Syftet med föreliggande studie är att undersöka tio pedagogiska matematikaplikationer, utifrån frågeställningen: Vilka matematiska förmågor tränas i ett urval av pedagogiska matematikaplikationer? För att undersöka syftet används en deduktiv-metod. Resultatet redovisas genom en tabell och ett diagram som sammanfattar vilka förmågor applikationerna innehåller. Det visade sig att applikationerna tränar en eller flera matematiska förmågor. Slutsatsen är att applikationer är användbara i undervisningen men inte självständigt utan lärarens stöd och kompetens är essentiellt. Dessutom ger applikationer elever möjligheten att utveckla matematiska förmågor på ett lekfullt och motiverande sätt.

In Sweden 13% of the general adult population (16-84 years), with or without hearing aids (HAs), report that they have difficulties following a conversation when more than two people are involved. This means that more than one million people in Sweden (9 500 000 inhabitants in total) report subjective hearing difficulties. Observations further indicate that that people with hearing impairment (HI) have an unfavorable position in the labor market. Individuals with HI report poorer health more frequently and estimate their own health to be worse than their normally-hearing peers. Increased unemployment, early health-related retirement and sick leaves are also more common for people with hearing loss compared to the population at large. The focus of the present thesis is employees with mild-moderate aided HI in the labor market. The research project had three general aims: 1) to develop knowledge about how HI interacts with cognitive abilities, and different types of work-related sound environments and workrelated tasks, 2) develop tests and assessment methods that allow for the analysis and assessment of perceived problems in clinical settings and 3) to develop knowledge that enables the possibility to provide recommendations of room acoustics and work-related tasks for employees with HI. Four studies were carried out. The studies presented in papers I-III are quantitative laboratory studies focusing on health related quality of life, cognition and effort and disturbance perceived in different types of occupational noise (daycare, office and traffic). Paper IV is a qualitative interview study aiming at exploring the conceptions of working life among employees with mild-moderate aided HI. The results from papers I-IV clearly demonstrate that noise has negative effects on employees with mild-moderate aided HI. In addition to generating significantly greater effort and disturbance, it is further reported from the participants that noise at work in combination with a HI has an impact on daily life. This includes a sense of exposure during work hours, physical and mental fatigue after work, and withdrawal from social situations in the work environment and leisure activities. None of the participants with HI performed significantly worse on the visual working tasks employed in this project compared to their normallyhearing peers. This thesis shows that employees with HI objectively perform the employed  working tasks at a level similar to a well-matched normally-hearing control group. Instead, the findings of this thesis indicates that working in a noisy environment with a HI occurs at the expense of this group reporting significantly worse results on subjective measurements, including greater effort and disturbance, and lower physical health status. Interviews with these participants further confirm that these effects are indeed mostly due to noise at the workplace which could have a negative impact both physically, mentally and socially during and after work hours. The main findings of this thesis demonstrate that there is a need for extensive services for employees with HI even after a HA fitting. This thesis therefore emphasizes the importance of identifying the need for assistive listening devices, examining the room acoustics of the individual’s work setting and providing the workplace with information about the consequences of having a HI in order to facilitate communication at work. The latter is especially important as colleagues showing support and employers making adjustments at the workplace (technically or acoustically) are facilitating factors that would benefit both employees with HI and those with normal hearing. Additional research should focus on including and comparing other types of cognitive tests, work-related noises and working tasks. More research is also needed to unravel the complex area of research between factors such as cognitive processes, hearing and effort. / Tidigare forskning har visat att yrkesverksamma hörselskadade oftast har en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden. Statistik visar att gruppen upplever en högre grad av trötthet och en lägre grad av arbetstillfredställelse. Avhandlingen har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. Projektets resultat visar på att yrkesverksamma med hörselnedsättning rapporterar en lägre fysisk hälsostatus och att en högre grad av upplevd ansträngning samt störning kan upplevas när de utför olika arbetsuppgifter i buller. Detta beror bland annat på att de kognitiva förmågorna blir mer belastade i en bullrig miljö och att hörselskadade är mer känsliga för höga bullernivåer. Djupintervjuer med gruppen visar även på att fysisk trötthet upplevs även efter jobbet som i sin tur kan leda till psykosociala konsekvenser för individen. Denna avhandling visar att de negativa effekterna av buller redan ses vid en lätt-måttlig hörselnedsättning hos en grupp som redan använder hörapparater. Från ett kliniskt perspektiv innebär det att dagens rehabiliteringsåtgärder bör vara mer omfattande än endast hörapparaturprovning för denna grupp. Tekniska hjälpmedel (FM-system, streamers, hörslinga, etc.) är viktiga för yrkesverksamma med hörselskada och information om konsekvenserna av att leva med en hörselnedsättning bör nås ut till arbetsgivare och kollegor för att underlätta kommunikation på jobbet.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare vill att den fysiska klassrumsmiljön ska se ut och varför. Samt att synliggöra den fysiska lärmiljöns betydelse för lärandet i matematik. Studien har sin utgångspunkt ur ett kognitivt perspektiv framförallt utifrån begreppen arbetsminne och inhibition. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomförs. Resultatet visade att lärare anser att den fysiska lärmiljön har betydelse för elevers lärande i en mer generell bemärkelse. Däremot visar resultatet en medvetenhet kring kognitiva funktioner som är centrala vid inlärning i matematik. Slutsatsen är att lärare har en viss medvetenhet om kognitiva förmågor som behövs för lärandet i matematik, däremot inte att det är särskilt viktigt att utforma den fysiska lärmiljön utifrån dessa. Vi ser att en djupare kunskap i lärarens profession utifrån detta område behövs.

Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.

Problemlösningsförmågan är en viktig matematisk förmåga. Den har en särställning i styrdokumenten då den både är en förmåga och samtidigt ett medel för undervisningen då problemlösning oftast testar flera andra förmågor samtidigt. Målet med att undervisa genom problemlösning är att eleven ska få djupare förståelse för matematiken. För att kunna ha en framgångsrik undervisning och få eleverna att ta en mer aktiv roll i lärandet anses formativ bedömning vara nyckeln till det. Formativ bedömning är ett koncept med en rad processer och beprövade tekniker som främst utvecklar elevernas problemlösningsförmåga. Tidigare forskning har visat att formativ bedömning är nytt och långt ifrån ett bearbetat koncept i skolorna. Forskning har också visat att digital teknik ökar effektiviteten och göra lärandet synligt för eleverna i samband med formativ bedömning. Genom intervjuer med sex lärare i två olika skolor i nordöstra Skåne visar denna studie att konceptet formativ bedömning fortfarande inte är bearbetat. Trots att lärarna har en del kunskaper om det, finns det inget som tyder på att de ser konceptets helhet och vilka effekter den ger för elevernas lärande och klassrumsdynamiken. Lärarna är inte heller alltid medvetna om att digital teknik, om den används rätt, ökar effektiviteten och gör lärandet synligt för eleverna.

