Digitala läromedel används idag alltmer frekvent på skolor, samtidigt som det inte förekommer någon nationellt sammanhållen kvalitetsgranskning av dem. Det är därför av vikt att få insikt i vilka förmågor som bearbetas i digitala läromedel. Studiens syfte är att undersöka två digitala läromedel för årskurs 4 gällande vilka matematiska förmågor som tränas i vilken omfattning, samt att undersöka vilka interaktionsmöjligheter de digitala läromedlen erbjuder eleverna och hur representationen av de matematiska förmågorna hänger ihop med läromedlens dynamiska funktioner. Studiens frågeställningar lyder: Vilka matematiska förmågor representeras i de utvalda läromedlen och i vilken omfattning? Vilka interaktionsmöjligheter erbjuds eleverna i de utvalda läromedlen? Och i vilken utsträckning tränas respektive förmåga i läromedlens dynamiska element? De teoretiska utgångspunkterna som analysen tar avstamp i är Lithner et al. (2010) Mathematical Competency Research Framework och Bergvall och Dyrvold (2021) A Model for Analysing Digital Mathematics Teaching Material from a Social Semiotic Perspective. I studien undersöks kapitel berörande de fyra räknesätten i två digitala läromedel för årskurs fyra. Dessa är Gleerups läromedel Matematik 4 och Nationalencyklopedins läromedel Matematik åk 4. Metoden som används är innehållsanalys. Resultatet visar på en samstämmighet med tidigare forskning vad gäller att samtliga förmågor representeras samt att problemlösningsförmågan ges få träningstillfällen. När det gäller resonemangsförmågan bekräftar analys av Nationalencyklopedins läromedel tidigare forskning, medan Gleerups motsäger det då läromedlet erbjuder relativt många tillfällen att träna resonemang. Studiens viktigaste slutsatser är att Nationalencyklopedins läromedel utnyttjar ett digitalt läromedels specifika förutsättningar i högre grad än Gleerups läromedel, som i många fall är väldigt likt ett tryckt läromedel till funktionerna. Vidare visar även analysen att Gleerups läromedel tränar förmågorna mer jämnt fördelat än Nationalencyklopedins, som främst fokuserar på metod- och begreppsförmågorna.

Forskning har visat att vilken syn man har på förmågors påverkbarhet – om man ser dem som statiska eller som i hög grad påverkbara – har betydelse för både motivation och studieresultat. I det här arbetet, som har utförts som en enkätstudie på en gymnasieskola i södra Sverige, undersöktes elevers relation till kemi och deras upplevelse av påverkbarheten av de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan. Resultaten visade att en övervägande del av eleverna såg de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan som påverkbara. Olika syn på förmågornas påverkbarhet samvarierade med skillnader i val av svar på andra frågor i undersökningen. De allra flesta eleverna upplevde kemi som roligt och de uppvisade även en tro på att kunskaper inom kemi kommer att påverka framtiden på ett positivt sätt. Färre än hälften av eleverna ansåg att kunskaper inom kemi är viktiga för samhället, vilket eventuellt kan indikera att det finns ett behov att i undervisningen belysa kemiämnets relevans för samhället.

Vad historieämnet är kan vara självklart för oss lärare som ständigt arbetar med ämnesplanerna och dess formuleringar. Elever som undervisas i Gy11 är förmodligen inte lika insatta i vad ämnet är och hur det skall arbetas med enligt ämnesplanerna. Vi ställde frågan hur elever ser på historieämnet och hur de definierar detta. Stämmer deras bild av ämnet överens med vad ämnesplanen säger? Upplever de någon skillnad i undervisningen på grundskolan till deras undervisning på gymnasiet? Vi valde att genomföra fokusgruppsintervjuer med två elevgrupper vid en skola. Vi arbetade kvalitativt med det insamlade materialet och analyserade detta med hjälp av kodning. De valda teoretiska perspektiven använde vi vid både utformandet av intervjufrågor, analyskoder, tolkning- och analysverktyg. Båda grupperna hade en liknande syn på historia och historieämnet även om det fanns klara skillnader i vad de ansåg vara centralt. Stoffkunskap värderades lågt medan verktyg som historiebruk, perspektiv och källkritik värderades högt. De båda grupperna visade tydligt på en grundförståelse för vad historieämnet innebär.

