Att kunskap ska testas och värderas genom en bedömningsprocess är ofta givet men hur testaskunskap i skolan i relation till kursplanen och vilken roll har bedömningsunderlaget? Studiensyftar till att besvara den frågan inom matematikämnet och utgår från frågeställningarna: Vilkenroll har de olika bedömningsunderlagen vid betygssättning?, Hur väl överensstämmerinnehållet i bedömningsunderlagen med det centrala innehållet? och Vilka kunskapskrav fåreleverna möjlighet att uppnå vid de fasta bedömningstillfällena? Arbetet utgår från enintervjustudie med tillhörande enkäter där sju lärare som hållit i kursen Matematik 1c deltagit.Resultatet visar att lärare i stor utsträckning använder sig av traditionella skriftliga prov och attde senare bedömningsmomenten i kursen ofta är av större betydelse än de tidigare. Vidare visarstudien att i princip alla aspekter i det centrala innehållet testas vid de fasta bedömningstillfällendär det enda undantaget gäller matematikens kulturhistoria. I och med införandet av GY11illustrerar studien även lärarnas konkretisering av den nya kursplanen. Studiens resultatindikerar att det finns en viss förskjutning av att förmågorna ”begrepp” och ”procedur” testasmer frekvent på E- och C-nivå. Förmågorna ”resonemang”, ”kommunikation” och”modellering” testas oftast på C- och A-nivå, medan ”problemlösning” var den förmåga somtestades mer jämnt fördelat på samtliga nivåer.

Bakgrund: För barn är konflikter en naturlig del av livet på förskolan, men att hantera konflikter är inget som vi föds med. För att barn ska lära sig att hantera konflikter på ett bra sätt behöver de stöttning och vägledning men detta förutsätter att förskolläraren har kunskaper om konflikthantering. Förskolan vilar på en demokratisk grund och ska förmedla de demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på. Genom konflikthantering kan förskollärarna synliggöra vardagsdemokrati för barnen. Beroende på vilken syn förskollärare har på konflikter och på konflikthantering påverkar barnens möjligheter till utvecklandet av egna konflikthanteringsmetoder och utvecklandet av demokratiska förmågor. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares berättelser om arbetet med konflikthantering i förskolans verksamhet samt att undersöka hur konflikthantering kan främja utvecklingen av barns demokratiska förmågor. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultat: Resultatet visar att medling och samtal är den vanligaste metoden för att hantera konflikter. I konflikthanteringen ges barnen möjlighet att utveckla demokratiska förmågor som empati, stå upp för sin åsikt, lyssna till andra och respektera olika åsikter. Det störta hindretsom beskrivs för att utveckla barns demokratiska förmågor vid konflikthantering är tidsbrist.

Procedurell generering är ofta använt av spelutvecklare i dagens moderna samhälle. Generellt så används procedurell generering mestadels till att generera terräng och texturer, vilket är ett välutforskat område, men det är bara början till vad det kan användas till. Därför är den här artikeln istället fokuserad på användandet av procedurell generering för att generera förmågor som kan användas till ett spel i MOBA genren, i ett försök att sprida kunskap och utveckla andra användningsområden för procedurell generering. För att utforska den möjliga metodiken till användandet av procedurell generering för att generera förmågor så dokumenterar artikeln först redan existerande metoder, sedan föreslås en ny metod för att göra upp för bristerna i den existerande metoden och slutligen så implementeras den nya metoden i en spelprototyp för att undersöka dess funktionalitet. För att validera resultaten av den nya metoden för procedurell generering av förmågor så jämförs den direkt med de redan existerande metoderna för att klargöra vad för- och nackdelarna är med den nya metoden. Resultatet av undersökningen visar att den nya metoden är långt ifrån felfri, men den är duglig nog för att vara ett alternativ till de existerande metoderna. I slutet av artikeln så tas möjligheten av att kombinera den nya och den existerande metoden för procedurell generering av förmågor upp i syfte att göra upp för varandras brister. / Procedural generation is commonly used by game developers in today's modern world. Generally procedural generation gets mostly used for generating terrain and textures, which is a well explored area, but that is merely scratching the surface of possible use cases. This article therefore instead focuses on the usage of procedural generation to generate abilities to be used in a MOBA game, in an attempt to spread knowledge and develop other use cases for procedural generation. To explore possible methodologies of using procedural generation to generate abilities this article first documents already existing methods, then proposes a new method to make up for the shortcomings in the already existing methods and finally implements the new method in a game prototype to test its viability. To validate the results of the new method for procedural generation of abilities implemented in the game prototype it is directly compared to the already existing methods to ascertain what the pros and cons are of using the new method. The results of the research show that the new method for procedural generation of abilities is not the end all solution, but it is a viable alternative to the already existing methods. To tie things up this article brings up the possibility of combining both the existing methods for procedural generation of abilities and the newly designed one in the future in an attempt to mitigate the methods shortcomings.

