The aim of this study is to investigate how students learn new words most efficiently by using three different methods: retrieval practice, adaptive retrieval practice and the traditional re-reading of words. The study will also examine which of the methods that is most efficient for students with language vulnerability. The first question we asked was which impact the three different methods had on how students learned new words. The second question investigates if there is a connection between the result from the learning intervention and the students’ cognitive abilities and mental stamina. The method used was a computer-based study of 90 words ending with a test with a re-test done 7 days afterwards. The students also answered the questionnaires TEXI and METQ to estimate their cognitive abilities and mental stamina. The results showed that the most effective method for learning new words was retrieval practice regardless of the student’s cognitive abilities, mental stamina, or language difficulties.

Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar med en prevalens på över fem procent i världen. Begränsade områden är självstyrdinlärning, hantering av motoriska, exekutiva och kognitiva förmågor. Diagnosen påverkar aktivitetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvantitativ inriktning. Huvudsökningar gjordes i databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Antal inkluderade artiklar är åtta. Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål.  Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner har positiva effekter inom exekutiva-, motoriska-och akademiska inlärningsförmågor, samt för att kunna sätta egna mål och uppnå dessa. Slutsatsen visar att behovet av vidare forskning kring ämnet är aktuellt samt att det är viktigt med tidiga insatser för att underlätta skol och fritidsmiljöer för barn och ungdomar med ADHD.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger organiserar läsförståelseundervisning för elever med autismspektrumtillstånd för att identifiera framgångsfaktorer. Studien har utgått från forskningsfrågorna: 1.  Hur kan läsförståelseundervisning organiseras för att barn med AST i åldrarna 6-10 år ska få tillgång till en gynnsam undervisning och utveckla sin läsförståelse?  2. Hur kan grundlärare samverka med speciallärare och specialpedagoger på svenska grundskolor för att erbjuda elever med AST i åldrarna 6-10 år en gynnsam läsförståelseundervisning?  Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 2 specialpedagoger, 2 speciallärare och 2 klasslärare på grundskolor i södra Sverige. Intentionen är att bidra med kunskaper kring framgångsfaktorer som framkommit i lärares och speciallärares/specialpedagogers berättelser. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Analysen har en deduktiv ansats och utgick från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker genom samspel och kommunikation med andra. Resultatet visar att samtliga lärare belyser vikten av att vara tydlig och explicit i sin undervisning för att hantera utmaningar med de exekutiva förmågorna. Resultatet visar även att flera respondenter beskriver samlärandet som en gynnsam metod för att hantera svårigheter med att koppla läsningen till egna erfarenheter, där eleverna kan lära av varandra och ta del av varandras erfarenheter. Vikten av en god samverkan mellan klasslärare, specialpedagog och speciallärare framkommer även av studiens resultat. / Abstract The purpose of this study is to examine how some teachers, special teachers and special educators organize their teaching regarding reading comprehension for students with Autism spectrum disorder in order to identify success factors. The study is based on the following research questions:  1. How do we organize reading comprehension teaching for students with ASD aged 6-10 in order to generate the most favourable conditions to develop their reading comprehension? 2. How can the collaboration between teachers, special teachers and special educators look like at Swedish schools in order to offer students with ASD aged 6-10 a favourable teaching in reading comprehension? The study has a qualitative approach with semi-structured interviews with 2 special educators, 2 special teachers and 2 teachers at elementary schools in the south part of Sweden. The intention is to contribute with knowledge of success factors which the respondents have pointed out in their answers. Thematic analysis was used during analyzing the data. The analysis has a deductive approach and is based on a sociocultural perspective in which learning takes place through interaction and communication with others. The results showed that all teachers described the importance of being explicit in their teaching in order to handle challenges with the executive abilities. Another similarity was that several respondents described co-learning as a beneficial method for dealing with difficulties in connecting the reading to their own experiences, in which students can learn from each other and take part in each other’s experiences. Moreover, the result also indicated the importance of a well-functioning collaboration between teachers and teachers with special pedagogical knowledge.

Det har gjorts en kvalitativ intervjustudie med syfte att utifrån legitimerade textillärares uppfattningar undersöka hur elever utmanas och tar sig an textilslöjden i grundskolan utifrån förmågorna uthållighet och motstånd. Att det blev textillärare som alla fyllt 50 år beror på att studien även skulle kunna bidra med en jämförelse av förmågorna över längre tid. Tidigare forskning belyser förmågorna som viktiga så även textilslöjdens historia och Skolverkets styrdokument. Till studien intervjuades fem lärare genom fysiska möten där intervjuerna blev inspelade. Resultatet från studien visar på att textillärarna samstämmigt upplever att elevernas förkunskaper har blivit sämre, eleverna har inte fått jobba med händerna i hemmet på det sätt som dem gjorde förr. På grund av elevernas bristande kunskap anpassas svårare arbeten vilket leder till att eleverna inte utsätts för längre arbeten som tränar deras uthållighet. Eleverna stöter inte på problem i samma utsträckning på grund av enklare arbeten vilket gör att deras motstånd inte prövas. Textillärarna pratade även om att det på grund av mindre exploaterande av hantverk i hemmen skapas ett motstånd till slöjden som ämne och att eleverna inte kan se nyttan med den kunskapen.

