Inom interaktionsdesign tillförs användbarhet som en aspekt i designprocessen vid utformningen av interaktiva produkter. Syftet med denna studie var att utforma en användbar applikation med målet att digitalisera och effektivisera förskolepedagogers dagliga arbete samt ge målgruppen en positiv användarupplevelse. Designprocessen bestod av delar - konceptfasen, bearbetningsfasen och detaljeringsfasen - och resulterade slutligen i en prototyp av applikationen Kidskollen med funktioner inom närvarohantering, barninformation och kommunikation. Studien avslutades med att målgruppen fick utvärdera den slutgiltiga designlösningen genom ett användartest samt en efterföljande värderingsenkät. Utvärderingen visade att applikationen Kidskollen mötte målgruppens förväntningar samt gav en positiv användarupplevelse. Studien visade också att förståelse för målgruppen och den aktuella brukssituationen var av stor vikt i utformandet av en användbar designlösning. Ytterligare faktorer som definierades som extra värdefulla var vetskap om relevanta designmönster och designpinciper då dessa bidrog till att mer välgrundade designbeslut kunde fattas. Sammanfattningsvis svarade studien på den inledande frågeställningen; “Hur kan en applikation med syfte att digitalisera förskolepedagogers dagliga arbete utformas för att målgruppen ska få en positiv användarupplevelse och vilja använda den?”

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers strategier för modersmålsutveckling gällande andra modersmål än svenska, samt på vilka villkor andra modersmål förekommer i förskolans verksamhet. Detta har bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att undersöka förskolepedagogers upplevelser av sitt uppdrag kring modersmålsutveckling, samt hur de omsätter detta i praxis. Resultatet påvisar att vissa förskolepedagoger uppfattar svårigheter kring sitt uppdrag kring modersmålspråksutveckling, främst gällande bristande språkkompetenser eller osäkerhet kring uppdraget hos sig själv eller andra. Resultatet visar även på förskolepedagogers uppfattningar om vikten av ett nyfiket och stöttande förhållningssätt, där pedagogen blir en förebild för såväl det enskilda barnet som för barngruppen. Därutöver lyfte förskolepedagogerna vikten av att ta till vara på olika språkliga resurser. Gällande olika språks status och utrymme påvisar resultatet att svenska har en dominerande position i verksamheten, följt av engelska och i viss mån finska. Detta beroende på pedagogernas egna språkkompetenser och en förskolas specifika profilering. Överlag är pedagogerna i denna studie överens om vikten av att ha ett öppet klimat där alla språk är välkomna. Resultatet visar även på att pedagogerna har varierade strategier för såväl synliggörande av språk som för modersmålsundervisning; hälsningsfraser på flera språk, böcker, sånger och IKT är dock de vanligast förekommande.

In Sweden, male pedagogues in preschools make up only 3,5% of the employees. Since they are a minority, do they experience themselves as being positioned peculiarly by the female staff? The preschool curriculum says that the adults should be role models for gender equality and neutralize traditional gender roles, but if a shelf needs to be hung up or heavy items need to be lifted, who will be asked to do those tasks? The purpose of this thesis was to examine how male pedagogues in the study are being positioned in a female-dominated occupation. Which subject positions appear, and how do they appear, from the informants’ descriptions of their occupation? We wanted to find out how male pedagogues describe their work practice according to which masculinity norms appear. The study was made through interviews with seven male pedagogues working in three different preschools. The theories we used to analyze the material was Raewyn Connell and Rebecca Pearse’s perspective on gender and Connell’s masculinities and Marianne Winther Jörgensen and Louise Phillips interpretation on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory. The result of the study was that depending on how men are being positioned we can find different answers. When they position themselves as “preschool pedagogues” they claim that men and women work equally, whilst when they position themselves as “men” they describe how they are being expected to do tasks that are masculinely coded. Some informants are being expected to perform like a supply father and role model. Thus, some of the male pedagogues perceive the preschool as a practice where traditional gender roles are being reproduced.

