<h1>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten.</h1><h1>En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.</h1>

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt. Fokuset är på lärandet i en social och dialogisk miljö och samspelet som sker mellan den lärande och den kompetente personen. Datorer kan även vara den kompetente artefakten som medierar lärande. Enligt studiens resultat organiserar pedagogerna datoraktiviteter som skapar en miljö för interaktion. Interaktionen som framkommer mellan barn och dator, barn och barn samt barn och pedagog främjar lärandet. Datorer används bland annat för att utveckla språket, söka information samt kunskap på Internet och att uppmuntra barnen till att samarbeta med andra barn.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de använder för att få in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemställning innefattar hur man som förskolepedagog kan tänka när det kommer till barn som leker ensamma då samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgångspunkt är den sociokulturella teorin som belyser både samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lärande. I studien har åtta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar på ett liknande sätt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de använder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats är att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pågå under en längre tid eftersom de anser att detta inte är bra för barns sociala utveckling och lärande. Mot bakgrund av förskolepedagogernas utsagor har vi även fått en förståelse för att ensamleken kan beskrivas som positiv för barns utveckling på olika sätt beroende på om ensamleken upplevs som konstruktiv eller ej. / Självständingt arbete - Förskolepedagogisk område

Samhället i stort är uppbyggt för normalhörande människor, där många gånger under stressade förhållanden barn ändå ska känna tillhörighet i förskolor. Barn med hörselnedsättning i allt detta ska ha rätt till utveckling och lärande på likartade villkor som normalhörande barn. Syftet med studien handlar om att få syn på förskolepedagogers upplevelser kring hur de arbetar med inkludering i förskolan för barn med hörselnedsättning. Jag vill ta reda på vad inkludering innebär och om barn med hörselnedsättning kan gynnas av att gå i vanliga förskolor enligt förskolepedagogers erfarenheter. Materialet till denna studie har samlats in genom kvalitativa djupgående intervjuer med fyra förskolepedagoger från olika kommuner. För att analysera svaren har jag främst utgått ifrån Professor Nilholms syn på inkludering, som innebär känslan av att vara delaktig. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogerna upplever att det krävs ett gemensamt mål i arbetslaget för att arbeta inkluderande på förskolor. De anser även att förskolornas miljö är en viktig aspekt för att uppfylla det målet att få alla barn att känna sig delaktiga i barngruppen, samt att en kommunikativ miljö som inte innehåller höga ljudnivåer ger barn med hörselnedsättning bättre förutsättningar för att lyckas i den vanliga förskolan. Några pedagoger hävdar dock att beroende på vilken grad av hörselnedsättning barnen har kanske inte den vanliga förskolan är den bästa platsen att vistas i. Detta på grund av att barngrupperna oftast är för stora i de vanliga förskolorna. Hjälpmedel som främst användes enligt förskolepedagogerna var teknologiska hjälpmedel, tecken som stöd och bilder.

I denna studie undersöks vilka lekdiskurser som förskollärare i intervjuer ger uttryck för, och hur dessa diskurser förhåller sig till pedagogens ansvar för leken och hur detta ansvar utformas i leken. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, deras intervjuutsagor har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv med hjälp av begreppen diskurs, nodalpunkt, ekvivalenskedja, artikulation, element, moment samt diskursiv kamp. Studiens resultat visar att de diskurser som de intervjuade synliggjorde på leken är leken som lärande och leken som naturlig. Pedagogens ansvar och förhållningssätt i relation till dessa diskurser synliggjordes som pedagogen som stöttande deltagare i leken som naturlig och pedagogen som stöttande observatör av leken som naturlig. Det var enbart två pedagoger som i intervjuerna talade om diskursen om leken som naturlig, medan samtliga talade om pedagogen som stöttande i leken som naturlig. Studiens slutsats är att förskollärares dominerande syn på leken är att barn lär i leken och att det är pedagogens ansvar att stötta och observera leken.