Sammanfattning/AbstractKarim, Carina (2019), De fem förmågorna. Lärares tolkning och användning i pedagogiska planeringar. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att ge ett perspektiv i diskussion kring de fem förmågornas användning i undervisningen i specialskolan.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till kunskapen om och förståelse för vilken variation som finns bland lärare på en specialskola i synen på de fem förmågorna som enligt Svanelid (20014) genomsyrar läroplanen, i vilken grad lärare på en specialskola använder sig av förmågorna i den pedagogiska planeringen samt vilka anpassningar som görs för att elever med grav språkstörning framgångsrikt ska utveckla förmågorna.•Hur återspeglar sig synen på de fem förmågorna i lärarnas pedagogiska planering?•I vilken utsträckning använder sig lärare på en specialskola sig av Svanelids (2014) förmågor i sin pedagogiska planering.•Vilka olika aspekter framträder i synen på förmågorna?•Vilka anpassningar av undervisningen kan identifieras i de pedagogiska planeringarna för elevgruppen?TeoriStudien vilar på Vygotskijs sociokulturella kunskapsteorier (Vygotskij, 1999). Analysen är gjord med stöd av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (Bronfenbrenner, 1979). De fem förmågorna har sitt ursprung i Blooms taxonomi. MetodEmpirin kommer ur kvantitativ analys av lärarnas planeringar och kvalitativa intervjuer av lärare som valts ut utifrån de insamlade planeringarna. Syfte med intervjuerna är att synliggöra fenomen. ResultatUndersökningen är för liten för att ge en generell bild till hur det verkligen förhåller sig i frågan. Den kan däremot ge ett bidrag till kunskapen om vilka olika synsätt som finns på förmågornas betydelse samt variationen i hur de lärs ut. På just den här skolan har lärarna stor variation i sin syn på de fem förmågorna. I intervjuerna framkom att kommunikativ- och begreppslig förmåga var de förmågor med störst samsyn. Det var även de förmågorna som omnämndes i samtliga pedagogiska planeringar som innehöll någon form av förmåga. Tidigare studier (Darwazeh, 2016) visar att lärare ofta lägger fokus på de två lägsta kunskapsnivåerna, minnas och förstå i Bloom Taxonomi. I The Big 5, förmågorna skulle de lägsta nivåerna av förmågor kunna uppfattas av lärarna som kommunikativ förmåga och begreppsförmåga.Studien visar även att det saknas en samsyn kring den pedagogiska planeringens utformning trots att ett myndighetsgemensamt dokument används.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som framkommit är behovet av fortbildning bland lärarna på skolan i Scaffolding och annan stöttning som elever med grav språkstörning är beroende av. Nyckelordförmågor, grav språkstörning, lärares pedagogiska planering, specialskola, The Big 5.

Detta produktionsarbete har undersökt spelet Plague Inc som ett verktyg i matematikklassrummet samt elevers attityd till digitala spel i undervisningen. Undersökningen har gjorts i en klass med 12 elever på gymnasiet, där de med hjälp av instruktioner och konstruerade uppgifter spelade spelet på sina telefoner och löste givna uppgifter under spelets gång. Två fokusgrupper valdes ut, som observerades och videoinspelades. Undersökningen omfattade även en skriftlig enkät om attityder och tankar kring spel i matematikundervisningen. Enkätsvaren visar att majoriteten av eleverna ställer sig positiva till spel i undervisningen och att de blir mer motiverade när undervisningen därigenom varieras. Elevaktiviteterna under spelets gång registrerades för att därigenom försöka synliggöra de förmågor som Skolverket har som mål för i matematikundervisningen. / This thesis studies the game Plague Inc as a tool in the mathematics classroom, including students´ attitudes towards digital games in the teaching of mathematics. The survey was made in a class consisting of 12 students in upper secondary school, where they with help from instructions and constructed tasks, played the game on their phones and solved written assignments. Two focus groups were chosen, observed and video-recorded. A poll was also conducted on the students´ attitudes and thoughts toward games in the mathematics practice. The result from the poll showed that most of the students had a positive attitude towards games in class and that they were more motivated when the teaching was varied. A registration of the students´ activities, when playing the game, was also made to try to detect the abilities that Skolverket lists as goals for the teaching of mathematics.

