Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka elevers användande av språkförmågorna, läsa, skriva, tala, lyssna och samtala, vid arbetet med matematikuppgifter med text. Frågor som besvaras i studien är vilka språkförmågor som används och hur de används i lösningsförfarandet. För att studera ämnet och kunna besvara frågeställningarna har deltagarna bestått av tolv elever i årskurs 3 från två skolor. Eleverna har i par genomfört en matematikuppgift med text. Processen spelades in och samtalen transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Ett kategoriseringsschema med tillhörande frågor fylldes i för att kunna utmärka diskurser som sedan utgjorde resultatet. Resultatet innehåller fem diskurser som synliggör språkanvändandet vid lösningsförfarandet. Det visar att eleverna använder samtliga språkförmågor men i olika utsträckningar. Lyssna och läsa har visats betydande vid förståelse, likaså tala och samtala, vilka även är avgörande för reflektion och resonemangsförande. Språkförmågan skriva används i minst utsträckning och visas enbart användbar vid förtydligande när eleverna skriver svaret på uppgiften.

Utgångspunkten för detta arbete är problematiken kring trovärdigheten i att verka avskräckande mot gråzonshot, med en tröskel som dimensionerats mot konventionella militära angrepp under kalla kriget. Sverige utgör studiens problemställning och fallstudien utgörs av Ukrainas tröskel och avskräckningsstrategi gentemot Rysslands angrepp och annektering av Krimhalvön 2014. Slutsatserna från fallstudien kommer att analyseras utgående från den svenska kontexten som reglerar den svenska tröskeln. Detta i syfte att identifiera vilka teoretiska förutsättningar för hur en tröskel bör konstitueras utifrån om dess syfte är att verka avhållande mot gråzonsproblematik. Studien konstaterar att en tröskel som är uppbyggd och dimensionerad mot ett konventionellt väpnat angrepp inte fyller sin funktion mot en motståndare som opererar okonventionellt inom flera samhällsdomäner utöver den militära. Detta på grund av att tröskeln inte är trovärdig i sin uppbyggnad och komposition av relevanta och kapabla förmågor som behövs för att avskräcka samt skydda sig mot gråzonshot. Tröskelns trovärdighet inom en gråzonskontext är avhängd på, utöver ovanstående, att den är väl samordnat och mandatskraftigt bemyndigad inom ramen för ett totalförsvar, och bör innefatta både militärt och civila kapabla förmågor. Utan denna brygga mellan civila och militära resurser öppnas det sårbarheter i skyddet och avskräckningen, där en gråzonsmotståndare sannolikt väljer att operera inom.

Det sägs att infanteriet vinner striden men artilleriet vinner kriget trots det har svenska armén kanske ett utav världens svagaste bataljonsunderstöd i sina slagkraftigaste bataljoner. Även om riksrevisionen konstaterat att granatkastare m/41 är föråldrad, icke effektiv och personalkrävande finns den fortfarande kvar i tjänst i Försvarsmakten. I arbetet kommer det genomföras en kvalitativ komparativ studie av granatkastare m/41, 2s4 och M224 utifrån de grundläggande förmågorna. Undersökningen fann att granatkastare m/41 i vissa avseenden visar vissa tecken på att vara omodern och relativt personalkrävande i jämförelse med 2s4 och M224. Undersökningen visar däremot även att m/41 har en hög total effekt och full god kapacitet till verkan.

