerar som grupp. De påpekade att de ibland bara får praktiska instruktioner om hur man startar uppgiften i grupp men ingen träning i hur man organiserar arbetet, eller hur man känner ansvar och lär sig acceptera varandras åsikter.