Sedan 2011 tar kursplanen i matematik upp fem förmågor som undervisningenska utveckla hos eleverna. Kompetenstänket har dock inte anammats fullt ut ipraktiken och då läromedel har en central roll i matematikundervisningen skullede kunna stödja lärares undervisning i detta hänseende. Studien ifrågaundersöker därför vilka förutsättningar utvalda lärarhandledningar ger lärare attbedriva undervisning som inkluderar de fem matematiska förmågorna.Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av läromedelsanalys,lektionsobservationer och lärarintervjuer, och de matematiska förmågornadefinieras utifrån det teoretiska ramverket Mathematical Competency ResearchFramework (MCRF). Resultatet visar att både lärarhandledningar och läraresundervisning omfattar kursplanens förmågor på ett obalanserat sätt, då stor viktläggs på räkneförmågan. Lärare reflekterar dessutom inte över förmågorna närde utformar sin matematikundervisning, vilket bland annat pekar på attförmågorna skulle kunna lyftas fram mer explicit i de undersöktalärarhandledningarna.

Inom matematikundervisningen är det vanligt att lärare använder skriftliga prov därde väljer ut provuppgifter i syfte att bedöma en elevs matematiska förmågor.Tidigare forskning visar att lärare tenderar till att betona imitativa resonemang iundervisningen, och detta återspeglas också i de prov som de konstruerar. Dessaimitativa resonemang hindrar eleverna från att utveckla samtliga förmågor som dehar rätt till. Det finns däremot inte mycket forskning kring om hur dessaprovuppgifter väljs ut. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur lärare väljerut olika provuppgifter och vad lärare anser vara viktigt när de använder skriftligaprov. Denna studie genomfördes i södra Sverige, där lärarna följde Skolverketsutgivna kursplan för matematik på högstadiet som grund för sin undervisning. Sexlärare deltog i undersökningen genom att bidra med skriftliga prov som hanteraralgebra samt genom att delta i semistrukturerade intervjuer. Både proven ochintervjuerna har analyserats tematiskt med, en kvalitativ ansats. Det framgår frånintervjuerna att lärarna använder ett konsekvent och enkelt språk för att underlättaför eleverna. Lärarna trycker även på att svarsalternativ kan användas för attmöjliggöra att fler elever kan besvara uppgiften. Användandet av det konsekventaspråket tyder på att lärarna strävar efter att eleverna ska kunna prestera väl påprovet, vilket gör det lättare att godkänna eleverna. Från proven kan man observeraatt lärarna fortsätter att betona imitativa resonemang genom att flera uppgifterenbart testar metodförmåga, som till exempel Förenkla uttryck eller Lösa enekvation. Studien indikerar att det är viktigt att den verksamma läraren ska varamedveten om att kreativa aspekter kan gå förlorade och imitativa resonemang kanbetonas när delar av ett prov förenklas för att möjliggöra för fler elever ska kunnaprestera bättre på ett prov. Sådana förenklingar kan bidra till att syftet med att läsamatematik ändras från att förstå till att memorera eller imitera.