Forskning om arbetsplatsmobbning utifrån svenska förskolesammanhang är knapphändig. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva och tolka tolv förskolepedagogers levda erfarenheter av detta fenomen. Med utgångspunkt i Edmund Husserls fenomenologiska ansats respektive interpretativ fenomenologisk analys (IPA) erhålls deras erfarenheter genom individuella semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på en sammantagen oförrättslivsvärld hos förskolepedagogerna. Inom ramen för denna livsvärld manifesteras arbetsplatsmobbning genom utfrysningar och osynliggörande, föraktfulla kommentarer och negativt skvaller. Mobbningen försämrar fysiskt och psykiskt välmående, arbetsprestationer, kollegiala samarbeten och pedagogiskt arbete med förskolebarn. Fenomenet beror enligt förskolepedagogerna på en generations- och utbildningsklyfta tillsammans med höga krav och ogynnsamma arbetsmiljöer. För att hantera mobbningen framhäver de relationsbyggande i personalgrupper. En slutsats som dras är att de tolv förskolepedagogerna upplever arbetsplatsmobbning som ett befintligt problem vilket på grund av en tystnadskultur sällan blir föremål för hantering utifrån deras erfarenheter. I relation till detta konkluderas att respondenterna inte upplever sig omfattas av demokrati-, likabehandlings- och värdegrundsarbete i samma utsträckning som förskolebarn.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskolebarns kunskaper, attityder och uppfattningar om mat och matvanor. Syftet är även att undersöka barnens uppfattningar om påverkan i hemmet och förskolan, och om det uppfattas motsägelsefullt eller inte. Metoden som användes var kvalitativ med fenomenologisk ansats. Vid insamling av data användes två metoder, fokusgruppsintervju med sex förskolebarn samt enkäter för förskolepedagoger och föräldrar vars barn deltog i intervjun. Resultat visade att förskola och hemmet är viktiga livsvärldar där barns kunskaper och attityder om mat formas. Barnens uppfattningar om mat och matvanor påverkades av smak, möjlighet till delaktighet, inflytande och av barnens upplevda förväntningar på förskola och hem. Slutsatsen av studien är att pedagoger och föräldrar påverkar barns kunskaper och attityder till mat och livsmedel på olika sätt. Olika påverkan kan främja hälsosamma matvanor och attityder till mat, men även påverka till positiva attityder till onyttiga alternativ respektive negativa till nyttiga.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller   Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten.   Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen. Att ta vara på barns intressen när man planerar verksamheten som sker i naturen utifrån antal arbetade år i förskolan kan man se att de som arbetat mindre än 20 år tar mer tillvara på barns intressen än de som arbetat 21 år eller längre. / The aim of this study is to get a greater understanding of the realities of how preschool assignments are written in the curriculum.   The study is based on a survey where preschool teachers, childcare workers and other personnel have participated. However, I have chosen to use preschool teachers' responses to the survey.   The study shows that the majority of preschool teachers visiting nature sometimes regardless of the preschool teachers age. The activities that typically occur in the natural environment are "free play" and motor activities. There are also elements of example gardening and storytelling of fairy tales. Preschool teachers perception of one's own team's expertise in science is that, the majority of preschool teachers believe their employees have enough knowledge to conduct a meaningful area in nature. To take advantage of children's interests when planning activities that occur in nature based on number of years worked in preschool, one can see that those who worked less than 20 years taking more advantage of children's interests than those who worked 21 years or more. / Emilie Fröman

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förändrats under dennes yrkesverksamma år. Vi ville även ta reda på vilka faktorer som påverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få veta hur pedagogen ser på sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fåtal enkla och tydliga frågor. På så vis fick vi personliga och utförliga svar från våra informanter. Vår teoretiska grund baseras på forskning inom stress och samhällsförändring. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation. Samtliga ansåg att de påverkats av den ökade stressen och att de främsta stressfaktorerna var barngruppsstorleken, de nya kraven och förändrade arbetsuppgifterna. / The main objective of this study is to investigate how the preschool teachers work situation has changed during their working years. We also wanted to see what the elements are that influenced the stress that they felt and what the consequences are. We used a qualitative interview method to learn what the preschool teacher think of their work situation. We interviewed ten teachers and by using only a few plain questions we got detailed and personal answers from our informers. The theoretical base in our research is about stress and the social change. The result shows that the preschool teachers all experienced that their work situation had changed during their working years. The study shows that all the interviewed teachers felt that the intolerable burden in their work environment was increased. They felt that the prime reason of their stress was the group size of children, the new demands and the for them altered job assignments

Syftet med den här studien är att undersöka hur bilderboken används av pedagoger vid fyra förskoleavdelningar, där 3-åriga och 5-åriga barn befinner sig. För att uppnå mitt syfte utgick jag från tre frågeställningar som på olika sätt ringar in syftet och dessa är: hur använder pedagogerna i förskolan bilderboken vid högläsning, på vilket sätt inbjuder pedagogerna i förskolan barnen att samtala under högläsning av bilderboken och hur blir bilderboken synlig i andra sammanhang i verksamheten än under högläsningsstunden. För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av kvalitativa ostrukturerade observationer när jag besökte förskoleavdelningarna. I resultatet framgår att skillnad mellan de olika avdelningarna är hur de berörda pedagogerna väljer att genomföra högläsningen på. Skillnaderna visade sig vara hur pedagogerna valde att positionera sig i den omgivning de befann sig i, vilka val av bilderböcker pedagogerna gjorde i samband med högläsningen, hur pedagogerna bjöd in till samtal vid högläsningen och om/hur pedagogerna kopplade bilderboken till andra aktiviteter i verksamheten.