Syftet med den här studien var att belysa föräldrars perspektiv på bemötande från skola och samhälle när man har barn med autismspektrumtillstånd (AST). En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer av 12 föräldrar till barn med AST. Hälften av barnen hade både AST och intellektuell funktionsnedsättning (IF). Med hjälp av dessa föräldrars berättelser och studier av tidigare forskning var förhoppningen att få större inblick i föräldrars erfarenheter och bidra till att öka kunskapen omkring föräldraskapet och relationen mellan föräldrar, skola och samhälle. Särskilt fokus lades på hur föräldrarna upplever förståelsen för sina barns och sina egna behov, samt vilka utmaningar de möter när barnet har en funktionsnedsättning. De övergripande teorier som användes var systemteori samt ett relationellt perspektiv för att beskriva barnet och familjen i ett sammanhang och deras relationer till omgivningen. Resultatet bekräftar i enlighet med vad tidigare forskning visat att kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättningen AST fortfarande är låg i skola och samhälle och många av respondenterna beskriver en skola och ett samhälle med bristande förståelse för barnens svårigheter och barnens och familjernas behov. I några fall med förödandekonsekvenser som följd. Slutsatsen är att detta är ett kunskapsområde som det är oerhört viktigt att fortsätta belysa.

Bakgrund   Det senaste decenniet har internetbaserade patientportaler som erbjuder patienter möjlighet att gå in och läsa sina journalanteckningar implementerats i många länder. Den ökade tillgången har bidragit till att fler patienter läser sina journalanteckningar och det är därför relevant att undersöka patienters erfarenheter av detta.  Syfte  Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att läsa sina journalanteckningar efter kontakt med hälso- och sjukvård.  Metod  Studien som genomfördes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med olika metod: kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Varje artikel kvalitetsgranskades separat utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter analyserades materialet med en integrerad analysmetod i vilken olika teman identifierades.  Resultat Tre huvudteman identifierades: Förståelse, Egenmakt och Känslomässiga reaktioner. Dessutom identifierades fyra subteman: Svårigheter med språket, Förbättrad kunskap om sitt hälsotillstånd, Påverkan på delaktighet och förtroende, Lättare att komma ihåg och Ökad känsla av kontroll. De flesta patienter upplevde fördelar med att läsa sina journalanteckningar. Det bidrog till en ökad känsla av förståelse, egenmakt och kontroll. Dessutom kände patienter ett ökat förtroende för vårdgivare. En del upplevde dock att journalanteckningarna var svåra att förstå, vilket skapade oro och frustration. Svårigheter upplevdes på grund av språket som användes med bland annat medicinsk jargong och förkortningar. Negativa känslor upplevdes då journalanteckningarna inte stämde överens med patienters uppfattning av besöket. Slutsats Patienter upplevde både för- och nackdelar med att läsa sina journalanteckningar, varav majoriteten var positiva. Erfarenheterna kunde beskrivas utifrån patienters känsla av sammanhang där deras förmåga att se journalanteckningarna som begripliga, meningsfulla och hanterbara varierade. Resultatet bidrar med kunskap till alla vårdprofessioner då journalföring sker i alla vårdkontexter. Vårdpersonal behöver bli mer medvetna om att journalanteckningarna läses av patienter, samt hur läsningen uppfattas av patienter. / Background During the last decade, many countries have implemented internet-based patient portals, whereby patients are able to read their medical records. This greater access has contributed to an increased number of patients reading their visit notes and it is therefore relevant to investigate patients’ experiences regarding this.  Aim The purpose was to illustrate adult patients’ experiences of reading their visit notes after contact with medical care.  Method The study conducted a non-systematic literature review based on 16 scientific articles with different methods: qualitative, quantitative and mixed method. Each article was reviewed separately for quality according to Sophiahemmet Högskolas assessment criteria. Thereafter, the material was analyzed with an integrated analysis method in which different themes were identified.  Results Three main themes were identified: Comprehension, Empowerment and Emotional reactions. Furthermore, four sub themes were identified: Language difficulties, Improved knowledge of their state of health, Impact on participation and trust, Easier to remember and Increased sense of control. Most patients experienced benefits from reading their visit notes. This contributed to an increased sense of comprehension, empowerment and control. In addition, the patients felt an increased sense of trust for the health care provider. However, some patients found their visit notes hard to understand, which created worry and frustration. The difficulties experienced were partly due to the language used, with medical jargon and abbreviations. Negative emotions were experienced when medical records were not in agreement with the patient’s perception of their medical appointment.  Conclusions Patients experienced both advantages and disadvantages from reading their visit notes, of which the majority had positive experiences. These experiences could be described from patients’ sense of coherence, where their ability to perceive medical records as understandable, meaningful and manageable varied. The result provides knowledge to all healthcare professions, as record keeping occurs in all medical contexts. Healthcare staff need to be more aware that visit notes are read by patients, as well as how their contents are perceived by patients.