Global food prices are currently rising at a rapid pace. The current supply chain involves a number of different steps, where each step involves a price surcharge that is ultimately paid by the consumer. Modern technology, such as machine learning and smart logistics, enables alternative supply chains. This report examines the possibility of designing a model that, with the help of scenarios of change based on previous studies and the taskmaster’s vision, can make predictions for future food prices. The report was based on the supply chain and current prices for potatoes. The models used are ARIMA, SVR with different cores, linear regression, Ridge regression and Lasso regression. The models are evaluated with the error measurements Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error and R2. The best-performing models, with which the prediction was then performed, were ARIMA and SVR with a linear core. The predictions and calculations showed drastically reduced food prices and a large reduction in unnecessary food waste, especially in the scenario that involves an overall change of the supply chain. This has major macroeconomic effects, as food prices affect inflation. The analysis also shows the importance of the industry’s players working with analysis and strategy to handle a future shift that entails higher uncertainty in the market. There are uncertainties about the effect on other supply chains, as well as the net effect of a shift as the costs for this are unknown. / I dagsläget stiger livsmedelspriserna globalt i hög takt. Den nuvarande försörjningskedjan innebär många olika steg, där varje steg innebär prispåslag som till slut betalas av konsumenten. Modern teknik, som maskininlärning och smart logistik ger upphov till alternativa försörjningskedjor. Denna rapport undersöker möjligheten att utforma en modell som, med hjälp av omställningsscenarion baserade på tidigare studier och uppdragsgivarens vision, kan göra prediktioner för framtida livsmedelspriser. Rapporten baserades på försörjningskedjan och aktuella priser för matpotatis. De använda modellerna är ARIMA, SVR med olika kärnor, linjär regression, Ridge regression samt Lasso regression. Modellerna utvärderas med felmåtten Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error samt R2. De bäst presterande modellerna, som prediktionen sedan utfördes med, var ARIMA och SVR med linjär kärna. Prediktionerna och uträkningarna visade på drastiskt sänkta matpriser och en stor sänkning av onödigt matsvinn, framför allt vid det scenario som innebär en övergripande omställning av försörjningskedjan. Detta för med sig stora makroekonomiska effekter, då livsmedelspriset påverkar inflationen. Analysen visar även på vikten av att branschens aktörer arbetar med analys och strategi för att hantera ett kommande skifte som innebär en högre osäkerhet på marknaden. Osäkerheter finns kring effekten på andra försörjningskedjor, samt nettoeffekten av en omställning då kostnaderna för denna är okända.

Skolans uppdrag är inte enbart kunskapsrelaterat utan bygger till stor del på att varje individ ska få med sig sociala egenskaper för att kunna passa in i samhället och fungera som goda samhällsmedborgare. I den här studien har det varit av intresse att undersöka om användningen av en utbildade hund i skolans verksamhet kan riktas mot att utveckla sociala förmågor och inte bara inriktat mot det teoretiska. Utifrån studiens syfte som var att undersöka speciallärares, specialpedagogers och pedagogers erfarenheter av att stödja utvecklandet av de sociala förmågorna hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom en utbildad hund som en artefakt. Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer med hundförare som antingen är speciallärare, specialpedagoger eller pedagoger i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasiesärskolan samt grundskolan. I studien kommer det fortsättningsvis stå skrivet anpassad skola och grundskola i de fall det inte ska framgå att det avser specifikt anpassad grundskola/gymnasieskola. Teorin som studien utgått ifrån för att analysera resultatet var det sociokulturella perspektivet. Med den här studien vill vi belysa den utbildade hunden som en artefakt i skolan för att på så sätt hjälpa och stödja elever med IF i deras utvecklande av sociala förmågor. Vi har haft med en medvetenhet om problem såsom hundrädsla, allergi och motstånd, som kan finnas inom djurrelaterad pedagogik, men också om vad som kan göras för att förebygga sådana problem. Studiens resultat visade på många fördelar såsom att elever med hög frånvaro blir motiverade att komma tillbaka till skolan, läsångesten dämpas, interaktion med andra elever stimuleras, kontakter med andra professioner underlättas och elever som tidigare varit hundrädda har fått tillit till hundar tack vare hundförarens arbetsmetod. Genom resultatet har nya insikter synliggjorts till forskningsområden där involverandet av till exempel en utbildad hund skulle kunna hjälpa till att nå fram till eleverna där den mänskliga insatsen inte gör det. Vi har också sett möjligheter till att skapa gemenskaper mellan olika skolformer där hunden skulle kunna fungera som ett medierande redskap, en fysisk länk mellan eleverna.

Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning.Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ”Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter” (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik. De observerade eleverna svarade efter avslutat projekt på en enkätundersökning och deras lärare intervjuades. Arbetets resultat visar på konkreta exempel hur användning av LEGO-teknik och NXT programmering kan påverka elevers utveckling av ämnesspecifika förmågor relaterade till den praktiska aktiviteten. Genom att aktivt skaffa sig kunskaper, utveckla en fysisk modell och ett program, lära sig i sammanhang, lära sig att lösa problem på olika sätt, utvärdera sin egen aktivitet, utvecklas elevernas förmåga att ta isär och sätta ihop konstruktionsdelar, hantera olika redskap och verktyg, identifiera och analysera sina tekniska lösningar för att klara en uppgift och dessutom utvecklas förmågan att angripa och lösa problem som uppstår under arbetes gång. Dock, vissa förmågor som till exempel begreppsförmåga och förmåga att identifiera problem och behov som tekniken kan lösa behövs tränas under längre tid för att utvecklas under förutsättning att eleverna är medvetna vad de behöver utveckla.

PISA-rapporten 2012 identifierade försämrade matematiska kunskaper hos svenska elever i förhållande till tidigare rapporter. En av regeringens åtgärder på de dåliga resultaten var att implementera nationella bedömningsstöd i matematik. Trots implementeringen av bedömningsstöden visar PISA-rapporten 2022 att matematikkunskaperna fortsätter dala bland svenska elever. Syftet med bedömningsstöden är att ge läraren summativa underlag om elevernas sammantagna matematiska kunskaper som läraren sedan ska arbeta formativt med i undervisningen. Tidigare forskning eller rapportsammanställningar har inte klargjort vilken effekt bedömningsstöden i matematik har på undervisningen. Studien syftar därför till att utöka kunskaperna om användningen av de nationella bedömningsstöden i matematikundervisningen. Med en enkätundersökning undersöktes lärarnas åsikter om hur bedömningsstöden påverkar undervisningen om det matematiska innehållet och de matematiska förmågorna, som sammantaget ger elevernas matematiska kunskaper. Resultaten visar att bedömningsstöden i huvudsak används i avsett syfte, dock kan avvikelser urskiljas som tyder på att andra verktyg och stödmaterial hellre används för att kartlägga elevernas matematiska kunskaper. Slutsatsen av studiens resultat är att lärare i stor utsträckning arbetar med elevresultaten på bedömningsstöden i taluppfattning i ett kombinerat syfte med fokus på de sammantagna matematiska kunskaperna. Studien visar att den komplexa aktiviteten, att kartlägga och bedöma elevernas matematiska kunskaper är ett område i behov av mer forskning.

Tidigare studier har visat att det är vanligt att inom ämnet matematik använda sig av läromedel. Skolverket (2019) har fastställt i kursplanen för matematik att undervisningen ska behandla flera olika områden där eleverna ska få en möjlighet att utveckla deras matematiska förmågor. Ett av dessa områden innefattar problemlösning. För att kunna lösa problemlösningsuppgifter bör eleverna kunna använda sig av flera olika strategier och de ska även ha en förståelse för hur dessa strategier kan kopplas samman. Denna studie har som avsikt att undersöka hur läromedlen är uppbyggda när det gäller problemlösningsuppgifter. En innehållsanalys kommer att genomföras av två olika läromedel i matematik för årskurs 4. Där uppgifterna först blir kategoriserade som en rutinuppgift eller som en problemlösningsuppgift. Därefter kommer problemlösningsuppgifterna att analyseras för att kunna kategorisera dem som slutna, öppna eller rika problemlösningsuppgifter enligt det kodningsschema som skapats inför denna studie. Vidare kommer en analys att genomföras som undersöker vilka förmågor eleverna får träna med de öppna och de rika problemlösningsuppgifterna. Resultatet visar på att majoriteten av uppgifterna i en matematikbok består av rutinuppgifter. Av de uppgifter som kategoriserades som problemlösningsuppgifter är den största delen slutna uppgifter, av de uppgifterna som återstår är den större delen av dessa öppna problem. Resultatet av denna undersökning visar att de flesta problemlösningsuppgifter är placerade på fördjupningssidorna som är placerade längst bak i varje kapitel vilket i sin tur kan leda till att alla elever inte får möjligheten att bearbeta majoriteten av de problemlösningsuppgifter som finns i läromedlet. Vidare visar resultatet att eleverna får en möjlighet att träna på fler förmågor när de får arbeta med rika och värdefulla problemlösningsuppgifter.