Kooperativt lärandet är en undervisningsstil som har många fördelar, det fördjupar elevernas kunskaper, gör att eleverna blir aktiva under lektionstiden och det har en positiv inverkan på de sociala relationerna. Syftet med denna uppsats var att reda på vilka positiva och negativa aspekter elever anser att det finns med det kooperativa lärandet samt vilka orsaker det kan finnas att matematiklärare väljer bort det kooperativa lärandet från undervisningen. För att besvara forskningsfrågorna användes en flermetodsstudie där en fallstudie undersökte elevernas upplevelser av det kooperativa lärandet och en intervjustudie användes för att ta reda på vilka svårigheter matematiklärare beskriver att det finns med det kooperativa lärandet. Eleverna som deltog i studien upplevde att de trivs att arbeta i grupper under matematiklektionerna och att de kan lära sig av varandra vilket kan minska behovet av lärarstöd. Däremot visade intervjustudien att det tar mycket tid att konstruera välfungerande kooperativa arbetsgrupper för lärarna vilket är en av orsakerna till att de väljer att inte använda sig av det kooperativa lärandet i sin undervisning.

Syftet med studien är att undersöka elevers matematiska förmågor och samspel med varandra vid arbete med en problemlösningsuppgift, samt deras inställning till detta arbetssätt.Metoden för studiens undersökning är en observation av en aktivitetssituation där elever i grupp om tre i samarbete ska försöka lösa en problemlösningsuppgift. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppet stöttning. Teorin har sedan kombinerats med Niss & Højgaard framtagna kompetenser rörande matematiska förmågor för att möjliggöra skapandet av ett eget ramverk. Detta har använts vid analysen för att på ett strukturerat och tydligt sätt kunna identifiera elevers matematiska förmågor och den stöttning som sker vid arbetet med problemlösningsuppgiften. Sedan identifierades teman, detta gjordes genom att se i vilka situationer stöttning interagerar med de matematiska förmågorna. De teman som identifierades var följande: Olika sätt att vägleda, osäkerhet (tystnad och försäkringar), bristande förmågor och elever som ger upp och deras attityder. Dessa teman svarade upp på studiens frågeställningar. Resultatet i denna studie pekar på att det är till stor del genom kommunikation som alla förmågor visar sig. Konflikten mellankommunikationsförmåga och tystnad, leder till svårigheter med att bidra till andra elevers utveckling av förmågor samtidigt som möjligheten till stöttning uteblir. Resultaten visar även att elever som anses starka av sina klasskamrater föredrar hellre att arbeta själva med problemlösningsuppgifter än i samspel med andra.Tidigare forskning inom området belyser vikten av att eleverna får möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor och hur detta genomförs på bästa sätt. Forskning visar att elevers ojämna förmågor är ett resultat av för mycket individuellt arbete i matematikböckerna vilketäven benämns som tyst matematik. Resultat från denna studie visar att den tysta matematiken är tydlig men om elever med olika matematiska förmågor får arbeta i grupper med varandra kan det gynna elevernas utveckling av de matematiska förmågorna.

I matematikundervisning görs betygssättningen främst utifrån delprov skapade av lärarna själva och utifrån det Nationella provet. Det är viktigt att dessa bedömningssituationer ger information om elevens kunskap utifrån kursplanernas betygskriterier, vilka utgår från sex matematiska förmågor. Syftet med denna studie är att jämföra hur förmågorna är fördelade på lärargjorda prov med hur de är fördelade på Nationella prov. Detta ska bidra till ökad kunskap om hur lärare prioriterar i skapandet av egna prov och hur prov sedan används i betygssättning. För att besvara syftet har lärargjorda prov och Nationella prov analyserats och kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar matematik på gymnasiet har genomförts. Resultatet visar att procedurförmågan testas i högre grad på lärargjorda prov, samt att lärarna prioriterar ämnesinnehåll och nivåfördelning före förmågorna på proven de skapar. Elevers slutbetyg baseras enligt lärarna i första hand på resultatet på det Nationella provet, som har en större fördelning av förmågorna.

