Studien undersöker hörförståelse hos mellanstadieelever i årskurserna 4, 5 och 6. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra elevers förmåga att förstå en åldersadekvat, skönlitterär text i ljudformat. Studien fokuserar på att undersöka elevernas hörförståelseförmåga med infallsvinkeln progression mellan årskurser och prestationsskillnad mellan pojkar och flickor. Metoden som använts är kvantitativ och 190 elever från två olika skolor i Mellansverige deltog i undersökningen. Materialinsamlingen skedde anonymt genom en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att det finns en viss progression från årskurs 4 till årskurs 5 och 6 men mellan årskurs 5 och 6 visas inte någon progression. Resultatet för pojkarna och flickorna visar att flickorna fått högre resultat på alla inferensfrågor och något högre slutpoäng än pojkarna. Utifrån resultatet bidrar vår studie till fortsatta diskussioner kring pojkars och flickors prestationer. Dessutom belyser studien det aktiva lyssnandet som är en stor del i undervisningen men forskat på i liten utsträckning.

Läraren lektionsplanering och undervisning i matematik utgår ofta från elevernas läroböcker. Det är därför av stor vikt att läroböckerna håller en hög kvalitet för att säkra en god och likvärdig utbildning. Läromedlen vi valt att analysera genom en innehållsanalys är det finska läromedlet Mera Favorit Matematik, som baseras på finska undervisningsmetoder där undervisning i helklass och diskussioner ses som norm, vilket skiljer sig från den svenska undervisningen. Vi har även analyserat det svenska läromedlet Matematik Gamma som är ett nytt svenskt läromedel från förlaget Liber. De valda läromedlen riktar sig till årskurs 6 och undersöks mot det centrala innehållet i läroplanen utifrån de matematiska förmågorna i MCRF (Mathematical Competency Research Framework), som även fungerar som studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att samband och resonemangsförmågan är frekvent förekommande medan procedurförmågan och kommunikationsförmågan är de lägst förekommande i studien. Resultatet visar att varken Mera Favorit Matematik eller Matematik Gamma i sin helhet kan användas för att täcka de fem matematiska förmågorna i läroplanen för matematik. Slutsatsen av studien blir således att lärare behöver vara väl insatta i läroplanen och inte förlita sig på läromedlen i sin planering och undervisning, däremot kan de båda läromedlen kan fungera som en bra grund för undervisningen i matematik.

Berättelsen "Handelsresande Bredners försvinnande" är ett mysterium som tar läsaren till 1920-talets Västergötland. Huvudkaraktären Jonna Sahlin får under ett besök på pensionat Morgonstund höra talas om en gäst, Georg Bredner, som försvann spårlöst år 1928. Tillsammans med sin familj börjar hon nysta i mysteriet för att ta reda på vad som hände Bredner den där varma sommardagen för länge sedan. Handlingen, som utspelar sig på den fiktiva platsen Björketorp på den västgötska landsbygden, är en kombination av mysrysare och pusseldeckare, med övernaturliga inslag. / "The disappearance of Georg Bredner" is a mystery that takes the reader back to 1928. During a lunch at a guesthouse, the main character Jonna Sahlin, gets to hear about a guest who disappeared without a trace. Together with her family she begins to unravel what happened to Bredner that warm summersday long ago. The action, that takes place in Björketorp, a fictional place in the westgothic countryside, is a combination of a thriller and a detective story.

Syftet med denna studie var att få vetskap om hur lärare använder sig av Favorit matematik i undervisningen för att främja elevernas kunskaper i de fem förmågorna. Syftet var även att få en uppfattning om hur läraren förhåller sig till undervisningen om läromedlet inte räcker till. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer via zoom med F-3 lärare. Urvalet består av sex erfarna lärare som har arbetet med matematikundervisning i lågstadiet i minst 4 år. I vårt resultat framkommer det att lärarna använder sig av läromedlet i stor utsträckning men att de behöver komplettera detta med övningar och extra material. / The purpose of this study was to gain knowledge about how teachers use Favorite Mathematics in teaching to promote students' knowledge of the five abilities. The purpose was also to get an idea of how the teacher relates to the teaching if the teaching aid is not enough. We chose to conduct qualitative interviews via zoom with F-3 teachers. The sample consists of six experienced teachers who have worked with mathematic teaching in primary school for at least 4 years. In our result, it appears that the teachers use the teaching aid to a large extent, but that they need to supplement this with exercises and extra material.

