Öppen innovation är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och industrin. Då teorin saknar ett strategiskt tillvägagångssätt, kan ramverket dynamiska förmågor bidra med ett nödvändigt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur dynamiska förmågor skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med öppen innovation och hur öppen innovation förstärker dynamiska förmågor. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där ett fallföretag studerats. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts som tillsammans med annan dokumentation legat till grund för studiens resultat och analys. Studiens resultat visar på en ömsesidig relation mellan företagets avläsning samt fånga-förmågor och dess arbete med öppen innovation. Vidare indikerar studiens resultat på att fallföretaget besitter en transformeringsförmåga och att denna är nödvändig i arbetet med öppen innovation. Slutligen identifieras ett gap mellan teorin och den empiriska undersökningen, där både teorier om öppen innovation och dynamiska förmågor understryker vikten av juridiskt skydd. I den empiriska undersökningen framkom att juridiskt skydd kan hämma arbetet med öppen innovation.

Hybrid warfare is the topic of many discussions in the modern conflicts today. However, there is not a unified definition that explains what hybrid warfare really is. Swedish doctrines and principles say that an attack towards Sweden will include hybrid methods in the gap between peace and war. This paper examines Russia's use of hybrid warfare in Ukraine 2014 and how Ukraine's fundamental abilities got affected. The purpose with this paper is to contribute to a better understanding about hybrid warfare. But also, to use the fundamental abilities as a theory to provide for a better understanding how Sweden can counter hybrid methods in a future attack. The analytic results reveal that the fundamental abilities were affected differently in the annexation of Crimea and the battles in eastern Ukraine. However, it can still be used as a theory to analyse hybrid methods in both scenarios. The results also provide a better understanding of hybrid warfare. To contribute to Sweden's defence against hybrid methods, the fundamental abilities as a theory should be modernised and used to provide security and preparation for the Swedish defence in a future attack.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i grundskolan F-3 arbetar med de fem förmågorna som grundar sig i kursplanen för matematik i sin matematikundervisning för att stödja elevers lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med sex behöriga och verksamma lärare i grundskolan F-3. Insamlade data har transkriberats och sorterats i fem kategorier som är kopplade till forskningsfrågorna. Därefter analyserades data utifrån studiens teoretiska perspektiv, som är det didaktiska kontraktet och beliefs. Det framkommer i resultatet att lärare har skilda uppfattningar och visar osäkerhet över de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Läromedlen dominerar lärares planering och undervisning i matematik. Vidare framkom att bedömningen är övervägande summativ utifrån färdiga diagnoser och lärarna tar inte alltid hänsyn till alla fem förmågor. Studiens slutsats är att lärarna har goda kunskaper och uppfattningar om vad matematik är och hur elever lär sig matematik, men trots det har lärarna svårt att omsätta det i matematikundervisningen för att stödja alla elevers lärande. / The aim of this study is to describe how teachers in primary class up to grade 3 works with the five competencies that the curricula in mathematics are based on, to support pupils' learning. The study was conducted with individual qualitative semi-structured interviews with six primary school teachers. The collected data has been transcribed and sorted into five categories linked to the research questions. The data were then analyzed from the theoretical perspective of the study, which is the didactic contract and beliefs. The result shows that teachers have different views and show uncertainty about the five competencies in the mathematics curricula. Textbooks dominate teachers' planning and teaching in mathematics. Furthermore, it was found that the assessment is mostly summative, based on completed diagnoses where the teachers don’t always consider all five competencies. The conclusion of this study is that teachers have good knowledge and perceptions of what mathematics is and how students learn mathematics, but despite this, teachers find it difficult to convert it into mathematics education to support all pupils' learning.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare? Metod Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell. Resultat Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades: utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Slutsats Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även spelintelligens ha en stor påverkan på spelarens förmåga att utöva sin idrott på elitnivå.

Syftet med vår studie är att undersöka i vilken omfattning de fem förmågorna i kursplanen för matematik; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan och den kommunikativa förmågan, finns representerade i två läroböcker för matematik i årskurs 1. Vårt huvudsyfte är att urskilja de möjligheter läroböckerna skapar för utvecklandet av elevernas problemlösningsförmåga. I forskningsbakgrunden görs en översikt av tidigare forskning kring lärobokens inflytande i matematikundervisningen samt problemlösningens betydelse för individ, skola och samhälle. Vår studie tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som betonar individens lärande om omvärlden i samspel med kulturella artefakter och det individualkonstruktivistiska perspektivet, som ser till individens eget konstruerande av kunskap i mötet med ett innehåll. Ur en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av Prima Matematik 1A (Brorsson 2014a) och Koll på matematik 1A (Almström &amp; Tengvall 2014a), fann vi att läroböckerna domineras av procedurförmågan och begreppsförmågan. Vidare visar vårt resultat att resonemangsförmågan och den kommunikativa förmågan finns representerade i låg utsträckning medan problemlösningsförmågan ges minst utrymme av samtliga förmågor. Slutsatsen av vår studie är att den svenska skolans läroboksstyrda matematikundervisning, kan antas bidra till att eleverna i föga utsträckning ges möjlighet att utveckla bland annat problemlösningsförmågan.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal verksamma lärare i den svenska grundskolan upplever att deras sätt att undervisa inom de samhällsorienterade ämnena har förändrats genom kooperativt lärande. Syftet är även att undersöka hur lärarna upplever att eleverna påverkas när kooperativa metoder används i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena. Två frågeställningar skapades för att svara mot studiens syfte: På vilket sätt upplever lärarna att kooperativt lärande skiljer sig från hur de tidigare undervisat inom de samhällsorienterade ämnena? Hur anser lärarna att kooperativa metoder påverkar elevers sociala relationer? För att skapa en uppfattning av verksamma lärares erfarenheter kring kooperativ undervisning i svenska klassrum skickades en webbenkät ut via sociala medier. Val av metod grundar sig i att vi eftersökte verksamma lärares svar från ett större geografiskt område, vilket en enkät kan bidra till. Vår tolkning och analys av lärarnas svar från enkäten visar att en kooperativ undervisning kan ledatill att eleverna deltar mer aktivt i undervisningen. Genom vårt resultat blir det synligt att kooperativt lärande även kan bidra till att eleverna inkluderas i en grupp och att fler relationer kan skapas i klassrummet. Sammanfattningsvis har vi identifierat att flertalet av lärarnas svar i enkäten pekar på att elevernas engagemang, motivation och intresse för undervisningen har stärkts sedan de införde kooperativ lärande i de samhällsorienterande ämnena.