Studiens undersökningsområde är hur arbetet leds och uppfattas av rektorer och förskollärare i arbetetutifrån barns integritet och rättigheter. Detta är relevant då barnkonventionen blivit svensk lag. Syftet äratt förstå förskollärarnas respektive rektorers uppfattningar om barns integritet och rättigheter i förskolanoch hur förskollärare respektive rektorer för arbetet framåt med hänsyn till barns integritet ochrättigheter. Detta leder till forskningsfrågorna: Vad har förskollärare respektive rektorer föruppfattningar om barns integritet och rättigheter i förskolan? Hur uppfattar förskollärare respektiverektorer sitt arbete med att leda arbetet med barns integritet och rättigheter i förskolans verksamhet?Studien utgår från fenomenografisk ansats och förståelse, uppfattningar och erfarenheter är centralabegrepp. Studien grundar sig i intervjuer utav förskollärare och rektorer och intervjusvaren har ställtsmot varandra för att nyansera variationer i uppfattningar, förståelse och erfarenheter. Resultat attberoende på de olika variationer som uttrycks i förskollärares och rektorers uppfattningar har betydelseför hur arbetet leds i verksamheten med barns integritet och rättigheter. Alla medverkande i studienuppfattar att barns integritet och rättigheter är ett viktigt ämne att belysa och arbeta med i förskolansverksamhet.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.

I arbetet undersöks hur elevers progression mot en förståelse för materiens partikelnatur beskrivs i aktuella forskningsstudier. En systematisk litteratursökning leder fram till 10 vetenskapliga arbeten som alla behandlar elevers progression i ämnet. Arbetena analyseras utifrån olika aspekter; dels hur de beskriver en stegvis progression i förståelse, dels hur ”inzoomade” partikelkunskaper inledningsvis kan vara. Beskrivningarna diskuteras i relation till aktuell forskning och den svenska kursplanen i kemi. Studien bidrar med en diskussion kring materiens partikelnatur kopplat till utbildning, och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning av progression i ämnet.

Denna empiriska studie utgår från problemlösningsuppgifter och syftar till att beskriva hur ungaelever använder laborativt material i en problemlösningsuppgift, samt hur eleverna utvecklar modelleri sina lösningar. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer och observationer.Datainsamlingen genomfördes i fem omgångar med två elever under varje tillfälle. Eleverna fickgemensamt lösa problemlösningsuppgifter med multibasmaterial. Metoden för att analysera datan varinnehållsanalys, utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i teorin Realistic MathematicsEducation. Resultatet visar att eleverna genom att använda sig av multibasmaterial kan visa sinförståelse och använda det som stöd vid samtal. Det framkommer även i resultatet att majoriteten aveleverna besitter kunskaper om hur de använder multibasmaterialet som en modell av verkligheten.Enstaka elever upplevdes vara på god väg att automatisera modell av till en modell för, för abstraktmatematik. Slutsatsen som kan dras utifrån genomförd studie är att multibasmaterialet underlättar föreleverna i deras samtal och utbyte av tankar i deras lösningsprocess, samt möjliggör för eleverna attskapa modeller av problemlösningsuppgiftens innehåll.

Sverige är numera ett mångkulturellt land och barn som kommer till landet ska inom en månad efter ankomst påbörja sin skolgång. Denna skolgång innebär att samtidigt som att förvärva nya ämneskunskaper förväntas de också lära sig ett nytt språk och en helt ny skolkultur, vilket är en stor utmaning för såväl elever som för personal i skolan. Ett sätt att underlätta för flerspråkiga elever är att erbjuda dem studiehandledning på modersmålet. Syftet med studien är att öka kunskapen angående hur och på vilka grunder studiehandledning på modersmålet initieras och ges nyanlända och flerspråkiga elever i årskurs 1–6, enligt klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare, samt deras uppfattning om studiehandledning som stöd till nyanlända och flerspråkiga elever både generellt och med fokus på deras läsutveckling. För att få svar på den kvalitativa studiens syfte och frågeställningar intervjuades klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare enskilt. Resultatet visar att samtliga yrkeskategorier har uppfattningen om att studiehandledning är ett framgångsrikt sätt för flerspråkiga elever att utveckla sin språk- och läsförståelse samt förståelse generellt för det svenska samhället och den kontext de nu befinner sig i. Läsning som kan ses som summan av avkodning och förståelse anser de tillfrågade yrkeskategorierna att lärare ska arbeta med avkodningen och att studiehandledare med fördel kan arbeta med förståelsen. Resultatet visar också att framgångsrik studiehandledning sker när kontinuerligt samarbete finns mellan de olika yrkeskategorierna. Slutsatsen i denna studie blir att frågeställningarna har blivit besvarade. Informanterna är överens om att studiehandledning är betydelsefull för flerspråkiga elever i deras förståelseutveckling, men att det finns ett utvecklingsområde kring initieringen och omfånget av och samarbetet kring studiehandledning.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att använda formativ utvärdering och att arbeta med autentiska problem för hjälpa och motivera eleverna.

SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.

Digitala verktyg dominerar livets alla aspekter nuförtiden. Detta inkluderar naturligtvis utbildningssektorn på alla nivåer. I grundskolans teknikundervisning på högstadiet är det vanligt att se filmer som relaterade till ämnesinnehåll. En tekniklektion är annorlunda än andra ämnen, där det kan vara svårt att undervisa teoretiskt under hela lektionen. När lärare vill beskriva en process eller ett system i lektionen räcker det inte med att bara visa bilder inom ämnessammanhang. Dynamiken i lektionen är kopplad till interaktionen mellan lärare och elever, mellan elever och mellan elever och ämnesinnehåll i klassrummet. Det krävs ett praktiskt arbete för att förbättra interaktionen med ämnesinnehåll och därmed får eleverna bättre lärande, men begränsade resurser i högstadiet gör att lärarna försöker hitta olika enkla läromedel för att kunna skapa en lektion där elever känner sig intresserade och får ett maximalt lärande utifrån undervisningen i ämnet.Detta examensarbete handlar om filmens inverkan på det eleverna förklarar i teknikundervisning utifrån nedanstående forskningsfrågor: 1. Hur beskriver elever det som de har förstått genom användning av film som läromedel? 2. Hur förändras elevers beskrivning av ämnesinnehållet innan och efter de fått se en film som komplement?Syftet med denna studie är att undersöka och skapa kunskap om elevers upplevelser av sin förståelse genom att använda digitala läraktiviteter i form av filmer i teknikundervisning. Datainsamlingen genomfördes i en grupp av högstadieelever i årskurs 9, gruppen består av 25 elever, där fick eleverna svara på samma frågeformulär på två lektioner, svaren låg till grund för datainsamlingen.Datainsamlingen gick till på så sätt att elever fått svara på frågor efter en undervisning i ett speciellt tekniskt område. Sedan upprepades undervisningen i momentet och eleverna fick besvara samma frågor efter att de tittat på en film som är relaterad till samma tekniskt ämnesinnehåll. Elevernas förståelse och lärande med och utan film jämfördes, analyserades och slutsatser drogs efteråt med hjälp av induktiv tematisk och fenomenografisk analys som kvalitativa metoder. Slutsatsen av denna studie visar att en positiv förändring sker i elevers beskrivningar genom att se en film. Detta är tydligt genom att eleverna kunde använda rätt begrepp och uppfatta ämnesinnehåll mer fördjupat efter att ha sett filmen. Vilket påpekar att det finns ett behov av att inkludera den typ av digitala lärresurser i teknikundervisning för att kunna hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för teknikämnet. / Digital tools dominate every aspect of life these days. This of course includes the education sector at all levels. In primary school technical education at upper secondary level, it is common to see films related to subject content. A technology lesson is a little bit different to other subjects, where it can be difficult to teach theoretically throughout the lesson. When teachers want to describe a process or a system in the lesson, it is not enough to just show images within the context of the subject. The dynamics of the lesson is linked to the interaction between teacher and students, between students and between students and subject content in the classroom. Practical work is required to improve the interaction with the content of the subject and thus the students get better learning, but limited resources in junior high school mean that teachers try to find various simple teaching aids to create a lesson where students feel interested and get maximum benefit from the subject. This degree project carries out an investigation that deals with the impact of the film on what the students explain in technology education based on research questions below: 1. How do students describe what they have understood through the use of film as a teaching tool 2. How does the students describe the subject content before and after seeing a film as a teaching complementary activity? The purpose of this study is to investigate and create knowledge for students' experiences and understanding by using learning activities in the form of films in technology education. The data collection was carried out in a group of elementary school students in year 9, the group consists of 25 students, where the students had to answer the same questionnaire in two lessons, the answers were the basis for the data collection.The data collection was organised by letting students answer questions after a lesson in a special technical area, then repeating answering the same questions after watching a film related to the same technical subject content.Students’ understanding and learning with and without film were compared, analysed and conclusions drawn afterwards using inductive thematic and phonomyography analysis as qualitative methods. The conclusion of this study shows that a positive change occurs in students' descriptions by watching a film. This is clear by the fact that the students were able to use the correct concepts and perceive subject content more deeply after watching the film. Which points out that there is a need to include this type of digital learning resources in technology teaching in order to help students develop their understanding of the technology subject.