Syftet med denna studie är att lyfta upp förskollärarnas synpunkter och erfarenheter om hur de kan skapa möjligheter för de barn som vill prova på ledarrollen under sin lek på förskolan. För att undersöka vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar: Vilka strategier och förmågor anser förskollärare att barn behöver utveckla för att kunna positionera sig som ledare i sin lek på förskolan och vad anser förskollärare att pedagoger kan göra för att stötta barn som vill prova på ledarrollen i sin lek på förskolan? För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer, som vi har spelat in, transkriberat, sammanfattat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av vår studie visar att barnen behöver utveckla vissa förmågor, framförallt språket, och vissa strategier för att kunna leda i en lek. Studien visar också förskollärarnas medvetenhet och engagemang i sitt arbete med utvecklingen av barns förmågor för att främja till utvecklingen av starka och självständiga individer.

Problemlösning inom matematikundervisning är något som har blivit mer uppmärksammat under de senaste decennierna. Även i den svenska läroplanen för grundskolan har problemlösning fått en större plats och är en av de fem matematiska förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla i skolan. I de svenska styrdokumenten läggs också fokus på kommunikation, där elever ska få möjlighet att samtala och resonera kring matematik. Detta kan ske genom att eleverna får arbeta tillsammans med sina klasskamrater i olika gruppkonstellationer. Arbete med problemlösning i grupp kan utformas på olika sätt och påverkar elevers matematiska kunskapsutveckling. I denna systematiska litteraturstudies resultat framkommer det tre övergripande teman, om hur problemlösning i grupp kan stödja elever i deras utveckling av deras matematiska förmågor; hur problemlösningen utformas, på längre och kortare sikt, tillgång till stödstrukturer och hjälpmedel och gruppsammansättningens påverkan. / Problem solving within mathematics teaching has been more highlighted during the last decades. In the Swedish curriculum for primary school problem solving has got a bigger role, being one of five mathematical competencies that students should be given the chance to develop during school. In the Swedish curriculum there is also a focus on communication and how students should get the opportunity to engage in conversations and to reason about mathematics. This can be brought out by letting the students work together with their classmates in different kinds of group constellations. Problem solving in groups can be designed in different ways and affects the development of students’ mathematical competencies. In this systematic literature study three general themes were discovered, on how problem solving in groups can support students in developing their mathematical competencies; how problem solving can be designed, under a longer or shorter period of time, access to supporting structures and tools and the group constellation’s affect.

Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling. Vi har undersökt följande: Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik? Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?   För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.

I matematikundervisningen på gymnasieskolan går den mesta tiden åt till elevernasenskilda arbeten med övningsuppgifter, uppgifternas innehåll är till stor del enbartmatematiska symboler med olika svårighetsgrader. Övningsuppgifterna går ut på atteleverna ska träna upp olika färdigheter och matematiska förmågor. Syftet med minstudie är att undersöka gymnasieelevers arbete med matematiska uppgifter i textform,vad eleverna har för svårigheter/brister i arbetet med dessa uppgifter. Eleverna somdeltog i studien fick lösa fyra textuppgifter, liknande textuppgifter finns i läroboken,därefter besvarade eleverna en enkät och slutligen intervjuades några av eleverna.Resultatet visar att eleverna har begränsade räknefärdigheter och har svårt att välja utinformation ur texten. Förutom dessa brister har eleverna problem med textuppgifternaberoende på deras lässtrategier, de lägger uppmärksamheten på symboler, uttryck ochsignalord istället för helheten. Resultatet visar att eleverna i allmänhet inte har svårt attförstå den språkliga aspekten av textuppgifterna, men de har svårt att förstå innebördenav matematiska begrepp och uttryck, för att kunna välja lämplig lösningsmetod.

Barnmorskor har i sitt yrkesansvar att främja amning. Amning anses med all tillgänglig evidens vara det bästa sättet att ge nyfödda och barn upp till 6 månader, näring. Det är väl känt att bröstmjölk är den bästa maten för små barn eftersom den är anpassad efter barnets individuella behov. Barnmorskor på BB har en viktig roll eftersom det är de som möter familjer under de första dygnen när amningen ska komma igång. Syftet med detta arbete var att belysa barnmorskors erfarenhet och förutsättningar som amningsrådgivare. Sju barnmorskor från tre olika BB-avdelningar i Mellansverige har intervjuats. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts. Intervjuerna utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. I innehållsanalysen identifierades tre huvudkategorier; Att ge amningsvägledning – individuella förmågor och professionella relationer, Att samspela med familjen samt Att verka i en organisation. Informanterna uttryckte att amningsvägledning var intressant, komplext och viktigt i arbetet som barnmorska. Amningsvägledning kunde stundtals vara svårt att hinna med, särskilt under dagpassen. Föräldrars förväntan och förkunskap påverkade barnmorskans arbetssätt. Språk och deltagande i amningsutbildning var två faktorer som avgjorde hur individanpassning och samspel med föräldrarna kring amningsvägledning, utföll. Resultatet visade att samtliga barnmorskor ansåg att det fanns brister i tid och bemanning som gjorde att det kunde vara svårt att leva upp till de krav som ställs utifrån kompetensbeskrivningen. Slutligen framkom att bemanningen skulle behöva ökas, IT-stöd förbättras och samspelet med föräldrarna säkerställas. Chefer bör tänka på att säkerställa barnmorskors arbetsmiljö och tillgodose kontinuerlig lärande. Amningsvägledning för, blivande och nyblivna föräldrar, på alla nivåer behöver förbättras för de som inte talar flytande svenska, för att säkerställa att alla får rätt till information.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför verksamma lärare arbetar med språket i räknehändelser. Syftet är även att få kunskap om hur språk och upplägg i räknehändelser påverkar elevernas förståelse. Studiens resultat har framkommit genom observationer, intervjuer med lärare och elever, samt elevers lösningar av matematikuppgifter.   Studiens resultat visar att räknehändelsens språk och upplägg påverkar elevers förståelse. Därför är det viktigt att elever får arbeta med räknehändelser som har ett innehåll och en kontext som eleverna kan koppla till tidigare kunskaper och vardagliga sammanhang. Vi upptäckte även att stöd i kontexten, i form av bild, hjälper elever att förstå sammanhanget i räknehändelsen. Det krävs dock rätt kontextstöd för att eleverna ska kunna ta hjälp av det. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att läsa högt och diskutera räknehändelser tillsammans i klassen och i par. Lärarna är eniga om att elever utvecklar kunskaper kring räknehändelser och hur de ska lösa sådana uppgifter när de delar med sig av sina tankegångar och lösningar. Högläsning och förklaring av begrepp och ord är viktigt för att elever i läs-och skrivsvårigheter inte ska falla på grund av språket när det inte är i fokus. Lärarna påpekar även vikten av att arbeta med språk i matematik för att elever lättare ska förstå innebörd och sammanhang. De arbetar aktivt med de fem matematiska förmågorna i arbetet med språket i räknehändelser och belyser även vikten av att elever utvecklar dessa för att få bredare kunskaper i matematik.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.

