Det övergripande syftet med denna studie var att få fram förskollärares syn på högläsning i förskolan och hur förskollärare använder både spontan och planerad högläsning. Studien gjordes genom semi-strukturerade intervjuer och deltagarna som intervjuades var fyra förskollärare som jobbade inom samma kommun. Resultatet visade att förskollärare som deltog i studien tyckte att högläsning är viktigt för språkutveckling liksom bokvalet. Resultatet visade även att användningen av planerad högläsning kunde kopplas till pågående projekt och läsvilan. Den spontana högläsningen användes mest som ett tillfälle att låta barnens inflytande gå igenom och även som ett tillfälle att läsa böcker på ett mer ingående sätt. Avslutningsvis visar studien att pedagoger kan se på högläsning som en viktig del i förskolans verksamhet och inte bara som en rutin. / The overall aim of this study was to obtain pre-school teachers' views on read-aloud in preschool and the preschool teachers use of both spontaneous and planned read-aloud situations. The study was done by qualitative semi-structured interviews and the participants interviewed were four preschool teachers who worked within the same city. The results showed that preschool teachers' views on reading aloud was that they thought reading aloud was important for language development and how they read a book and book choice was important. The results also showed that the use of planned reading aloud could be linked to ongoing projects and reading relaxation. The spontaneous reading aloud was mostly used as an opportunity to let the children´s will go through, but also as an opportunity to read books in a more detailed way. Finally, the study shows how teachers can see read-aloud as part of the preschool that is not just a routine, but an important part of the pre-school that is important for children’s development.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en inblick i hur omsorgsuppdraget som finns formulerat i läroplanen för förskolan uppfattas av förskolepedagoger på två olika förskolor (Läroplanen för förskolan Lpfö 98 2016, s. 5). Det har vi försökt göra genom att genomföra individuella intervjuer av åtta förskolepedagoger. Intervjufrågorna är formulerade utifrån de tre områden som vi har identifierat som frågeställningar, hur talar förskolepedagoger om omsorg, hur talar förskolepedagoger om omsorgsuppdraget och vilka utmaningar ser de i relation till omsorgsuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet av den empiriska datan har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv för att få fatt i hur förskolepedagoger talar om omsorgsuppdraget. Flera aspekter av omsorg har trätt fram vilket bekräftar bilden av omsorg som ett mångtydigt begrepp. Vi fann att informanterna talade om omsorg utifrån förhållningssätt, trygghet, relation, kroppsliga behov och sociala aspekter. Det framgick även att det inte alltid fanns en medvetenhet kring att dessa aspekter ingår under begreppet omsorg. Den professionella omsorgsrelationen mellan barn och pedagog framträdde som betydelsefull för att kunna erbjuda en trygg omsorg och viktig för att barnet ska kunna lära sig nya saker i förskolan. Det framgick även i resultatet att det finns en hierarki inom omsorgen, där kroppsliga behov prioriteras framför att vara lyhörd inför barns berättelser. När ramarna för förskolans verksamhet utmanas av yttre faktorer finns det en risk att omsorg som relationell kvalité blir lidande.

In Sweden today, more women are still going on parental leave than men. The number of men and women going on parental leave is more equalized than ever before. At the same time the inequalities are still big and more women than men choose to work part time up till the child is eight years old. The aim of the study is through a gender perspective, to investigate the preschool teacher’s thoughts about the daily meetings with parents and the contact during induction. The study is based on the theoretical concepts: gender, norms and gender equality as well as three questions. What are the thoughts of the preschool teachers regarding the organization of the daily contact, focusing on the parent’s gender? What are the preschool teacher’s expectations on the parent’s behavior during the daily contact and during the induction? How do the preschool teachers process the term gender in relation to the children´s parents? In order to answer my three questions, I have done five qualitative interviews within two different preschools. The fifteen questions were predetermined and categorized and the informants got to answer the same questions to give them the same opportunities. The results show that men are taking bigger responsibility in the contact between home and preschool as well as the induction, than the literature suggests. The five preschool teachers communicates that there has been a transformation regarding parents and gender equality though there are still a lot to be done in that area.

No description available.

Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen om några förskolepedagogers syn på genus samt synliggöra eventuella skillnader mellan pedagogernas reflektioner om genus och deras bemötande av barnen i förskolan. Det är en kvalitativ studie och det insamlade materialet är i form av intervjuer och observationer. Vi har studerat fem pedagoger på två olika förskolor. Den teori som väglett oss vid analys och bearbetning är feministisk poststrukturalism och dess centrala begrepp. Vårt resultat visar att pedagogernas bemötande av barn kan vara mer eller mindre genusmedvetet. I intervjuerna talade pedagogerna om genus och genusarbete som något viktigt. Det vi kunde se under våra observationer var dock att teori och praktik inte alltid samspelar. Resultatet visar även på faktorer som kan underlätta samt försvåra genusarbetet på förskolan. En av de faktorer som underlättar genusmedvetandet är fortbildning av pedagogerna. En del slutsatser vi kan dra är att pedagogerna vill arbeta genusinriktat men att arbetsrelaterad stress kan försvåra detta.

Barnkonventionen lyfter att barn har rätt att få sin röst hörd, uttrycka sin mening och höras i de frågor som rör barnet. Syftet med studien är att öka kunskap om vilka olika sätt förskolepedagoger kan göra ett till treåriga barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationen i förskolan genom barnens fotograferande. I studien har sex barn mellan ett till tre år fotograferat det de fann intressant eller roligt i förskolans utomhusmiljö. Vilket jag har observerat. Anteckningar från observationerna och fotografierna har sedan utgjort underlag för en kvalitativ gruppintervju med avdelningens arbetslag. Resultatet av studien visar att barnens intressen är en viktig utgångpunkt för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Arbetslaget berättar hur de kan använda sig av digitala verktyg och barnens fotograferande för att synliggöra barnens intressen och fungera som ett kommunikationsmedel för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Det är viktigt att anpassa material efter barnen och deras förutsättningar för att de ska kunna delta på sina villkor. Med hjälp av ramfaktorteorin kunde jag synliggöra olika områden och faktorer, som barngruppen, kunskap och förståelse, tid, material och ekonomi samt attityd och intresse, möjliggör och påverkar olika sätt som arbetslaget kan arbeta med de yngsta barnens delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Exempelvis området, barngruppen, visar att arbetslaget gör barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen genom exempelvis fotodokumentation.

Det här är en kvalitativ studie med utgångspunkt i berättelser om upplevelser och erfarenheter av orosanmälningar hos professionella med anmälningsskyldighet inom förskola och BVC. Studien har med hjälp av semistrukturerade intervjuer och ett hermeneutiskt förhållningssätt gett nya tolkningar och ökad förståelse för de professionellas upplevelser och processen med orosanmälningar. Goffmans teori om social interaktion och Hasenfelds teori om relationsskapande i människobehandlande organisationer har bidragit till att vi har kunnat skapa ett djup i våra tolkningar, samt till att kunna nå förståelse för hur olika upplevda hinder spelar in i de professionellas anmälningsbenägenhet. Utifrån en hermeneutisk tematisk analys har vi i resultatet kunnat identifiera ett antal olika teman i de professionellas upplevelser kring orosanmälningar. Dessa teman berörde arbetet i att identifiera barn som far illa, att välja att inte göra en orosanmälan, professionellas relationer till föräldrar och deras reaktioner på orosanmälan, samt de professionellas behov av stöd i arbetet. Studiens resultat visar på att det finns kopplingar mellan de professionellas anmälningsbenägenhet och en rädsla inför att göra en felaktig orosanmälan. De professionella har ett stort behov av stöd främst från kollegor och chefer och upplevelsen av att inte vara ensam om att göra en orosanmälan ökar anmälningsbenägenheten. Vår studie syftar till att ge en ökad förståelse för de svårigheter som de professionella upplever vid orosanmälningar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till digitalisering i den pedagogiska verksamheten. Detta för att skapa en förståelse för hur digitalisering används i förskolor idag och hur pedagoger förhåller sig till en allt mer digitaliserad verksamhet. Vi besökte två bekanta förskolor i två kommuner i Skåne län. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem förskollärare, två första förskollärare och en barnskötare. Valet av att använda intervjuer har varit betydande för att få en så verklig uppfattning av hur det ser ut i förskolans vardagliga verksamhet, samtidigt som vi får en nära kontakt med de intervjuade pedagogerna. Det insamlade empiriska materialet har vi delat in i olika teman och kategoriserat efter respektive rubriker; förskolans förändring, användandet av digitala verktyg och digitaliseringens utmaningar. När vi har analyserat vårt material har vi formulerat vårt teoretiska perspektiv genom att kombinera begreppen yrke, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, digital kompetens och digitala kunskapsklyftor. Resultatet i undersökningen visar att samhället är i ständig förändring, digitaliseringens kraftiga utveckling och nya läroplansmål där barn ska utveckla digital kompetens är något som är oundvikligt i förskolan. Det som är centralt i vårt resultat är att den digitala kompetensen hos pedagogerna behöver utvecklas, att kunskapsklyftor är sammankopplat till livserfarenheter och generation samt att lärplattan är ett centralt digitalt verktyg i förskolorna.

