Den empiriska studien handlar om hur alla elever kan gynnas av samma problemlösningsuppgifter och hur detta visar sig. Vilka strategier väljer elever när de arbetar med valda uppgifter och hur uppmärksammas dessa genom observation och intervju. Tre matematiska förmågor kommer att synliggöras i denna empiriska studie och hur dessa förmågor kan komma att visa sig hos elever som arbetar med problemlösning. En skola för alla är något som kan tolkas olika, i denna studie kommer främst tidigare forskning att förklara begreppet och vad det kan innebära för elever. Fokuset i studien är problemlösning och hur elever arbetar med detta i skolan, utifrån olika faser att ta sig an ett problem.

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

<p>Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.</p>

<p> </p><p>Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien. För att undersöka huruvida skillnaderna i resultaten mellan år 2007 och år 2008 var signifikanta hos barnen med CI användes beroende t-test. Resultaten visade att utvecklingstrenden för barnen med CI var tydligast inom sensorisk-perceptuell förmåga samt tillfällig fonologisk lagring, visuo-spatialt arbetsminne, komplext arbetsminne, tillfällig fonologisk lagring beträffande antal konsonanter korrekt samt den mekaniska delen av läsning. Slutsatserna i föreliggande studie är att en genomgående utvecklingstrend finns hos alla barn med CI och att barnen är en heterogen grupp beträffande utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. En nyanserad bild av varje individs förmågor krävs för att till exempel kunna planera undervisning och stödjande insatser. En rättvis bild av ett barns språkliga och kognitiva förmågor är endast möjlig om flera delförmågor inom varje språklig och kognitiv aspekt testas.</p><p> </p>

<p>Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen. </p><p>Ett gemensamt resultat, enligt den forskning som ingår i litteraturstudien och enligt de lärare som jag har intervjuat, är att frågan om hur man ska organisera matematikundervisningen är mycket svår att svara på. Enligt forskningen kan man hitta både för- och nackdelar med olika sätt att organisera undervisningen på. De lärare som jag har intervjuat pekar också på olika för- och nackdelar med olika sätt att organisera matematik-undervisningen. Det visar sig att läromedlet i matematik kan spela en ganska stor roll för hur man organiserar undervisningen.</p>

<p>Cyberterrorism kan ses som ett relativt nytt, komplicerat och diffust hot som uppenbarat sig till följd av en snabb IT-utveckling. För Försvarsmakten kan detta hot innebära en ny utmaning eftersom doktrinen som skall fungera som vägledning i verksamheten börjar bli inaktuell. De grundläggande förmågorna, som är en viktig del av doktrinen, ses som tankemässiga hjälpmedel för att Försvarsmakten skall kunna analysera, samordna och beskriva verksamheten. Syftet med denna uppsats är att utreda hur pass användbara de grundläggande förmågorna är som tankemässiga hjälpmedel när Försvarsmakten ställs mot ett hot som cyberterrorism. Detta görs genom en analys utifrån ett scenario där Försvarsmaktens ledningssystem utsätts för en cyberattack med ett efterföljande resonemang om tillämpningen av förmågorna. Resultatet utvisar att förmågorna är ett stort stöd i kontexten men att resonemanget kring tillämpningen kompliceras av att hotet äger rum i det virtuella rummet.</p> / <p>Cyber Terrorism can be seen as a relatively new, complex and diffuse threat that appeared due to rapid IT development. For the Armed Forces this threat can be a new challenge because the doctrine to serve as guidance in the work is becoming obsolete. The fundamental abilities, which are an important part of the doctrine, should be seen as thinking tools for the Armed Forces to analyze, coordinate and describe the business. The purpose of this paper is to investigate how useful the fundamental abilities are thinking as tools in the Armed Forces, against a threat like cyberterrorism. This is done through an analysis based on a scenario in which the Armed Forces command and control system is exposed to a cyber attack followed by a discussion on the application of the fundamental abilities. The result shows that the fundamental abilities are a great support in the context but that the reasoning regarding the application is complicated because the threat takes place in the virtual space.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en förklaring till varför två stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning på gruppnivå. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod på grund av en strävan från Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM fastställer order och kommandon, försöker likställa vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt använda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strävan förekommer det olika indelning på gruppnivå. En likställd utbildningsplan skulle kunna underlätta vid övning av soldater och chefer samt ge FM bättre uthållighet eftersom personalen inte behöver lika mycket utbildningstid för att ingå i ett annat förband. Metoden som har nyttjats för denna uppsats är kvalitativ. Den kvalitativa består av textanalyser och intervjuer. Den omfattar även enkätundersökning med personal som jobbar med strid på daglig basis. Genom definition av de två förbanden på K3 respektive Amf1 och med teori samt de grundläggande förmågorna har en analys skett. Analysen visar att skillnaden ligger i en kombination av arv, ledning och enkelhet.</p> / <p>The purpose of this paper is to give the reader an explanation of why two fighting units within the Armed Forces use different structures at group level. The essay shall further more present advantages and disadvantages that exist with each formation. The subject of the essay occurred because of the quest for the Armed Forces (AF) to be able to use temporary battle units. AF sets orders and commands, trying to equate the supply of weapons and ammunition and otherwise use the same stock in order to simplify the distribution and logistics of all the stock. Despite these efforts, there are different structures at group level. An equivalent education could facilitate the training of soldiers and officers, and provide AF better endurance because staff do not need as much training to be part of another unit. The method that has been used for this study is qualitative. It consists of qualitative textual analysis and interviews. It also includes a survey with staff who works with battle on a daily basis. By definition of the two units at K3 and Amf1 the theory and the basic capabilities have been analyzed. This analysis shows that the difference is in the combination of heritage, management and simplicity.</p>