Studien belyste att den fria leken är oerhört betydelsefull för att kunna utveckla sociala förmågor. Syftet var att undersöka specialpedagogers beskrivningar om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med den fria leken för att barn i behov av stöd ska ges möjlighet att utveckla sina sociala förmågor. Det teoretiska perspektivet är skrivet utifrån ett relationellt och ett sociokulturellt perspektiv där miljö och sociala faktorer framhålls. Metoden hade en kvalitativ ansats och innefattade tio intervjuer med specialpedagoger. Studiens insamlade data analyserades sedan med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien genomfördes för att få en större inblick i hur specialpedagoger kan handleda förskolans pedagoger och hur leken kan användas som ett verktyg för barn som har behov av stöd i den fria leken. Studiens resultat visade att många pedagoger inte har tillräckligt med kunskap för att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på vikten av inställning, förhållningssätt i hur man ser på barnet samt sammanhanget som barnet befinner sig i och som påverkar leken. Dessutom visade resultatet hur man kan använda förebyggande anpassningar för att stötta barns deltagande i lek, samt stöd och insatser för att träna på grundläggande lekförmågor. Ett par slutsatser från diskussionsavsnittet var att det är nödvändigt med närvarande pedagoger i leken för att kunna ge barnen rätt stöd samt att ett samarbete mellan förskolans pedagoger och specialpedagoger är viktigt för att båda professionerna på bästa sätt ska kunna arbeta förebyggande och sätta in rätt åtgärder.

Many organizations are looking to implement data-driven technologies such as big data analytics, artificial intelligence and machine learning in their operations due to their rapid development and increased usefulness in recent years. With technology changing fast, it is difficult for managers to determine which sources of data are relevant in the context of these technologies. This paper aims to explore opportunities to implement data-driven technologies in the Stockholm metro. The technologies are assessed based on their usefulness and feasibility. The assessment is also done in regards to the current state of the organization in charge of the Stockholm metro, Trafikförvaltningen, and its internal capabilities. The study has been conducted through interviews aimed at understanding Trafikförvaltningen as an organization, as well as literary reviews of state-of-the-art technologies aimed at understanding what is technically possible. By aligning the state of the organization with current technologies, it was concluded that big data for preventive maintenance and smart grids for minimizing energy consumption were the most relevant data-driven technologies to implement. / Många organisationer vill implementera datadrivna teknologier som stordataanalys, artificiell intelligens och maskininlärning i sina verksamheter på grund av de senaste årens dess snabba utvecklingstakt och ökade användbarhet. I och med den snabba teknologiska utvecklingstakten är det svårt för beslutsfattare att avgöra vilka datakällor som är relevanta för dessa teknologier. Den här uppsatsen syftar till att undersöka möjligheterna att implementera datadrivna teknologier i Stockholms tunnelbanesystem. Dessa teknologier är bedömda efter användbarhet och möjlighet för lyckad implementation. Bedömningen tar även hänsyn till det nuvarande tillståndet av organisationen som är ansvarig för Stockholm tunnelbana, Trafikförvaltningen, och dess interna färdigheter. Studien har genomförts via intervjuer som syftat till att förstå Trafikförvaltningen som organisation, tillsammans med en litteraturstudie av den senaste tekniken som syftat till att förstå vad som är tekniskt möjligt. Genom en analys av organisationens nuvarande tillstånd och nuvarande teknologier drogs slutsatsen att stordataanalys för preventivt underhåll och smarta elnät för minskad energikonsumtion är de mest relevanta datadrivna teknologierna att implementera.