De ökande kraven på hållbarhet som regering, myndigheter och övriga intressenter ställer på företag har resulterat i att alla små- och medelstora företag blir tvungna att hållbarhetsrapportera till 2026. En bransch som upplever ett ökat behov av forskning för implementering av sociala hållbarhetsmål, samt arbetsprocesser för att uppnå dessa, är Medtech branschen. Även fast det finns riktlinjer för implementering av socialt hållbarhetsarbete, saknas empiriskt stöd för hur effektiva dessa är. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur dynamiska förmågor för social hållbarhet kan skapas för att eftersträva sociala hållbarhetsmål. Vi vill med detta arbete även tillföra exempel och sammanställa kunskap till företag som strävar efter att implementera eller förbättra sitt sociala hållbarhetsarbete. Forskningsfrågorna som adresseras i studien är: - “Vilka sociala hållbarhetsmål kan företag inom Medtech eftersträva? - “Hur kan företag inom Medtech arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål och vilka dynamiska förmågor resulterar detta i? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tio intervjuer med hållbarhetskunniga på tio olika Medtech företag med verksamhet i Sverige. Resultatet visade att sociala hållbarhetsmål som företag inom Medtech kan eftersträva är: mål för förmåner, jämställdhetsmål, jämlikhetsmål, arbetsmiljömål, mål om arbetsförhållanden i leverantörskedjan, mål om donationer till hjälporganisationer och välgörenhetsinsatser. Studien visade även hur företag inom Medtech branschen kan arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål: Arbetsprocesser för förmågan att avkänna sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att fånga värdet av sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att omkonfigurera sociala hållbarhetsmål. / The increasing demands on sustainability that the government, authorities and other stakeholders place on companies have resulted in all small and medium-sized companies being forced to report on sustainability by 2026. An industry that experiences an increased need for research for the implementation of social sustainability goals, as well as work processes to achieve these, is the Medtech industry. Although there are guidelines for the implementation of social sustainability work, there is a lack of empirical support for how effective these are. The purpose of this study is to increase the understanding of how dynamic capabilities for social sustainability can be created to pursue social sustainability goals. With this work, we also want to add examples and compile knowledge to companies that strive to implement or improve their social sustainability work. The research questions addressed in the study were: - “What social sustainability goals can companies in Medtech pursue?” - “How can companies in Medtech work to pursue social sustainability goals and what dynamic capabilities does this result in?” To answer these research questions, ten interviews were conducted with sustainability experts at ten different Medtech companies with operations in Sweden. The result showed that the social sustainability goals that companies within Medtech may pursue are following: goals for benefits, gender equality goals, diversity, equity goals, work environment goals, goals for working conditions in the supply chain, goals for donations to aid organizations and charitable efforts. The study also showed how companies in the Medtech industry can work to pursue social sustainability goals: Work processes for the ability to sense social sustainability goals, work processes for the ability to capture the value of social sustainability goals, work processes for the ability to reconfigure social sustainability goals

Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

Tidigare studier har visat att individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar en generellt lägre läsförmåga än individer med typisk utveckling. Vad detta bottnar i är oklart men mycket forskning tyder på att språkliga förmågor har en inverkan på läsförmågan. Föreliggande studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan läsförmåga och språkliga förmågor hos barn och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 12 till 25 år.  De språkliga förmågor som undersöktes var fonologisk medvetenhet, snabb benämning (RAN), ordförråd, grammatisk förståelse samt språkförståelse. Testningarna genomfördes på deltagarnas respektive skolor utspridda i mellersta och södra Sverige. Råpoängen från respektive test användes i korrelations- och regressionsanalys för att kartlägga eventuella samband. I studien medverkade totalt 27 barn och unga vuxna i åldrarna 13;06–25;09 år. Resultaten visar att RAN och fonologisk medvetenhet har starka signifikanta samband med avkodning som helhet vilka tillsammans förklarar 72,3 % av variansen. Läsförståelse har starka signifikanta samband med fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, avkodning som helhet och språkförståelse, där avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd förklarar 62,4 % av variansen. Ortografisk avkodning uppvisar ett starkare samband med läsförståelse än fonologisk avkodning. Resultaten i studien överensstämmer med tidigare forskning som menar att fonologisk medvetenhet och RAN är av vikt för alla typer av avkodning och att avkodning i sig påverkar läsförståelsen hos individer med såväl typisk utveckling som med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Däremot går resultaten i föreliggande studie emot tidigare forskning som inte kunnat visa att ordförrådet har signifikant påverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten av föreliggande studie att flertalet språkliga förmågor kan förklara variansen av såväl de olika typerna av avkodning som läsförståelse. Resultatet kan bidra till ökad kunskap kring bakomliggande faktorer till den nedsatta läsförmåga som observeras hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten tyder dock på att vidare forskning behövs för att fastställa vilka övriga faktorer som kan förklara resterande varians samt att stärka fynden i föreliggande studie. / Previous studies have shown that individuals exhibiting mild intellectual disability show a lower reading ability than individuals with typical development. The reasons behind these differences are unclear. However, research shows that specific language abilities affect reading ability. The present study aims to investigate any possible correlations between language ability and reading ability in young people with mild intellectual disability, aged 12 to 25 years. The examined linguistic abilities were phonological awareness, rapid automatized naming (RAN), vocabulary, grammatical comprehension and language comprehension. Testing was held at the participants’ schools in various parts of central and southern Sweden. The raw scores were used in correlation and regression analyses to map out any correlations. A total of 27 participants with ages ranging between 13;06 years and 25;09 years were included in the study. The results showed that RAN and phonological awareness had strong significant correlations to decoding and that they together can account for 72.3 % of its variance. Reading comprehension showed strong significant correlations to phonological awareness, grammatical comprehension, decoding, and language comprehension. Language comprehension and vocabulary explained 62.4 % of the variance in reading comprehension. Word decoding showed a stronger correlation to reading comprehension than phonological decoding. The results of the present study are in large parts compatible with previous research, which supports the findings that phonological awareness and RAN are of importance to decoding ability, and that decoding in turn has an impact on reading comprehension in individuals with both typical development and intellectual disability. However, the results in the present study are at odds with previous research, which has not found significant correlations between vocabulary and reading comprehension in individuals with mild intellectual disability. In summation, results of the present study show that a number of linguistic abilities can explain the variance of both decoding and reading comprehension. Hopes are that the results from the present study can contribute to furthering knowledge of the underlying factors which explain why individuals with mild intellectual disabilities generally are poor readers. More research is needed to confirm which other factors can explain the remaining variance and to strengthen the results of the present study.

I denna studie undersöks hur svensklärares uppgiftskonstruktioner möter elevers olika förmågor. Med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser definierade jag olika kategorier av förmågor som motsvarade de olika intelligenserna i tretton olika uppgiftskonstruktioner för svenskämnet i gymnasieskolan. Studien visar att den lingvistiska förmågan är absolut vanligast i det undersökta materialet, vilket också var väntat. Men de personliga förmågorna är också vanligt förkommande, vilket visar att lärarna begär att eleverna ska dela sina egna tankar, minnen och upplevelser. Den lingvistiska förmågan fungerar i uppgifterna vanligen som metod, men i det stoff eleverna skriver om är de personliga förmågorna långt vanligare än den lingvistiska. / This study examines how the tasks constructed by teachers of Swedish meet the pupils’ differing abilities. Based on Gardner’s theory of multiple intelligences, I defined different categories of abilities corresponding to the different intelligences in thirteen different tasks constructed for the subject of Swedish in upper secondary school. The study shows that linguistic ability is by far the most common in the studied material, as expected. But personal abilities are also commonly found, which shows that the teachers ask the pupils to share of their own thoughts, memories and experiences. The linguistic ability usually functions in the tasks as a method, but in the material that the pupils write, the personal abilities are far more common than the linguistic ability.

Studien behandlar matematiklärarnas syn på de sju matematiska förmågorna och hur förmågorna kommer till uttryck i lärarnas undervisning. Syftet studeras med hjälp av intervjuer av matematiklärare i gymnasieskolan samt observationer av lärarnas lektioner. Resultatet av studien visar på att lärarna är medvetna om hur deras undervisning behandlar de matematiska förmågorna. Vidar visar studien att lösning av rutinuppgifter dominerar undervisningen, vid dessa tillfällen berörs till största del procedur- och begreppsförmågan. I studien framkom att lärarna anser att det finns oklarheter i de matematiska förmågornas definition och att arbetet med förmågorna är tidskrävand. Baserat på undersökningen kan det tänkas att förmågorna anses vara tidskrävande på grund av att det inte finns material som är anpassat för arbete med förmågorna samt att nya områden inom matematiken måste introduceras i ett högt tempo. Lärarna lyfter att en positiv aspekt med de matematiska förmågorna är att de bidrar till en varierad undervisning. / This study´s purpose is to show mathematics teachers view on the seven mathematical competencies and how the competencies reflect the teacher’s teaching. The study is based on interviews of mathematics teachers in secondary schools and observations of the teacher’s lessons. The result of the study shows that teachers are aware of how their teaching covers the mathematical competencies. The study also shows that solving routine tasks dominates teaching. In these occasions mainly the procedural and conceptual competency are involved. It appeared that the teachers are unhappy with uncertainties in the definitions of the mathematical competencies. The teachers highlight that the competencies are a time consuming process. This study reveals that it can depend on that there is no material that is adapted to the work with the competencies and that new areas within mathematics must be introduced frequently. The teachers believe the positive aspects of the mathematical competencies are that the competencies contribute to a variation in the teaching.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.