Syftet med studien är att belysa hur anpassningar i lärmiljön kan främja språkutvecklingen förelever i svårigheter med de exekutiva förmågorna. Studien utgår från ett specialpedagogisktperspektiv med stöd utifrån Antonovskys salutogena teori Känsla Av SAMmanhang (förkortatKASAM) som utgår från begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom attgöra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer kan en djupare förståelse för vilkaanpassningar och former av särskilt stöd de intervjuade personerna känner till och hur deanvänds i praktiken erhållas. De intervjuade personerna består av en barnskötare, engrundskollärare år 1-3, en biträdande rektor, en speciallärare med inriktning tal- ochspråkstörning, en resursassistent/barnskötare med inriktning barn med behov av särskilt stödsamt en grundskollärare med fritidspedagogexamen i grunden. Förskolan som ingår i studienär en renodlad 5-års avdelning. Samtliga 6 informanter arbetar på ett mångkulturellt område såatt arbeta språkutvecklande ses som en självklarhet. Resultatet av studien visar att tidigt stöd,goda relationer och en anpassad lärmiljö är nyckelfaktorer för att främja elevers språkutvecklingoch kompensera svårigheterna med de exekutiva förmågorna. Intervjuerna visar också på attkartläggningsarbetet är ett bra verktyg för tidig upptäckt och därmed anpassat stöd. Äveninformanternas medvetenhet om lärmiljöns betydelse för språkutvecklingen liksom att tahänsyn till elevens kognitiva nivå för att arbeta därifrån och samtidigt utveckla sitt språk sessom avgörande faktorer.

Syftet med denna studie är att studera vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter. Utgångspunkten är frågeställningen; vilka av Krutetskiis matematiska förmågor synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter? Tidigare forskning lyfter vikten av att anpassa undervisning för begåvade elever. Anpassningar kan göras genom acceleration, differentiering och berikning. Begåvade elever beskrivs besitta specifika förmågor som kan komma i uttryck i matematiska aktiviteter, exempelvis genom problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter som är utmanade och rika beskrivs kunna möjliggöra för elever att utveckla sina matematiska förmågor. Problemlösningsuppgifter beskrivs också som gynnande för begåvade elever och kan möjliggöra att de upptäcks och identifieras. Ramverket som använts för studien är Krutetskiis teori om matematiska förmågor. Urvalet av förmågor för studien begränsades till sex av Krutetskiis matematiska förmågor. Empirin som samlats in är elevers lösningar på fyra problemlösningsuppgifter och transkriberade intervjuer där elever har resonerat kring sina lösningar. Resultatet visade att utöver Krutetskiis matematiska förmågor som avsågs synliggöras i varje problemlösningsuppgift kunde även andra oförväntade förmågor synliggöras. Resultatet visade också att rika problemlösningsuppgifter kunde möjliggöra för att samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor synliggjordes. För att kunna synliggöra fler av Krutetskiis matematiska förmågor kan därför en aspekt vara att implementera rika problemlösningsuppgifter. Vidare diskuteras en elev som är representerad fler gånger än övriga och där samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor kunde synliggöras i just den rika problemlösningsuppgiften, vilket också tolkades bekräftas under intervjun med eleven. Avslutningsvis diskuteras att oavsett begåvning eller inte är rika och utmanande problemlösningsuppgifter en viktig aspekt för att möjliggöra för upptäckter av matematiska förmågor i allmänhet men i utvecklandet av matematiska förmågor i synnerhet.

Jonna Sahlin är bosatt i Björketorp, en fiktiv plats på den västgötska landsbygden. Hon har mediala gåvor och det händer att hon stöter på andar av personer som inte lyckats att ta sig till ljuset, utan blivit kvar på jorden. I Den trefaldiga änkan möter hon Ingeborg Broms, en ande med ett väldigt mörkt förflutet. Med hjälp av familj och vänner går Jonna till botten med vad som hände under Ingeborgs livstid.      Parallellt med efterforskningarna får läsaren följa hur karaktärernas relationer utvecklas och fördjupas. Jonna väntar tvillingar med sambon Christer och kämpar med att få honom att dra ner på sitt jobbande. Samtidigt förbereder hon sig mentalt på att ta farväl av sin mormor, som befinner sig i det sista stadiet av Alzheimers sjukdom. / Jonna Sahlin lives in Björketorp, a fictional place in the Västergötland countryside. She has medial gifts and it happens that she encounters spirits that have not succeeded in reaching the light, but have remained on earth. In The threefold widow she encounters Ingeborg Broms, a spirit with a very dark past. With help from her family and friends, Jonna gets to the bottom of what happened during Ingeborg´s lifetime.      In parallell with the research , the reader gets to follow how the characters´ realtions develop and deepen. Jonna is expecting twins with her partner Christer and is struggling to get him to cut back on his work. At the same time she is mentally preparing to say farewell to her grandmother who is in the final stadges of Alzheimer´s disease.