Oral ability is a fundamental part of children’s literacy development, as is observed in the Swedish curriculum with its requirement that teaching should help pupils to develop a multifaceted oral ability. The teacher is responsible for supporting this development in various ways. The aim of the study is therefore to ascertain how teachers use questions in their interaction with pupils and how the subsequent conversation creates the conditions for developing oral skills. Systematic observation combined with transcriptions of audio recordings was applied to analyse question types and dialogue as used by two teachers in compulsory school. The observations were made in grade 5 and 6 during lessons in civics, geography and Swedish. The results of the study show that closed questions with open, guiding questions occurred most frequently. The ensuing dialogue was usually short, but when support was given it created conditions for the development of oral skills in the pupils. The results underline the importance of teachers reflecting on which questions to ask in the classroom and how the interaction regarding questions supports the development of pupils’ oral abilities.

Denna fältöversikt kartlägger olika aspekter av matematisk begåvning med särskild fokus på reguljär matematikundervisning. Av forskningsfältet framhålls och exemplifieras varierade synsätt på hur matematikundervisning kan utformas för att erbjuda matematiskt begåvade elever en positiv kunskapsutveckling. De mångfacetterade och varierande infallsvinklarna som finns att tillgå kan göra det svårt för lärare att välja ut lämpliga strategier, metoder och anpassningar för de matematiskt begåvade eleverna de själv har i sina klasser. Resultaten av fältet indikerar att lärares ämneskunskaper och pedagogiska kompetens har störst inverkan på vilket stöd och bemötande elever erbjuds. Det som källorna även framhåller är att begåvade elever behöver identifieras. Identifikationsprocesser beskrivs som en kartläggning av elevernas förmågor, kunskaper och inlärningsstilar men bör även innehålla kontinuerlig utvärdering, analysering och återkoppling av elevers kunskapsutveckling. I källor föreslås det att matematiskt begåvade elever gynnas av individuellt utformad undervisning som inkluderar utmananande och snabbt accelererande uppgifter som med fördel även utgår från elevernas egna intresseområden. / This survey presents a summary of strategies and methods for mathematically gifted individuals’ whit special focus on regular education. Researches exemplify a various spectra of learning environments and methods for gifted students. Although, it can be challenging for teachers to figure out what constitutes an optimal learning environment for mathematically gifted students. According to findings it’s of most interest for gifted children’s positive knowledge development that teachers are professional in both pedagogical and theoretical manners. Manny sources also indicate that mathematically gifted students first of all need to be identified as talented. The identification processes will serve as a form of map in which gifted students skills, knowledge and learning styles are gathered and it also consists of a continual evaluating of student learning processes and knowledge development. Data exemplify that gifted students’ knowledge needs to be challenged and rapidly accelerate in order to interest and motivate them in their learning process. Findings also show that gifted students require personalized solutions that advantageously are originated from students own interests to ensure a positive knowledge development.

Forskningsfrågan som kommer behandlas är: Hur de matematiska förmågorna som efterfrågas i läroplanen år 2011 återspeglas i matematikböcker för årskurs 3? Frågan kommer att besvaras genom en kvantitativmetod med en komparativanalys och resultatet presenteras statistiskt. Resultatet visar att metodförmågan tränas till störst del och är den enda förmågan som tränas i tillräckligt stor utsträckning. Begrepps- och resonemangsförmågan är de förmågor som är mest representerade efter metodförmågan, men ändå till en förhållandevis liten del.Problemlösnings- och kommunikationsförmågorna lyser med sin frånvaro och finns nästan eller inte alls angivna i läromedlen. Om matteboken är det enda eleverna möter i matematikundervisningen, kommer inte alla förmågorna att utvecklas, oavsett vilket läromedel av de som ingår i undersökningen som används.