Denna uppsats syftar till att belysa lågstadielärares (årkurs 1 till 3) tolkningar av skrivelsernagällande programmering i kursplanen för matematik, med fokus på lärares definition av programmering samt dess funktion i matematikundervisningen. Studien är kvalitativ och utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen. Därav skedde datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades för att avslutningsvis tolkas och analyseras utifrån en fenomenografisk analysmodell. Studien baserades på tidigare forskning samt fem lärarintervjuer och utgick därav från ett lärarperspektiv. Resultaten påvisade följande slutsatser gällande fem lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter av programmering i förhållande till matematikundervisningen. Först och främst beskrevs matematikens karaktär utifrån ett brett och mångsidigt synsätt. För det andra hade respondenterna erfarenhet av att använda visuella programmeringsspråk så som Scratch, samt fysiska robotar som till exempel Blue-Bots och Dash och Dot. Programmering definierades som ett processarbete utifrån ett problemlösnings, kommunikativt- eller analytiskt perspektiv. Vidare ansåg respondenterna att följande matematiska förmågor stöds: problemlösnings-, kommunikations-, resonemangs- och räkneförmågan, vilka relaterades till begrepp och tillvägagångssätt inom datalogiskt tänkande.Införandet av programmering i läroplanen motiverades utifrån rådande och kommande samhällsutveckling. Det digitaliserade samhället kräver att skolan utvecklar elevernas digitalakompetens vilken de behöver för att leva och verka i samhället. Fortsättningsvis saknades en väletablerad diskurs gällande införandet av programmering i läroplanen inom såväl arbetslaget och skolenheten. Avslutningsvis betonades vikten av att våga pröva införa programmering i matematikundervisningen och att se misslyckanden som ett lärandetillfälle.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka huruvida läromedel, anpassade för lågstadiet, tillvaratar personlighetsdragen hos elever med fallenhet i matematik samt vad det innebär att tillvarata motivation, kreativitet och höga intellektuella förmågor.  Studiens teoretiska utgångspunkt är Mönks triadiska interdependensmodell, där personlighetsdragen hos elever med fallenhet tar sin grund. För att kunna besvara den första forskningsfrågan har litteraturbakgrunden fokuserat på behov som finns hos elever med fallenhet, som sedan konkretiserats till olika kriterier. Läromedelsgranskningen har genomförts med hjälp av ett konstruerat metodologiskt verktyg i form av ett analysschema. I relation till analysschemat har den andra forskningsfrågan kunnat besvaras. De läromedel som granskades var tre läroböcker respektive två alternativa läromedel. Resultatet visar att tre av de fem läromedel som granskades, möjliggör att personlighetsdragen hos elever med fallenhet tillvaratas.

The following study aims to investigate how pupils benefit from the work with problem solving in cooperative learning and what mathematical abilities the pupils develop in this type of work. The target of this study is elementary school. The result of this study is based on a selection of scientific articles. The problem statement has been a decisive factor in the choice of articles. The conclusion of this study is that the pupils benefit from problem solving within cooperative learning because it supports pupils' ability to solve mathematical problems. Also the students benefit from discussions with their peers when they are reasoning together and use mathematical terms. The abilities that develop using problem solving in mathematics education are abilities that are stated in Lgr11 (Skolverket, 2019) and creative abilities. Other abilities that develop using problemsolving within cooperative learning are logical thinking and reasonableness assessment.

Det finns forskning som tyder på att den naturvetenskapliga undervisningen främst riktas åt elever som kommer att vidareutbilda sig inom området, vilket sker på bekostnad av medborgarbildning. Det verkar således finnas en klyfta mellan skolans naturvetenskapliga innehåll och det naturvetenskapliga innehållet elever möter och hanterar utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i årskurs 1 - 3 beskriver att de undervisar så att elever utvecklar de kunskaper och förmågor de anser att elever behöver besitta för att möta och hantera naturvetenskap utanför skolan. Den kvalitativa metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Den pragmatiska lärandeteorin har utgjort studiens tolkningsraster. Resultatet visar att det finns en tvetydighet angående innehållsrelevansen i de naturvetenskapliga ämnenas kursplaner, men att lärare ändå landar i att det är viktiga baskunskaper som alla elever behöver ha kännedom om. Innehållsrelevansen blir snarare en fråga om hur enskilda lärare undervisar. För att elever ska kunna möta och hantera naturvetenskap i vardagen undervisar lärare utifrån undersökande arbetssätt där elever ges möjlighet att öva på kommunikativa förmågor. Slutsatsen är att innehållet i den naturvetenskapliga undervisningen är objekt för elever att öva kommunikativa förmågor på, vilket lärarna anser är det primära i undervisningen.