I denna studie ett förslag till validering av föräldraskattningsformuläret SCDI-III baserad på en genomförd pilotstudie. Studiens syfte är att undersöka hur väl föräldrars och förskolepedagogers skattning av deltagande barns språkförmåga med skattningsinstrumentet SCDI-III överensstämmer med resultaten av ett test som studieförfattarna utformade. Testmaterialet speglar direkt de frågor som ställs till vårdnadshavarna och förskolepedagoger i SCDI-III.  Tio barn i åldersgruppen 2;5–3;10 år med svenska som starkaste språk, tio vårdnadshavare och tio förskolepedagoger deltog i studien. Studieförfattarna utformade ett eget testmaterial som i så hög grad som möjligt speglar frågeställningarna i föräldraskattsformuläret SCDI-III. Bildbenämning användes för ordförrådsdelen och BUSS-sagan användes för bedömning av meningskomplexitet och meningsbyggnad. Testningen av sju av barnen utfördes i det digitala mötesrummet Zoom och tre barn testades delvis på förskolan. Vårdnadshavarna och förskolepedagogerna fyllde i föräldraskattningsformuläret SCDI-III, varefter resultaten jämfördes.   Resultatet visade generellt på en hög överensstämmelse mellan samtliga bedömargrupper. Det förelåg endast små skillnader mellan grupperna och dessa var förutom två ord (“förstå” och “dum”) inte statistiskt signifikanta.   Slutsatsen var att deltagande vårdnadshavare och förskolepedagoger kunde skatta barnens språkliga förmåga i hög utsträckning. Studiens resultat pekar därmed på att föräldraskattningen SCDI-III kan vara värdefull som kompletterande information gällande barnets språkliga förmåga. Förslag på hur en större valideringsstudie kan genomföras diskuteras. / In the present study, a suggestion is provided of how the parent report instrument, The Swedish Communicative Development Inventories (SCDI-III) can be validated. The suggestion is based on a conducted pilot study. The purpose of the study is to investigate how well parents and preschool teachers assessment of participating children’s language ability with the assessment instrument SCDI-III corresponds with the results of a test designed by the study authors. The test material directly reflects the questions asked to the guardians and preschool teachers in SCDI-III.  Ten children in the age group 2;5-3;10 years old with Swedish as their strongest language, ten guardians and ten preschool teachers participated in the study. The study authors designed a test material which as closely as possible mirrored the content in the questions asked in the parent report SCDI-III. Picture-naming was used for the vocabulary part and the BUS-story test was used for the assessment of sentence complexity and sentence construction. The screening of seven of the children was performed in the digital meeting room Zoom, and three children were partially tested at the preschool. The guardians and preschool teachers filled in the parent report SCDI-III, and the results were compared.   The results generally showed a high degree of agreement between all the assessment groups. There were only small differences between the groups and these, apart from two words ("understand" and "stupid") were not statistically significant.   The conclusion was that participating guardians and preschool teachers could estimate the children’s language ability to a great extent. The results of the study indicate that the parent report SCDI-III, can be valuable as supplementary information regarding the children’s language ability. Suggestions on how a larger validation study may be carried out are discussed.

Denna studie har gjorts inom temat specialpedagogik med inriktning inom autismspektrat. Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet beskriver hur de arbetar med barn som har autism, samt vad de gör för att skapa inkludering för dessa. För att besvara studiens frågeställningar har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma i förskolan som i nuläget arbetar eller har tidigare erfarenheter av att arbeta med barn som har autism. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod för att sedan koppla till studiens sociokulturella teoretiska perspektiv. Det sammanfattade resultatet visade att pedagogernas tankar och arbetssätt skiljer sig men även hur de överensstämmer med varandra. Pedagogerna lägger stor vikt på samarbetet med vårdnadshavarna, där bra och tydlig kommunikation lyfts fram som en viktig beståndsdel för att deras arbete med barn som har autism ska underlättas och vara gynnsamt. Det framkom att tid och mer personal behövs för att en inkluderande undervisning ska bli möjlig. Många syftade till att en tydlighet kring rutinerna på förskolan är grundläggande för barn med autism samt att metoder och strategier måste diskuteras fram mellan pedagoger och vårdnadshavare för att på bästa möjliga sätt främja barnets utveckling. Resultatet pekade även på att det finns egenskaper som pedagoger bör besitta för att underlätta arbetet för en själv och för barnet. Vi hoppas att studien ska kunna gynna verksamma samt framtida blivande pedagoger.

The study is a qualitative literature analysis with the purpose of examining how children and preschool pedagogues were portrayed in picture books that take place in the preschool environment, based on gender perspectives. To define the material, books that take place in the preschool environment had been selected. The purpose of the study was also to examine how relationships between children and preschool pedagogues were portrayed, from a gender perspective. And whether there was a difference between the gender portrayals depending on the year when the book was published. The picture book analysis has created an understanding of how preschool pedagogues can work gender pedagogically with literature as a tool, together with the children. The analysis and the results have shown that there are variations in how gender and gender roles were portrayed in the picture books. It also showed that there are picture books that are gender conscious and that some maintain and enhance gender roles.