The purpose of this study is to investigate the unaccompanied children's experiences of the support offered at group homes intended for this group. The purpose is also to find out if they feel like the stay at the group home has prepared them for an independent life. The study has a qualitative approach and results collection occurred through semi-structured interviews. Seven young men aged 18-20 years were interviewed, all of them have lived for at least one year in a group home and are now living in their own apartment. The results have shown that the adolescents had both positive and negative experiences from their stay at the group home and that they have different views about whether they have received the support they need to cope independently. The adolescents expressed that they felt prepared in a few areas but that they lacked certain knowledge that would have benefited them in the establishment. The study's findings have shown that despite the difficulties the adolescents have gone through, the group has a relatively high sense of coherence (SOC) and access to useful coping strategies that enabled the adolescents to cope with this. The study also shows that the group home in many areas are preparing the adolescents for an independent life, but there are a number of areas in need of development. However, the adolescents have largely managed to deal with the lack of this knowledge through the support offered by Social services after they had moved out from the group home. In the discussion we have argued about the need for clear communication between the residents and the staff, especially when it comes to rules. Furthermore, we believe that there is need for development of the trustee assignment.

Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssätt och hur de påverkar föräldrarnas oro i samband med att deras barn genomgår en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie där datamaterialet har bestått av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssätt. Fyra huvudgrupper av informationssätt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. Därefter bildades underkategorier med faktorer som påverkar informationens förutsättningar: operationer, föräldra- och/eller barnanpassad information, barnets ålder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska föräldrarnas oro. Bäst resultat visade interventionsstudierna, med ett mer omfattande preoperativt förberedelseprogram. Att barn och föräldrar får ta del av informationen tillsammans och att den är individuellt anpassad, har också betydelse för föräldrarnas oro.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess. Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid. Deras syn på vikten av teorianvändande i yrkesutövning är hos fler än hälften av dem heller inte densamma jämfört med vad de ansåg vid tiden för examen. Generellt sett anser de före detta studenterna att de är nöjda med sin utbildning. / This article sets out key findings from a postal survey of 65 graduates from School of Social Studies at the Mid Sweden University in Östersund. The graduates received their diplomas in the following years; 2003, 2008 and 2011. The purpose of the study was to, by doing a retroactive evaluation of the Social Work education programme, examine whether the education prepared these former students in an adequate way, for their future employments within social work. What were their thoughts looking back at the education? How well prepared were they, according to themselves, for specific work assignments? Were the practical periods, during their education, of any particular significance to them in the process of learning? The study was partly financed by the Institution of Social Work at the Mid Sweden University. The article shows that 70 percent of the respondents meant that there were parts missing in the education. What they said to be the hardest part was to apply theory into practice. During the education, the meaning of social work changed for three quarters of the respondents. Several of them mentioned that after some time in the field as professionals, there has also been a significant alternation when it comes to their expectations. The importance of use of theory in practice is, for more than half of the respondents, no longer the same as it used to be before their graduation. In general though, they felt that they were satisfied with their education.

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet. Det gjordes inga direkta förberedelser för att förbättra medarbetarnas förmåga att överföra tyst kunskap. Medarbetarna ansåg sig ha behövt tydligare uppdragsbeskrivningar samt bättre förberedelser i värdlandet. Vi anser att Phadia bör identifiera förberedelser som skapar förutsättningar till erfarenhetsbaserad kunskapsöverföring för att gynna företagets affär.