Sammanfattning Konst ses som ett betydelsefullt kommunikationsverktyg där barnen ges möjlighet till att uttrycka sina tankar, ideer, åsikter och känslor. Arbetet med konst och dess uttrycksformer anses vara en viktig del i att ge barn en djupare förståelse, exempelvis för olika begrepp. Det är också ett sätt att inkludera alla barn eftersom olika uttrycksformer skapar varierande inlärningsmiljöer. Det gör att alla barn ges förutsättningar till att lära sig nya kunskaper. Syftet med undersökningen är att ta reda på förskollärares beskrivningar av deras uppfattningar om vad barnen utvecklar för kommunikativa och sociala förmågor i samband med konst. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna arbetar med konstaktiviteter i sina verksamheter. Undersökningen utgår från två frågeställningar som är följande: hur beskriver förskollärare barns utveckling av kommunikativa och sociala förmågor i samband med konstaktiviteter? Och hur beskriver förskollärare de konstaktiviteter som utförts i verksamheten, samt dess bidragande faktorer till barnens utveckling? Den kvalitativa metoden intervju har använts för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Det var fyra intervjuer som genomfördes på fyra olika förskolor. Förskolorna där intervjuerna genomfördes har beskrivit att de arbetar aktivt med skapande eller estetiska lärprocesser. Resultatet av undersökningen visar att barn utvecklar flera kommunikativa och sociala förmågor under konstaktiviteter. De kommunikativa förmågor som barnen utvecklade var exempelvis ordförrådet, sin förmåga att diskutera och uttrycka sig med icke-verbala uttrycksformer. De sociala förmågor som barnen utvecklade var turtagning, konflikthantering och sociala koder. I det sociala samspelet som sker lär barnen sig att ta del av andras kunskaper och att lära ut sina egna. De konstaktiviteter som främst genomförs i förskolan handlar om bildkonst exempelvis rita, måla och skulptera. Vid de tillfällen barnen fått ta del av konstverk som konstnärer skapat görs det främst i form av konstvandringar, både ute i samhället på torg och parker men även i konsthallar.

The thesis deals with the interaction of mathematical abilities and the mathematical memory's role in problem-solving. To examine those phenomena, I analyzed the expression of mathematical abilities for high achieving students from upper secondary school. The study shows that the mathematical memory accounts for a relatively small proportion of time of the problem-solving process and that the mathematical memory emerges mainly during the initial phase of the process. Although the mathematical memory accounts for a small percentage of the time of the problem-solving process, the mathematical memory has a decisive role for the choice of problem-solving methods, because the students choose their solution methods in the initial phase of their problem-solving activity. The study shows that the choice of problem-solving method has significant consequences for the students' problem-solving activity; if the chosen methods did not lead to the desired outcome, so the students found it very difficult to change their initially chosen problem-solving methods. The study also shows that students who use general problem-solving methods perform better than students who use numerical methods. / Avhandlingen fokuserar matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid problemlösning. För att undersöka dessa företeelser, har jag analyserat matematiska förmågors uttryck hos högpresterande gymnasieelever. Eleverna löste nya och utmanande matematiska problem individuellt, under enskilda observationer. Studien visar att det matematiska minnet tar i anspråk en relativt liten andel tid av problemlösningsprocessen och är huvudsakligen närvarande i processens inledande fas. Trots att det matematiska minnet tar i anspråk en liten andel tid, så är det matematiska minnet avgörande för valet av problemlösningsmetoder eftersom eleverna väljer lösningsmetoder i processens inledande fas. Studien visar att valet av problemlösningsmetod har viktiga konsekvenser för elevers problemlösning. Om de valda metoderna inte leder till önskat resultat, så har eleverna mycket svårt för att ändra sina initialt valda lösningsmetoder. Studien visar också att elever som använder allmänna problemlösningsmetoder presterar bättre än elever som använder numeriska metoder.