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka lärares arbete med elever i svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. Frågor som besvaras i studien är vad mellanstadielärare anser är viktigt i arbetet med matematiska textuppgifter där det finns elever i lässvårigheter samt hur deras muntliga kommunikation förändras med elever i lässvårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har två mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Utifrån transkriberingarna analyserades vilka verktyg som lärarna använder i klassrummen. I resultatet presenteras vilka strategier lärarna använder vid arbete med matematiska textuppgifter samt hur deras språk förändras baserat på vem de kommunicerar med. En av strategierna som ansågs viktig var att betona viktiga ord i matematiska textuppgifter, specifikt vid arbete med elever i lässvårigheter. Den strategin är tätt sammankopplad med den förändring av språket som sågs. Lärarna tenderade att tala långsammare och mer tydligt med elever som är i lässvårigheter.

Big Data analytics är en fascinerande process som lyfter fram möjligheten att utvinna djupgående insikter och dra slutsatser från omfattande datamängder, och dess tillämpningsområden sträcker sig över flera branscher och områden inklusive köksbranschen och marknadsföring som denna studie fokuserar på. Utmaningen att dra nytta av Big Data analytics för att förstå konsumentbeteenden och preferenser kan dock vara betydande, men när företag tillhandahåller de rätta resurserna, kan de på ett effektivt sätt optimera sina marknadsföringsstrategier. Denna studie syftade till att utforska vilka specifika kompetenser och förmågor företag behöver för att framgångsrikt hantera stora datamängder, samt hur Big Data analytics kan bidra till en effektivare marknadsföring inom köksbranschen. Genom att använda en induktiv forskningsansats och genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra företag inom den svenska köksbranschen, kopplades svaren till ett teoretiskt ramverk för att analysera datan och identifiera kompetenser, förmågor och effekter inom Big Data analytics. Resultaten visade på vikten av olika kompetenser såsom teknisk kunskap, datavisualisering, machine learning, marknadsföringskunskaper, kreativt tänkande, ledarskap och kommunikation för att uppnå framgång inom Big Data analytics. Studien betonade också den avgörande betydelsen av att samla in högkvalitativ data, integrera verktyg och använda insikterna för att optimera marknadsföringsstrategier inom köksbranschen. Som förslag till framtida forskning framhåller denna studie behovet av att undersöka organisatoriska och kulturella faktorer som påverkar potentialen inom Big Data analytics. Det föreslås även att framtida forskning bör utforska andra branscher och deras specifika behov när det gäller Big Data analytics, vilket kan bredda förståelsen inom detta område. Nyckelord: Big Data analytics, effektivare marknadsföring, kompetenser, Big Data analytics förmågor, dynamiska förmågor, marknadsrelaterade förmågor, materiella resurser, immateriella resurser, mänskliga förmågor / Summary Big Data analytics is a fascinating process that highlights the ability to extract profound insights and draw conclusions from large amounts of data. Its applications span across various industries and domains, including the kitchen industry and marketing, which this study focuses on. However, harnessing the power of Big Data analytics to understand consumer behavior and preferences can be challenging. Nevertheless, when companies provide the right resources, they can effectively optimize their marketing strategies. This study aimed to explore the specific competencies and skills that companies need to successfully handle large volumes of data, as well as how Big Data analytics can contribute to more efficient marketing in the kitchen industry. Employing an inductive research approach and conducting semi-structured interviews with four companies in the Swedish kitchen industry, the findings were linked to a theoretical framework to analyze the data and identify competencies, skills, and effects within Big Data analytics. The results underscored the importance of various competencies such as technical knowledge, data visualization, machine learning, marketing expertise, creative thinking, leadership, and communication in achieving success in Big Data analytics. The study also emphasized the crucial significance of collecting high-quality data, integrating tools, and utilizing insights to optimize marketing strategies within the kitchen industry. As a suggestion for future research, this study highlights the need to examine organizational and cultural factors that impact the potential of Big Data analytics. Additionally, it is proposed that future research should explore other industries and their specific requirements regarding Big Data analytics, thereby broadening the understanding in this field.