Uppsatsen syftar till att analysera de förmågor som den maritima säkerheten i Sveriges närområde kräver. Dessa behov har sedan jämförts med aktuella maritima resurser genom en avslutande diskussion. Utgångspunkt har tagits i Regeringens havs –och utrikespolitik med inriktning på den maritima säkerheten.I uppsatsen motsvaras begreppet ”maritima enheter” av Kustbevakningen och marinen. Hoten mot den maritima säkerheten har identifierats utifrån de uppsatta mål som de maritima enheterna arbetar mot. Dessa har fördelats över Geoffrey Tills fem underkategorier för maritim säkerhet.Begreppet maritim säkerhet har sedan brutits ned till handlingsvägar och medel, det vill säga förmågor. Handlingsvägarna och medlen leder fram till målet, som är just maritim säkerhet.Resultatet från uppsatsen visar att Sverige som småstat ständigt måste kompromissa för att optimera sina maritima enheters förmågor för att uppnå målet maritim säkerhet. Vidare dras slutsatsen att internationella samarbeten spelar en viktig roll för Sverige i detta sammanhang. Slutligen konstateras att det finns brister i de maritima enheternas förmågor och att ett fortsatt aktivt prioriterings –och förbättringsarbete är mycket viktigt för att bibehålla nödvändiga, grundläggande förmågor inom den maritima arenan. / The aim of the report is to analyze the abilities that maritime security in thesurroundings of Sweden demands. These needs are then compared to maritimeresources in a finishing discussion.The Swedish government´s foreign policy and policy for the sea, with focus onmaritime security, has been used as a starting point.In this report, the concept “maritime units” is represented by the Swedish coastguard and the Swedish navy. The threats against the maritime security have beenidentified from the goals that the maritime units are working against. Thesethreats have been divided into Geoffrey Till´s five subcategories for maritimesecurity. The concept maritime security is then broken down into ways of actionand means, in this case abilities. The ways of action and the means lead up to thegoal, that is maritime security.The result from the report shows that Sweden as a small country always need tocompromise to optimize the abilities of its maritime units to achieve the goal ofmaritime security. Henceforth is the conclusion that international cooperationplays an important role for Sweden in this context. Finally it is established that theabilities of the maritime units contain flaws and that continuing work ofimprovement and continuing to prioritize is very important to sustain thenecessary and fundamental abilities within the maritime arena.

Att ge eleven formativ bedömning gällande sina muntliga förmågor i svenskämnet är en sak, att visualisera dessa förmågor och samtidigt synliggöra progressionen för eleven är en annan och kan upplevas som problematiskt. I denna fallstudie undersöks hur videokameran kan användas som pedagogiskt verktyg för problematiseringen i föregående mening samt hur användandet av nämnt verktyg även kan göra undervisningen mer lustfylld och värdeskapande, samtidigt som det underlättar dokumentation och utvärdering. I undersökningen har en trianguleringsmetod använts där kvalitativa metoder, genom observation, analys och intervju, har kombinerats. Undersökningen innefattar en specifik lärares användande av videokameran i undervisningen. Både nya och äldre filmer har analyserats för att ta del av hur progressionen synliggörs. Att använda sig av digitala verktyg är dessutom helt rätt i tiden med tanke på en digitaliserad revidering av gällande läroplan. Resultatet av fallstudien visar på att videokameran är ett ypperligt verktyg för ovannämnda delar. Intervjuad lärare drar dessutom kopplingar till ökad självkänsla och motivation hos eleverna, i och med att de får möjlighet att se sin utveckling och att deras uppgifter får en mottagare, vilket gör undervisningen mer värdeskapande. / <p>2018-06-15</p>

Studien som genomförts är en småskalig kvalitativ studie som utifrån två lärare i förskoleklass syftar till att synliggöra vad lärare i förskoleklass beskriver som signifikanta kunskaper och erfarenheter vid barns inträde i förskoleklass samt hur lärare arbetar med variationerna i barnens erfarenheter i förskoleklass. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med två lärare i förskoleklass. Lärarnas utsagor har sedan ställts i relation till tidigare forskning och didaktisk teori. I den didaktiska teorin beskrivs delar som styrdokument, rapporter och lagremisser samt vedertagna teorier som behandlar de fyra f:n och den proximala utvecklingszonen. I analysen har lärarnas utsagor ställts i relation till tidigare forskning och valda teorier. I studien framkommer hur barns sociala förmågor för en överordnad roll och beskrivs som en förutsättning för barns utveckling och lärande i förskoleklassen. Lärarna beskriver att de variationer som återfinns i ämnesorienterade kunskaper inte är ett bekymmer, utan de sociala förmågorna blir också studiens kärnämne. Lärarna i studien beskriver också hur de utvecklat olika metoder för att får kunskap om varje barns erfarenheter och kunskapsnivå, distanserat från förskolans praktik.