Den aktuella studien undersöker hur retorikundervisning i den moderna svenska skolan förhåller sig till den antika retorikens traditioner, med Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata samt Skolverkets styrdokument som bakgrund. Syftet är att utifrån denna bakgrund undersöka hur retorikundervisning uppfattas, utformas och implementeras i den moderna svenska skolan. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex svenskämneslärare från tre olika skolor, och materialet har analyserats tematiskt.Resultatet visar att deltagarna förknippar retorikundervisningen med utvecklingen av elevernas demokratiska förmågor och såväl viljan som förmågan att tala inför andra människor. Deltagarnas undervisning fokuserar på att ge eleverna praktiska verktyg och kunskaper för att utveckla dessa förmågor, vilket ofta tar sig uttryck i att lära eleverna att arbeta utifrån partesmodellen. Resultatet visar därutöver att retorikens analytiska och reflexiva aspekter hamnar i skymundan till förmån för elevernas actio, och att retorikundervisningen i sig prioriteras lägre än undervisning inriktad på elevernas läs- och skrivförmågor. / The present study examines how education on rhetoric in the modern Swedish school relates to rhetorical traditions, with Aristoteles Ars Rhetorica, Afthonios progymnasmata and Skolverkets curriculum as background. The purpose of the present study is to examine how rhetorical education is perceived, designed and implemented in the modern Swedish school. The empiric material of the study has been gathered through qualitative, semi-structured interviews with six Swedish language teachers from three different high schools, and the material has been analyzed thematically.The results show that the participants associate rhetorical education to the development of their students’ democratic abilities, as well as their will and ability to speak in front of others. Working towards this goal the participants focus their education on giving their students practical tools and knowledge, which often take the form of teaching students about the rhetorical canon. Furthermore, the results show that the analytical and reflective aspects of rhetoric are often held back in favor of the students’ actio, and that rhetorical education is less prioritized than education regarding students reading and writing abilities.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne. De slutsatser som kunde dras var att barnen med CI/HA presterade signifikant lägre avseende flertalet aspekter av fonologisk förmåga, på gruppnivå, dock var prestationen hos barnen med CI/HA vid uppdelning i åldersgrupper signifikant lägre på test av fonologisk produktion i femårsgruppen, men inte i sex- och sjuårsgrupperna. Beträffande kognitiv förmåga presterade barnen med CI/HA betydligt lägre på test av fonologiskt arbetsminne, men de presterade i nivå med de normalhörande barnen i samma åldrar avseende generellt och visuospatialt arbetsminne. / The aim of the current study was to examine potential differences in phonological and cognitive abilities between children with cochlear implants (CI) and/or hearing aids (HA) and hearing children in the ages five to seven years. The study compared results from eleven to 44 children with normal hearing with eight to 25 children with CI/HA from four different studies. The material consisted of a test of output phonology, a test of phonological representations, TOWRE and five subtests in SIPS. All of the results were analyzed quantitatively and the test of output phonology was also analyzed qualitatively. The results indicated that children with CI/HA in general performed poorer than the hearing children on tests of phonological ability and phonological working memory, but they performed on a par with hearing children on tests of complex and visuospatial working memory. The conclusions that may be drawn are that the children with CI/HA, as a group, exhibited poorer phonological ability on several of tests of phonological ability than the children with normal hearing. When analyzed according to age the children with CI/HA exhibited significantly lower phonological production skills in the group consisting of five year old children, but not in the groups consisting of six and seven year old children. Regarding cognitive ability the children with CI/HA exhibited poorer phonological working memory capacity compared to the children with normal hearing, but regarding complex and visuospatial working memory they exhibited abilities on a par with the children with normal hearing

