Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas. Eftersom modellen är relativt ny kommer det i denna uppsats behandla och kritisera denna. Modellen byggs upp och testas genom en analys av Amfibiebataljon 2014. Syftet med uppsatsen är att undersöka styrkor och svagheter med en analysmodell för att bättre bedöma marina förmågor. Resultatet är att analysmodellen ger en bra inblick i hur väl förmågor hanteras av förband. Nackdelen är främst det stora utfallet av scenarier vilken medför att modellen lätt blir svårhanterlig. Åtgärden mot detta är att generalisera de ingående faktorerna. / The Swedish Armed Forces definitions of various abilities are not sufficiently precise. In the current situation, the abilities are described in a vague way in which misunderstandings can occur. An analytical model was previously developed in a previous essay. The model is structured to circumvent the problem of the factors that are interwoven with a direct connection to the realities and scenarios troops may face. Environmental factors, the adversary and effects emerge along ability and the formation of scenarios. Because the model is relatively new, this paper will criticize it. The model is built and tested by an analysis of the Amphibious Battalion 2014. The purpose of this paper is to examine the strengths and weaknesses with an analytical model to better assess marine abilities. The result is that the analytical model gives a good insight into how well the abilities of units handled. The disadvantages are primarily the major outcomes of the scenarios which means that the model can easily become unmanageable. The measure against this is to generalize the input factors.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen. Ett gemensamt resultat, enligt den forskning som ingår i litteraturstudien och enligt de lärare som jag har intervjuat, är att frågan om hur man ska organisera matematikundervisningen är mycket svår att svara på. Enligt forskningen kan man hitta både för- och nackdelar med olika sätt att organisera undervisningen på. De lärare som jag har intervjuat pekar också på olika för- och nackdelar med olika sätt att organisera matematik-undervisningen. Det visar sig att läromedlet i matematik kan spela en ganska stor roll för hur man organiserar undervisningen.

Lärare planerar undervisning och väljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lärares tankar om vilket matematiskt innehåll elever möter samt vilka förmågor elever tränar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare som fick svara på frågor kring en uppgift i matematik. De övergripande frågorna handlade om matematiskt innehåll och förmågor, men även uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrågades. Lärarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik. Studien visade att lärarna i hög utsträckning sorterade in uppgiften inom området kombinatorik och att de framförallt såg uppgiften som en problemlösningsuppgift. När lärarna diskuterade det matematiska innehållet var det ingen som framhöll kombinatorikens olika generella formler och heller ingen som angav kombinatoriken som en grund för att förstå begreppet sannolikhet. Lärarna motiverade främst användandet av uppgiften med de i kursplanen beskrivna långsiktiga målen, förmågorna, men frågetecken kring hur lärarna tolkar dessa förmågor dök upp under studiens gång. I analysen av uppgiften visade lärarna prov på flera aspekter av Mathematical knowledge for teaching,  även om studien också visade att de specifika kunskaper som krävs för undervisning i matematik kan utvecklas

Svensk doktrin framhåller sex grundläggande förmågor för analys av motståndaren. Dessa är ledning, uthållighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd. Förmågorna är en tankemodell avsedd för att nå maximal effekt i sitt agerande. De är ständigt närvarande på stridsfältet, de påverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen är att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrån de sex grundläggande förmågorna. Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien främst skedde inom förmågan verkan, andra förmågor som ledning och und/info tog längre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig väpnad aktör. / The Swedish military doctrine stresses six basic capabilities for analysing the opponent. These six capabilities are defined as command, endurance, intelligence and information, mobility, effect and defence. It is a given model designed to gain maximum effect through action and the capabilities are always present in the battlefield. They affect one another and their importance varies over time. The aim of this essay is to highlight the IRA progress during 1968-74 from the capability perspective. The study shows a significant increase in IRA’s ability to use arms and in the area of bomb strategy development. The progress concerning the other five capabilities’ turned out to be of lesser significance. A reason for this could be that the study focuses on the very beginning of the troubles and the IRA’s growth into becoming a non-state armed actor.

<p>Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.</p>

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

I den här litteraturstudien har begreppet matematisk begåvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begåvning bland studenter kan mätas och även, vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever i nutid. För att besvara dessa två frågor har tyngdpunkten lagts på forskning under 2000-talet, däribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrån dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begåvning kan mätas och ge en inblick i vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever, alla utifrån ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begåvade eleverna kan ha är olika från elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlättar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mäter matematisk begåvning med resultatbaserade medel vilket motsäger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begåvade elever är sin egen karaktär och både lär sig och utövar kunskap på olika vis. / In this paper, the concept of mathematical giftedness has been reviewed with the purpose of unraveling how mathematical giftedness amongst students can be measured, and also, what characterizes mathematical gifted students today. To answer those two questions, the main focus has been devoted to research carried out during the 21st century, including doctoral dissertations and peer-reviewed articles. By doing that, the result of this study will clarify how mathematical giftedness can be measured, and give an insight as to what characterize mathematical gifted students, all from a research perspective. My studies agree that the mathematical characteristics of the mathematically gifted students may differ from student to student, and may be what qualities what so ever that facilitates the teaching of mathematics to students. Most studies measuring mathematical talent with performance-based funding, which contradicts their own conclusions about all mathematically gifted students is their own character and both are learning and practicing knowledge in different ways.

Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever elever ett nytt arbetssätt i läsundervisningen?Genom samarbete med klassens lärare, som är medforskare, har ett nytt material introducerats.Materialet innehåller onlineböcker som går att läsa genom enbart bilder, enbart text, både text ochbild samt att texten blir uppläst. Eleverna använder sig av pekplattor och har fått bekanta sig medmaterialet som sedan utvärderats genom intervjuer. Introduktionstillfället och de enskildaintervjuerna har spelats in på video och observationer har utförts. Eleverna har visat sigengagerade och positiva till det nya materialet. Några föredrog att läsa på pekplattan och några iböcker. Några tyckte bäst om att lyssna till berättelsen medan andra hellre läste. Deras olika nivåeri läsutvecklingen har påverkat resultaten samtidigt som det faktum att arbetssättet har varierats hargjort att fler kan ta till sig innehållet i böcker. I sin tur påverkar detta den personliga utvecklingenoch att eleverna blir mer delaktiga i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. / In today’s society new technology is being created as we speak and is at the same time rapidly becoming outdated. Still, technology facilitates the dissemination of information. This puts a strong demand on the school to prepare the students for the future. Swedish students are currently good at reading compared to other countries but the amount of students who performs above average is decreasing and at the same time less students are reading larger volumes of texts. This action research study is a way of developing and contributing with knowledge about how students experience reading through for the group a new way of working where different reading styles are included. The objective of this study is to answer the question of how students experience this new way of working with reading. Through cooperation with the teacher of the participating class in the study, who is a co-researcher, a new material has been introduced to the class. The material includes online-books, which can be read using only pictures, text only, both text and pictures and also by the text being read aloud. The students have used touchpads for reading and have familiarized themselves with the material which later on has been evaluated via interviews. The study introduction and the separate interviews have been recorded on tape and observations have been carried out. The students have been engaged and positive to the new material. Some preferred to read on the touchpad and others in books. Some found it best to listen to the stories as other preferred to read themselves. Their different levels of reading has affected the results while at the same time the fact that the working methods varied has made it possible for more students to understand the content in the books. In turn, this affects the personal development and that students are becoming more involved in the education from a special education perspective.