Enligt Skolverket (2017) bör eleverna lära sig entreprenörskap och utveckla entreprenöriella förmågor, ta mer ansvar för eget lärande och livsföring i syfte att bli mer motståndskraftiga och bättre förbereda att möta de skiftande och ständigt växande anställningskraven. Därför är det viktigt att ta reda på hur detta kan åstadkommas och om det går att uppnå genom skolundervisning som präglas av entreprenöriellt förhållningssätt. Syftet med förevarande arbete är att undersöka hur lärare och elever upplever effekten av begreppens införande i skolundervisningen. Detta studeras med hjälp av en metasyntes som utgår från svensk skolrelaterad forskning. Den systematiska forskningsöversikten bör belysa det aktuella forskningsläget för att skapa förståelse för effekten av begreppens införande i skolundervisning. Resultatet från studien grundar sig på nio svenska studier som behandlar entreprenöriellt förhållningssätt, entreprenöriellt ledarskap och entreprenöriellt lärande. Studiens resultat påvisar positiva effekter på lärande och utveckling hos både lärare och elever samt på elevernas motivation. Studien lyfte även fram den rådande bristen på samsyn avseende begreppets definition och funktion som har påverkat lärarnas uppfattning, tolkning och implementering av begreppet.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på till vilken grad skriftliga laborationsinstruktioner i fysik på gymnasiet är öppna eller slutna. Vidare undersöktes om det fanns ett samband mellan frihetsgrader för laborationerna och vilka förutsättningar eleverna gavs att utveckla förmågorna i kursplanen. Laborationsinstruktioner i fysik på gymnasiet samlades in från verksamma lärare i fysik under höstterminen 2017 för analys. Laborationsinstruktionernas frihetsgrader bestämdes samt deras möjlighet att ge förutsättningar att utveckla sex förmågor undersöktes. Förmågorna valdes från ämnets syfte i kursplanen och var analysera, svara, reflektera och värdera, planera, tolka och redovisa. Laborationsinstruktionerna tilldelades frihetsgrader 0–3, där 0 motsvarade en helt sluten laboration och 3 en helt öppen. Alla slutna laborationer i undersökningen hade frihetsgrad 1 och alla öppna laborationer hade frihetsgrad 2. Undersökningen kom även fram till att samtliga laborationer gav eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att söka svar på ämnesrelaterade problem. I alla de öppna laborationerna som undersöktes fick eleverna även förutsättningar att planera experiment och observationer samt reflektera och värdera valda strategier, metoder och resultat. I analysen om korrelation mellan frihetsgrader och elevernas förutsättningar att utveckla förmågor visade undersökningen att elevernas förutsättningar att tolka och redovisa sina resultat var oberoende av om laborationen var öppen eller sluten.

This thesis studies the relevance of enablers in special operations. How come, that the well-known and famous theory of special operations by Admiral William H. McRaven, doesn’t discuss the relevance of enablers in support of special operations? The purpose of this study is to tentatively investigate the connection of enablers to McRavens theory of direct action special operations. The investigation will be conducted through a case study of two prominent special operations; Operation Gunnerside and Operation Neptune Spear. Both operations exemplify a direct action special operation raid, but in a various time in history and context. The result of this study indicates, the relevance of supporting intelligence, mobility and command and control, to reinforce McRavens six principles of special operations. Further on, the study shows the direct influence of enablers, on key events, in relation to McRavens theory of relative superiority.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av vilka kommunikativa förmågor som är viktigast för att kunna påverka medarbetares kompetensutveckling på arbetsplatsen. Genom intervjuer med arbetsledare har undersökningen sökt svar på frågan; Vilka kommunikativa förmågor är enligt arbetsledare viktigast för att kunna påverka medarbetares kompetensutveckling på arbetsplatsen? Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ narrativ metod beskriven av Bryman (2008). Med utgångspunkt från Matthew &amp; Sutton (2017) beskrivning av narrativa genomgångar, jämförs och kontrasteras empirin med tidigare forskning och ämnets teoretiska ramverk löpande i analysen. Resultatet visar att viktigaste kommunikativa förmågor är; inkänna, föra dialog, situationsanpassa, vara närvarande, samt förklara och motivera. Vidare identifierade även strategier och aktiviteter; stötta och pusha, glädje att dela med sig, uppvisa tillgänglighet och planering inför kommunikation med medarbetare. Genom att använda kommunikativa förmågor, strategier och aktiviteter kan önskvärda mål hos arbetsledarna anses vara; skapa tillit, bidra till motivation och förebygga motstånd hos medarbetarna.