Syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa bättre förståelse för hur en säljare förmedlar empati för kunden i en säljrelation. Tidigare forsknings uppmärksamhet för förståelsen och empatins påverkan utgör grunden till att vi mer specifikt vill undersöka; hur kunden uppfattar att fastighetsmäklaren förmedlar affektiv respektive kognitiv empati i en säljrelation. Metod: En studie av kvalitativ art valdes med bakgrund till studiens syfte. För insamling av kvalitativ data använde vi oss av tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer, vilka utfördes med respondenter som anlitat en fastighetsmäklare inom de närmaste tre föregående åren. Well-grounded theory användes sedan som analysmetod av det empiriska materialet. Slutsats: Studien indikerar att kunden uppfattar både affektiv och kognitiv empati i mötet med fastighetsmäklaren. Vi har genom analysen uppmärksammat skillnader och likheter i respondenternas svar, mer specifikt har vi funnit att kundernas uppfattning av empati upplevs olika av olika personlighetstyper och situationer. Förslag till vidare forskning: Vi anser att vidare forskning bör ta hänsyn till fler variabler, exempelvis ålder, kön, personlighetstyp eller situation. Detta är en brist i vår studie och vi menar att det vore intressant att undersöka hur empati uppfattas beroende på olika individers personlighetstyp, ålder och situation.   Uppsatsen bidrag: Vi har i vår studie funnit större förståelse för förmågan att förmedla empati för kunden. Vi har genom vårt arbete kommit fram till kategorier vilka kunder värdesätter i kommunikationen med säljaren, vilket bidrar till att kunden uppfattar empati. / Aim: The aim of this study is to better understand how a seller indicate empathy in the relationship with a customer. Previous research regarding empathy effects is the main focus in our interest for this study and more specifically; how a customer experience that the real estate agent indicating affective and cognitive empathy in a sales relationship.   Method: With regards to the aim of the study, a study of qualitative nature was chosen. For qualitative data, we used previous research materials and semi-structured interviews. The interview have been conducted with respondents who have hired a real estate agent in the past three years. Well-grounded theory was used as analytical method of the empirical material.   Conclusions: The study indicates that the customer experience both affective and cognitive empathy in the encounter with the real estate agent. Through the analysis we noticed the differences and similarities of the answares from the interview. More specifically, we believe that customer perception of empathy is experienced differently by different individuals.   Suggestions for future research: In our opinion further research should include more variables, such as age, sex, personality or situation. This is a deficiency in our study and we believe that it would be interesting to examine how empathy is perceived depending on individual factors susch as personality, age and background. Contribution of the thesis: We believe that trough this study we have gained a better understanding of the ability to indicate empathy for the customer and through our work we have detected different categories from which customers experience empathy.

I denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förståelse som en väg att samskapa en förståelseorienterad vägledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte är att utforska båda parters upplevelse av delad förståelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. Frågeställningarna fokuseras på vad som kännetecknar tillstånd av närvaro respektive frånvaro av intersubjektiv kontakt och förståelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna närvaro/ frånvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras på fyra kliniska fallbeskrivningar återgivna ur båda parters perspektiv. Genom oberoende intervjuer utforskas båda parters terapierfarenheter efter avslutad terapi. Resultat av studien visar att intersubjektiv närvaro och förståelse i terapin är en nödvändig och avgörande faktor för att utvidga och öka den intersubjektiva kompetensen i systemet. Resultaten visar även på hur denna närvaro i den gemensamma terapeutiska processen blir en sorts modellerande kraft som bär vidare i familjernas vardag. Detta ökar förmågan att ta den andres perspektiv och svara på varandras inre livsvärld. En förståelseorienterad vägledning utvecklas. Resultaten visar god överensstämmelse med teori och forskning inom området. Resultaten har även kliniska implikationer och visar på vikten av att i såväl utbildning som handledning av psykoterapeuter uppmärksamma förståelsens centrala betydelse i det professionella mötet och i klinisk praktik. / This study explores the impact of mutual and shared understanding as a way to create an understanding-oriented guidance in family-therapy and in daily family life. The intention is to investigate the reciprocal experience of shared understanding and it ́s significance in family therapi. The questions focus on what charactarizes the states of prescence or abscence of intersubjective contact and understanding as well as what impact these states will have on the therapist and the family. The survey is based on four clinical case-histories reproduced from the therapists and the families ́ perspectives. Independent interviews explore both parties ́ experiences of the therapy after it was completed.Results of the study show that intersubjective presence and understanding during therapy is an essential and vital factor to extend and increase the intersubjective competence in the system. The results also show how the mutual therapeutic process presence is a kind of modeling force that carries on in families' everyday lives. This process developes the ability to take the other ́s perspective and respond to each other ́s inner world. An understanding-oriented guidance evolves. The results show good accordance with theory and research in the actual science field. They also have clinical implications and emphasizes the importance in both training and supervision of psychotherapists to payattention to the central importance of understanding in the professional meeting and in clinical practice.