I byggbranschen påverkar planering omkostnader och kvalité vilket gör att det krävs en bra och noggrant planering innan ett byggprojekt påbörjas. Arbetsberedningar är ett planeringsverktyg som används vid genomförandefasen med syfte att effektivisera arbetet. Denna studie beskriver hur arbetsberedningar på NCC Construction AB används och vad den har för påverkan samt hur den kan förbättras. I denna studie har fyra av NCCs arbetsplatser undersökts, där både ledning och medarbetare intervjuats. Studien visar att arbetsberedningar på många sätt är ett uppskattat planeringsverktyg av ledning och ett bra underlag för yrkesarbetarna samtidigt som flera anser sig klara sig utan dem. Arbetsledningen inser dock att det borde lägga större fokus på att göra regelbunden uppföljning av arbetsberedningarna.    De intervjuade anser att få förändringar behöver göras vad gäller arbetsberedningens utformning och användning. Dock har förbättringsförslag hittats och föreslagits.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan. Orsaken till de skiftande arbetssätten beror på att skolorna har ojämlika förutsättningar för att kunna tillgodose elevers olika behov. Okunskap och ointresse för individer med funktionsnedsättning från arbetslivet är de hinder som begränsar förberedelserna. För att motverka dessa hinder präglas skolans arbetssätt av ett genuint engagemang samt en ständig strävan efter att utveckla skolformen. / A student's career depends on how the education and work is shaped in relation to each other. The purpose of this study is to gain more knowledge about how teachers and guidance counsellors in Lärvux prepare students from education to employment and what possibly can restrict their work. A qualitative approach has been performed with four semi-structured interviews that were conducted with both guidance counsellors and teachers at Lärvux. The results show that schools are using different methods of work during the preparations. These are characterized by the establishment of individual study plans, guidance counselling meetings with students, offering of vocational training, promoting both students and school, and collaborating with different participants both inside and outside the school. The main reason for the various ways of working is because the schools have unequal conditions to meet students’ different needs. Results also show different obstacles due to lack of knowledge and interest from the labour market in involving individuals with disabilities. These are the main barriers that are limiting the school preparations. True commitment and sustained effort in developing the school environment characterize the schools involvement in order to counteract these barriers.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska inom Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) innebär möten med patienter som har en rad olika livshotande diagnoser. Som en del av det dagliga arbetet ingår att kunna vara tillgänglig för patienten vid försämringar. Detta innebär att sjuksköterskor kan komma att med kort varsel behöva göra oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom ASIH-verksamhet i Stockholms län förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Metod: För att ta reda på och beskriva hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök valdes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med i genomsnitt 8,5 års erfarenhet från arbete inom ASIH intervjuades. Materialet analyserades enligt en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: I ständig beredskap och När någon larmat. I ständig beredskap har två kategorier och fem underkategorier vilka beskriver sådant som ingår i det dagliga arbetet samtidigt som det även är förberedelser inför oplanerade hembesök. Dessa förberedelser kan vara att ha ordning på sin utrustning och att hålla sig informerad om inskrivna patienter. När någon larmat har två kategorier och sex underkategorier vilka beskriver förberedelser som görs efter att ett samtal som föranleder ett oplanerat hembesök inkommit. Dessa förberedelser innebär till exempel att sjuksköterskorna tar reda på så mycket som möjligt om patienten för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som behöver göras och hur bråttom det är. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning samt till de tre grundläggande delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, i Antonovskys salutogena modell KASAM, känsla av sammanhang.

Bakgrund: Att åldras och en dag bli pensionär är något som många kommer att få uppleva. Att gå i pension är en process i flera steg som vanligen startar med tankar kring pensioneringen. Tankarna påverkar även agerandet och känslorna inför den kommande förändringen. Syftet är att undersöka vilka förväntningar och resonemang blivande pensionärer har gällande omställningen och livet efter förvärvsarbete. Metod: Kvalitativ metod används där 12 deltagare i åldrarna 60–64 år intervjuades med stöttning av egenutformad semistrukturerad intervjuguide, materialet transkriberades och analyserades efter kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras under fyra huvudteman med totalt nio under teman som beskriver olika delar av resonemanget deltagarna har om kommande pension. Huvudtemana är Deltagarnas inställning till kommande förändringar i livssituationen, Olika faktorer som påverkar deltagarnas beslut om pensionering, Förberedelser som deltagare har vidtagit inför pensionen och Förväntningarna som deltagarna har på framtiden. Konklusion: Resultatet pekar på att de tankar och förberedelser som har startat hos deltagarna är oftast av positiv karaktär. Att det kommer en tid med omställning är de förberedda på, det kommer att leda till frihet och möjlighet att styra över sin tid.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka lärares uttryckta åsikter om sina egna och andra lärares förberedelser inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik. En kvalitativ ansats har använts genom semi-strukturerade intervjuer som har analyserats utifrån ett etiskt perspektiv kring undervisning. Fyra lärare från två olika arbetslag intervjuades. Intervjufrågorna formulerades så att lärarnas moraliska avväganden och ställningstaganden kunde belysas.Resultatet visar att det uttryckligen förekommer förberedelser i olika omfattning och att en koppling finns mellan lärares erfarenhet och deras förberedelser.

Studiens syfte var att genom det sociokulturella perspektivet på lärande, undersöka hur lärare i lågstadiet har förberett sig inför den stundande implementeringen av tillägget rörande samtycke i Lgr 22. Detta utreddes genom fem kvalitativa intervjuer med fem lärare i lågstadiet. Den data forskarna fick från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att en del förberedelse har skett men att lärarna önskar och förväntar sig ytterligare förberedelser. Flera lärare får under intervjuns gång syn på att de redan undervisar om samtycke samt har kunskap kring pedagogiska redskap som kan användas. Samtliga lärare anser även att undervisning om samtycke i lågstadiet är mycket viktigt för elever i lågstadiet. Slutsatsen är att de intervjuade lärarna behöver mer förberedelser för att uppnå en samsyn om samtycke så att undervisningen blir likvärdig för alla elever. Lärarna anser det viktigt att påbörja undervisning om samtycke tidigt. De anser även att läromedlet Stopp! min Kropp!samt gruppdiskussioner är lämpliga för undervisning i lågstadiet och främjar nya kunskaper.