Syftet med denna studie är att skapa en insikt över tillgängligheten, under fred och kris, hos de olika personalkategorierna; värnpliktiga, kontinuerligt- och tidvis anställa gruppchefer och soldater, samt att föreslå åtgärder för att öka tillgängligheten.  Det saknas idag vetenskapligt grundad kunskap om personell tillgänglighet inom Försvarsmakten.  I vår studie har vi observerat att det finns utmaningar med hur de personella kategorierna används inom krigsförbanden för att kunna ha god tillgänglighet i fred och kris. Det finns även begräsningar i hur de olika personalkategorierna får användas enligt lagar och regler.  Studien genomfördes med ett hermeneutiskt paradigm, en induktiv ansats och med kvalitativa metoder i form av intervjuer och workshops. Analysen skedde genom en anpassad Grounded Theory metod.  Den vetenskapliga referensramen som nyttjades var Rescourse Based View (RBV) och Dynamic Capabilites.  Under studien genomfördes intervjuer med personal inom Försvarsmakten som har varit delaktiga i att utveckla krigsförband, samt att vi har genomfört en workshop med personal ur Försvarsmakten som arbetar med personal, planerar och genomför insatser med krigsförband.  Hur de olika personalkategorierna kan nyttjas utgår ifrån gällande regelverk. Med stöd av tidigare studier, har vi sammankopplat ett resursbaserat synsätt, med teorier om humankapital och studier om militär tillgänglighet och beredskap.  Utifrån detta har vi kunnat analysera Försvarsmaktens olika personalkategoriers för- och nackdelar utifrån begreppet tillgänglighet.  Utfallet av detta blev att Försvarsmakten skulle uppnå bättre tillgänglighet genom att kraftsamla sina kontinuerligt anställda soldater, koordinera användningen av personalkategorierna för att möjliggöra att värnpliktiga kan anställas med minimal befattningsutbildning. Vidare behöver Försvarsmakten säkerställa att de anställda har en tillräcklig motivation för att tjänstgöra tillräckligt länge, då hög personalomsättning påverkar tillgängligheten. Regelverken som styr nyttjandet av personalen behöver överses då de i dagsläget inte medger ett dynamiskt nyttjande av tillgänglig personal.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra. Resultatet av mitt arbete visar på att det är komplext att kunna definiera barn i behov av särskilt stöd då detta inte är en homogen grupp. Vad man däremot kan säga är att alla dessa barn är i behov av stöd under någon period av sin skoltid eller i olika miljöer de befinner sig i under skoldagen. Vilket stöd de behöver varierar lika mycket som orsakerna till att de behöver stöd. En aspekt som genomsyrar arbetet med dessa barn är att ekonomin oftare får styra än barnens behov. En del av mina respondenter menar också att en annan viktig aspekt som det råder stor brist på är tid. En tredje aspekt är brist på utbildning hos den personal som ofta arbetar närmst dessa barn.

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka de utmaningar som elever med autism möter inom matematikutbildning och vilken stöttning som lärare kan använda för att underlätta deras inlärning. För att strukturera upp arbetet delades syftet in i två frågeställningar: utmaningar och stöttning. I den första frågeställningen som behandlar utmaningar visar resultatet av litteratursökningen på variationer i matematiksvårigheter över det autistiska spektrumet och betonar vikten av individualiserad stöttning. De kognitiva utmaningar som litteraturen betonar är arbetsminne, abstrakt tänkande och kommunikation. Resultatet av frågeställningen som berör lärarens stöttning visar att stöttning kan hjälpa elever att tänka abstrakt och öka elevers självständighet. Effektivastrategier inkluderar muntlig stöttning, digitala verktyg och visualiseringshjälpmedel. Slutligen diskuteras kopplingen mellan utmaningar och stöttning för att belysa hur lärare kan arbeta för att anpassa matematikundervisning för att möta individuella behov hos elever med autism. Denna kunskapsöversikt ger därmed en helhetsbild av de specifika utmaningar och stödåtgärder som forskningen rekommenderar inom matematikutbildning för elever med autism.