This essay deals with the difficulties of cooperation between leisure-time teachers and the class teachers, and what that may mean in the joint work during the school day. In my story, I describe a situation that becomes a dilemma for me as a leisure-time teacher when I am expected to be in two places at the same time and my decisions causes me to fail an agreement with the class teacher. In the essay, I discuss the occupational role, hierarchies and power structures as well as practical knowledge. My purpose is to investigate where and in what way the difficulties arises and if it´s possible to identify and find solutions to them. The method I use is scientific essay where I reflect on my dilemma and have a dialogue with other research and the school's governing documents. One of my conclusions is that we must reach a common vision and decide how we communicate that within the work team.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligast förekommande tumörsjukdom hos kvinnor. Risken att drabbas ökar efter 40-års åldern. Majoriteten behandlas med bröstbevarande kirurgi, vissa kvinnor genomgår mastektomi och vissa kvinnor väljer därefter att göra en rekonstruktion. Att drabbas av bröstcancer kan leda till känslor av uppgivenhet, rädsla samt ångest. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av stöd under sjukdomsförloppet. Metod: En induktiv litteraturöversikt utifrån elva kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Att alltid ha någon form av tillgängligt stöd kändes viktigt för att bevara hoppet hos kvinnan. Att erhålla informativt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera situationen och önskades primärt fås från sjukvårdspersonal. Stödgrupper kunde upplevas positivt men de kunde också ha en negativ inverkan på kvinnans välmående. Stöd från omgivande familj var viktigt. Kvinnor upplevde även att de erhöll ett gott stöd från olika trosuppfattningar. Ibland kunde stödet framkalla en viss sårbarhet samt vara svårt att acceptera för kvinnan. Slutsatser: Genom att förhålla sig till kärnkompetenser kan sjuksköterskan bidra till att kvinnan med bröstcancer uppfyller det eventuella behov av stöd som finns under sjukdomsförloppet. / Background: Breast cancer is today the most common tumor disease in women. The risk increases after 40 years of age. The majority are treated with breast-preserving surgery, some undergo mastectomy and some women choose to do a reconstruction. Breast cancer can lead to feelings of fear and anxiety. Purpose: to describe breast cancer victims' experiences of support during the course of the disease. Method: A inductive literature review based on qualitative articles was conducted. Eleven articles have been used for the result. Results: Always having some kind of available support felt important to preserve the hope for the woman. Obtaining informative support felt important in order to be able to handle the situation and was mainly preferred by healthcare professionals. Support groups could be experienced positively but they could also have a negative impact on the woman's well-being. Support from the surrounding family was important, women also felt that they received good support from different beliefs. Sometimes the support could cause some vulnerability and be difficult to accept for the woman. Conclusions: By relating to core competencies, the nurse can help the woman with breast cancer fulfilling the possible need for support.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

Syftet med studien var att synliggöra på vilka olika sätt yngre elever kan uttrycka sin förståelse för ekologiska samband. Studien avgränsas till ett specifikt ekologiskt samband, näringskedjor. Syftet inbegriper också den eventuella betydelse ett annat modersmål kunde ha för en elevs sätt att uttrycka sig. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och det sociokulturella perspektivet. I denna kvalitativa studien, som har en fenomenografisk ansats, intervjuades åtta elever i grupp. Fyra av dessa elever hade annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med hjälp av ljudinspelade intervjuer och kompletterades med anteckningar. Resultatet resulterade i tre kategorier som representerade olika sätt att uttrycka sig om näringskedjor. Kategorierna var Förståelse för näringskedjor genom antropomorfistiskt språkbruk, Förståelse för näringskedjor genom ett ändamålstänkande och Förståelse för näringskedjor som en helhet. När eleverna uttryckte sig genom antropomorfistiskt språkbruk gav de djur och växter mänsklig karaktär och det fanns en emotionell koppling till dem. Ett ändamålstänkande innefattar uttalanden där djuren har en överordnad roll i näringskedjan. Eleverna kunde också uttrycka en mer komplex innebörd av begreppet näringskedja och applicera det i olika sammanhang. Kategoriseringen användes som grund för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat för den andra forskningsfrågan påvisade inga större skillnader mellan hur elever med annat modersmål än svenska uttryckte sig om näringskedjor jämfört med de elever vars modersmål var svenska. Slutligen diskuteras resultaten i förhållande till naturorienterande ämnena och gör kopplingar till sociokulturella perspektivet.