Dynamic Capabilities of a firm bundle all the processes that enable it to sustain competitive advantage in today’s volatile markets. Study of the microfoundations of dynamic capabilities is a fairly new framework. Even so, it is a widely researched one. Customer co-creation has armored firms with a new level of customer knowledge and mature firms are taking to customer co-creation for designing better value propositions to sustain their competitive advantage in the market. This thesis aims at examining how customer co-creation is contributing to the dynamic capabilities of a mature firm. Through the case study of a mature firm, this research analyses the connection between customer co-creation and microfoundations of dynamic capabilities of a mature firm. Relevant literature of co-creation and dynamic capabilities has been used to analyze the data collected through semi structured interviews, other research work and official information shared online by the firm under study. The findings suggest that customer cocreation has improved the microfoundations of the dynamic capabilities of the firm in focus. The fact that customer co-creation has emerged as a promising innovation strategy for mature firms makes this study important for firms evaluating the use of customer co-creation to improve their dynamic capabilities and sustain their competitive advantage. / Ett företags dynamiska förmågor samlar de processer som gör det möjligt att upprätthålla konkurrensfördelar på dagens volatila marknader. Trotsa att det teoretiska ramverket gällande byggstenar för dynamiska förmågor är relativt nytt, har många studier genomförts inom ämnet. Samskapande med kunder har bidragit till ny viktig kunskap för företag. Väletablerade företag arbetar tillsammans med sina kunder för att utforma bättre förslag och öka kundvärdet för att upprätthålla konkurrensfördelar på marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur samskapande med kunder bidrar till väletablerade företags dynamiska kapacitet. Genom en fallstudie av ett väletablerat företag analyseras sambandet mellan samskapande med kunder och byggstenar för dynamiskt kapacitet. Relevant litteratur om samskapande och dynamiska förmågor har använts för att analysera de svar som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning och officiell information som delas online om företaget har också använts. Resultaten tyder på att samskapande med kunder har förbättrat byggstenarna för företagets dynamiska kapacitet för det undersökta företaget. Det faktum att samskapande med kunder har framkommit som en lovande innovationsstrategi för etablerade företag gör denna studie viktig för företag som utvärderar användningen av samskapande med kunder för att förbättra deras dynamiska kapacitet och upprätthålla deras konkurrensfördel.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger i tidigare år värderar matematisk begåvning i sin undervisning. Det utifrån hur pedagogen arbetar i undervisningspraktiken i relation till pedagogens tankar, synsätt och åsikter kring fenomenet. Studien utgick från en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats då syftet var att jämföra de två perspektiven med varandra, det vill säga pedagogens synsätt med undervisningspraktiken. Den empiriska studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på två olika undersökningsenheter. Den data som tagits fram har sedan transkiberats för att sedan enkelt kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visar att pedagogens medvetenhet samt värderingar har en betydande roll för den matematisk begåvade eleven. Resultatet visar även att ett varierat arbetssätt där undervisningen individanpassas kan främja för elevens utvecklingsmöjligheter. Slutligen visar resultatet att elever med matematisk begåvning behöver uppgifter som stimulerar och utmanar dem för att motsvara deras behov i matematikundervisningen.

Studiens fokuserar på att får en djupare förståelse för hur elever med fallenenhet för matematik i årskurs 4-6  ges möjlighet att utvecklas och utmanas på sin egen nivå genom organisatoriska och pedagogiska anpassningar. Skolans styrdokument uttrycker tydligt elevers rätt till en undervisning anpassad till deras egen nivå, oavsett om de har lätt eller svårt att nå målen Utöver detta undersöktes även vilket stöd lärarna ansåg att de kunde erhålla från skolledningen i arbetet med dessa elever. I studien deltog sex verksamma lärare med behörighet i matematik för årskurserna 4 till 6. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna anser att det finns två olika grupper av elever med fallenhet: de som vill visa och synas samt de som inte gör mycket väsen av sig, en grupp som de beskrev som kan vara svår att upptäcka. Problemlösning användes som en metod för lärarna att identifiera elever med fallenhet, men även i att utmana dem vilket skedde främst genom resonemang och diskussioner om olika lösningsalternativ. Individuella anpassningar för eleverna gjordes dels i arbetet med problemlösning samt med hjälp av läromedlets nivåindelningar. Vidare visade resultatet även att lärarna är väl medvetna om dessa elever och deras rätt att utmanas och utvecklas på sin egen nivå. I likhet med tidigare forskning belyste även denna studie att skolledningens resursallokeringar fokuserar på de elever som har svårt att nå målen vilket påverkar lärarens möjligheter till att maximera undervisningen genom pedagogiska och organisatoriska anpassningar för den motsatta elevgruppen, de som har lätt att nå målen.

Enligt kursplanen för historia i årskurs 7-9 ska eleven kunna uppvisa ett tiotal förmågor utöver det historiska innehållet för att uppnå den lägst godkända kunskapsnivån E. Forskning visar att elever har svårt att konstruera historisk kunskap, samt att ämnesinnehållet ofta är tunt beskrivet. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med forskning och litteratur utifrån en historiedidaktisk kontext. Empirin är inventerad genom en hermeneutisk metod och har analyserats med historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Enligt historiskt-tänkande teorin är tankebegrepp redskap för att organisera och hantera det historiska tänkandet och framställandet. Exempel på ett begrepp som studien behandlar är orsak-konsekvens. Totalt studeras sex olika tankebegrepp. Studien syftar till att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som kan användas i historieundervisningen utifrån historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Studiens resultat visar bland annat att undervisningsmetoder och strategier som skildrar innehållet ur flera perspektiv, ställer frågor som öppnar upp för analys istället för fakta, samt undervisar dem explicit i undervisningen är faktorer som skapar förutsättningar för att stärka elevers förmågor att framställa och organisera sina historiska kunskaper.

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.