Cyberterrorism kan ses som ett relativt nytt, komplicerat och diffust hot som uppenbarat sig till följd av en snabb IT-utveckling. För Försvarsmakten kan detta hot innebära en ny utmaning eftersom doktrinen som skall fungera som vägledning i verksamheten börjar bli inaktuell. De grundläggande förmågorna, som är en viktig del av doktrinen, ses som tankemässiga hjälpmedel för att Försvarsmakten skall kunna analysera, samordna och beskriva verksamheten. Syftet med denna uppsats är att utreda hur pass användbara de grundläggande förmågorna är som tankemässiga hjälpmedel när Försvarsmakten ställs mot ett hot som cyberterrorism. Detta görs genom en analys utifrån ett scenario där Försvarsmaktens ledningssystem utsätts för en cyberattack med ett efterföljande resonemang om tillämpningen av förmågorna. Resultatet utvisar att förmågorna är ett stort stöd i kontexten men att resonemanget kring tillämpningen kompliceras av att hotet äger rum i det virtuella rummet. / Cyber Terrorism can be seen as a relatively new, complex and diffuse threat that appeared due to rapid IT development. For the Armed Forces this threat can be a new challenge because the doctrine to serve as guidance in the work is becoming obsolete. The fundamental abilities, which are an important part of the doctrine, should be seen as thinking tools for the Armed Forces to analyze, coordinate and describe the business. The purpose of this paper is to investigate how useful the fundamental abilities are thinking as tools in the Armed Forces, against a threat like cyberterrorism. This is done through an analysis based on a scenario in which the Armed Forces command and control system is exposed to a cyber attack followed by a discussion on the application of the fundamental abilities. The result shows that the fundamental abilities are a great support in the context but that the reasoning regarding the application is complicated because the threat takes place in the virtual space.

Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en förklaring till varför två stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning på gruppnivå. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod på grund av en strävan från Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM fastställer order och kommandon, försöker likställa vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt använda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strävan förekommer det olika indelning på gruppnivå. En likställd utbildningsplan skulle kunna underlätta vid övning av soldater och chefer samt ge FM bättre uthållighet eftersom personalen inte behöver lika mycket utbildningstid för att ingå i ett annat förband. Metoden som har nyttjats för denna uppsats är kvalitativ. Den kvalitativa består av textanalyser och intervjuer. Den omfattar även enkätundersökning med personal som jobbar med strid på daglig basis. Genom definition av de två förbanden på K3 respektive Amf1 och med teori samt de grundläggande förmågorna har en analys skett. Analysen visar att skillnaden ligger i en kombination av arv, ledning och enkelhet. / The purpose of this paper is to give the reader an explanation of why two fighting units within the Armed Forces use different structures at group level. The essay shall further more present advantages and disadvantages that exist with each formation. The subject of the essay occurred because of the quest for the Armed Forces (AF) to be able to use temporary battle units. AF sets orders and commands, trying to equate the supply of weapons and ammunition and otherwise use the same stock in order to simplify the distribution and logistics of all the stock. Despite these efforts, there are different structures at group level. An equivalent education could facilitate the training of soldiers and officers, and provide AF better endurance because staff do not need as much training to be part of another unit. The method that has been used for this study is qualitative. It consists of qualitative textual analysis and interviews. It also includes a survey with staff who works with battle on a daily basis. By definition of the two units at K3 and Amf1 the theory and the basic capabilities have been analyzed. This analysis shows that the difference is in the combination of heritage, management and simplicity.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien. För att undersöka huruvida skillnaderna i resultaten mellan år 2007 och år 2008 var signifikanta hos barnen med CI användes beroende t-test. Resultaten visade att utvecklingstrenden för barnen med CI var tydligast inom sensorisk-perceptuell förmåga samt tillfällig fonologisk lagring, visuo-spatialt arbetsminne, komplext arbetsminne, tillfällig fonologisk lagring beträffande antal konsonanter korrekt samt den mekaniska delen av läsning. Slutsatserna i föreliggande studie är att en genomgående utvecklingstrend finns hos alla barn med CI och att barnen är en heterogen grupp beträffande utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. En nyanserad bild av varje individs förmågor krävs för att till exempel kunna planera undervisning och stödjande insatser. En rättvis bild av ett barns språkliga och kognitiva förmågor är endast möjlig om flera delförmågor inom varje språklig och kognitiv aspekt testas.