I denna studie undersöks hur mycket kunskap och kännedom elever i nionde klass har om naturvård och biologisk mångfald. Även hur stort intresse eleverna har om naturvård studeras. Undersökningen utförs med hjälp av grundad teori. Data samlades in i form av intervjuer, totalt intervjuades 27 elever från fem olika skolor i Halmstad kommun. Elevernas uttalanden graderades på en skala mellan 1-10. Med hjälp av intervjuer och graderingar kan sedan slutsatser dras. Huvudkategorin som identifierades indikerar att eleverna i studien har förmåga att se problem och utmaningar ur ett samhällsperspektiv, vilket är viktigt ur naturvårdssynpunkt då denna disciplin förutom biologiska även inkluderar sociala, ekonomiska och politiska aspekter. Användandet av svenska exempel på naturvård är något som de medverkande eleverna är positivt inställda till och denna kategori har den högsta generella graderingen. Eleverna är intresserade och ser också själva att ytterligare utbildning inom naturvård är viktigt och något som bör finnas med i NO-undervisningen i större utsträckning. Eleverna hade svårt att definiera begrepp som biologisk mångfald och förståelsen för begreppet var inte särskilt utbredd, detta pekar på att metoder bör tas fram som ökar förståelsen för biologisk mångfald och därigenom även naturvård. Studien ger en indikation om att ökad utbildning av allmänheten är behövd och att öka omfattningen av naturvård teoretiskt men även praktiskt i skolundervisningen skulle vara ett bra tillvägagångssätt för att uppnå detta. / The purpose of this study is to investigate how much knowledge ninth grade Swedish students posses on the subjects of conservation biology and biodiversity. Additionally, the students’ general interest for these subjects is examined. This is achieved using the method grounded theory. Data is collected in the form of interviews. Overall, 27 students from five different schools located within Halmstad municipality participated. The participating students statements is graded from 1-10. From interviews and grading, conclusions can be drawn. The main category indicates that the students in this study has the ability to see problems and challenges from a perspective that reflects a balance between human / nature coexistence. Societal awareness is an important part of conservation biology as this discipline integrates aspects of society, economy and political policy as well as biological aspects. Additionally, they described Swedish conservation biology examples as interesting and believed that Swedish examples should have a greater use in science lessons. The students found conservation biology fascinating and saw the need for increased education in this subject. When the students tried to define words such as “conservation biology” and “biodiversity”, they encountered some difficulties. The students did not understand these terms. These results suggest that methods for raising the understanding and knowledge of conservation biology and biodiversity are needed. Also, the students found it important to include more conservation biology in science lessons during secondary school. Thus, this study suggests that increased education of the public is needed and the expansion of conservation biology in schools is a viable approach to achieve this.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.

Uppsatsens syfte är att teoretiskt analysera begreppet ”kreativitet”, liksom att nomotetiskt undersöka pedagogers uppfattning om begreppet ur fem experimentella perspektiv. Ur analysmaterialet har därför en enkät konstruerats. Enkäten, vilken biläggs, består av frågor om självskattning av pedagogernas föreställningar om begreppet kreativitet – genom tre kunskapsdimensioner (varav faktadimensionen presenteras) och fem experimentella perspektiv. Övriga delar av enkäten valdes bort i analyshänseende. Undersökningsgruppen utgörs av 56 respondenter, vilka själva spontant kunde välja att delta i mailundersökningen. Resultatet visar att pedagogerna som grupp, ur perspektivet Kreativitetens uttryckssätt anser sig ha goda kunskaper, och ur perspektivet Kreativitetens förutsättningar och gränser anser sig ha mycket små kunskaper. Med en styrd undersökningsgrupp beträffande respondenternas respektive ämneskategorier och kön för en kontrollerad fördelning, liksom en initial presentation av perspektivens innehåll och betydelse, skulle studien uppnå högre validitet och reliabilitet.

Bakgrund Fysisk aktivitet är ett mycket populärt och omtalat begrepp i dagens samhälle. Det finns mängder av positiva effekter av att ha en fysiskt aktiv livsstil. Trots detta så är fortfarande en stor del av befolkningen fysiskt inaktiva, samtidigt som hälso- och träningstrender växer lavinartat. Genom att intervjua fysiskt aktiva personer utifrån andra perspektiv för att förstå varför de är aktiva. Syfte Syftet är att undersöka personer som är fysiskt aktiva om deras uppfattningar av fysisk aktivitet. För att göra detta har jag använt mig av begreppet physical literacy. Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med hjälp av en intervjuguide som baserades på tre dimensioner inom physical literacy. Dessa är motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse. Resultat Resultatet visar att den vanligaste motivationen för respondenternas fysiska aktivitet är personlig utveckling eller att det är roligt. Nästan alla respondenter upplevde att deras fysiska aktivitet påverkat självkänslan på något sätt. De gjorde även olika saker för att trivas i eller förbättra sin fysiska aktivitet. Inom kunskap och förståelse så hade respondenterna en generell uppfattning om den fysiska livsstilen som mycket betydelsefull, de upplever fördelar från detta i andra aspekter i livet. Diskussion Respondenterna uppvisar grunderna för aspekter kring motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse inom physical literacy. Möjlighet till fortsatt forskning inom de resterande dimensionerna alternativt andra målgrupper.