Enligt Lpfö 18 ska barn i förskolan få möjlighet till fysisk aktivitet (Skolverket, 2018). Någon närmare definition av vad fysisk aktivitet är ges emellertid inte. Det sägs heller inte särskilt mycket om hur förskolepedagoger ska arbeta för att få in fysisk aktivitet i sin verksamhet utan det blir ofta upp till den enskilda förskolan och den enskilda pedagogen. Som framtida förskollärare ser vi fysisk aktivitet i förskolan som ett betydelsefullt område att ha kännedom om. Under vår utbildning har vi kommit i kontakt med en del forskning inom området. Forskningen visar i stora drag att daglig fysisk aktivitet är bra både för barns utveckling av motoriska funktioner samt hjärnfunktioner (Engström, 2020). Forskningen tar däremot inte upp särskilt mycket om vad fysisk aktivitet i förskolan är, och på vilket sätt förskolepedagoger kan arbeta för att främja den. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolepedagoger beskriver och arbetar med fysisk aktivitet i förskolan. Studien har tagit inspiration från pragmatismen och empirin är insamlad genom åtta kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger verksamma inom förskolan. Utifrån dessa har tre kategorier av fysisk aktivitet som används inom förskolan identifierats: dans och mini-röris, lek på gården och skogsutflykt. Även vad förskolepedagogernas roller vid dessa tre kategorier blir, samt deras planering inför aktiviteterna och eventuella hinder som kan uppstå har identifierats. Resultatet visar dels att rollerna, planeringarna och hindren varierar beroende på vilken fysisk aktivitet det handlar om och dels att förskolepedagogers egna inställningar till fysisk aktivitet samt olika faktorer i utomhus- och inomhusmiljön kan få konsekvenser för barns fysiska aktivitet i förskolan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om begreppet mångfald genom förskolepedagogers perspektiv utifrån deras uppfattning av begreppet mångfald, samt att ta reda på hur pedagogerna beskriver arbetet med mångfald. Detta har utförts genom en kvalitativ intervjustudie utifrån teorin fenomenografi. Ett centralt begrepp inom fenomenografin är uppfattningar vilket är fokus i frågeställningarna.  Studiens resultat visar att förskolepedagoger uppfattar begreppet mångfald som svårt att både definiera och arbeta med men att det är mycket viktigt. En viktig slutsats från studiens resultat är att förskolepedagoger ofta definierar mångfald utifrån den barngrupp man arbetar i. Förskolepedagogers uppfattningar av begreppet mångfald har vidgats något i och med den reviderade läroplanen för förskolan 2018 genom diskussioner i arbetslagen. Många förskolepedagoger har också uttryckt att arbetet med mångfald är en utmaning när det inte finns en stor etnisk mångfald bland barnen.  En upptäckt som gjordes var att när vissa pedagoger ska beskriva sin uppfattning av begreppet mångfald, gör de det utifrån en etnisk mångfald. En av pedagogerna uppfattar att mångfald inte bara handlar om en annan nationalitet. Även om en avdelning bara har svenska barn finns det många olika kulturer. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the concept diversity through preschool educators' perspective based on their perceptions of the concept diversity and to find out how the preschool educators describe the work with diversity. This has been done through a qualitative interview study and the theory phenomenography. A central concept in phenomenography is perceptions which is the focus of the questions presented in the study.  The result from the study shows that preschool educators perceive the concept of diversity as both hard to define and work with but very important. An important conclusion from the result of the study is that preschool educators often define diversity based on the group of children they’re working with. Preschool educators' perceptions on the concept of diversity have been slightly widened since the revised curriculum for preschool in 2018 through discussions in the working teams. Many preschool educators have also expressed that work with diversity is a challenge when there is no great ethnic diversity among the children.  A discovery that emerged was how some preschool educators describe their perception of the concept of diversity, they often do it based on ethnic diversity. One preschool educator perceives that diversity is just not about a different nationality. Even if the preschool only has Swedish children there are still many different cultures.