Bakgrund: På en operationssal är teamarbetet viktigt, dels för att arbetet ska fungera men också för att säkerställa patientsäkerheten. En viktig aspekt i teamarbetet är att de perioperativa sjuksköterskorna känner att de andra i teamet har förståelse för deras arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån förståelse för deras arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes med 16 perioperativa sjuksköterskor från tre små till mellanstora sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns flera saker som påverkar teamarbetet och sjuksköterskorna upplever att även om förståelsen för deras arbete från andra teammedlemmar oftast är bra, finns det möjligheter till förbättring. Ur resultatet framträdde det övergripande temat självständighet förutsätter delaktighet, med kategorierna yrkesroll, samverkan, arbetsmiljö och patientsäkerhet och därtill hörande underkategorier. Slutsats: Nyttan är att ge perioperativ personal en insikt i vad som kan underlätta teamarbetet. Det behövs fortsatt forskning inom ämnet, men det är också viktigt att utbildningar och arbetsplatser satsar på att träna teamarbete för att öka kunskapen och förståelsen mellan professionerna. / Background: In an operating theatre teamwork is important, partly to get the job done, but also to ensure patient safety. An important aspect of teamwork is that perioperative nurses feel that the other members of the team understand their work assignments. Aim: The aim of this study was to highlight perioperative nurses' experiences of teamwork based on an understanding of their work assignments. Method: A qualitative inductive interview study was conducted with 16 perioperative nurses from three small to medium-sized hospitals in southern Sweden. The data were analyzed based on a qualitative latent content analysis. Results: The study shows that there are several aspects that affect teamwork and nurses feel that although understanding of their work assignments from other team members usually are good, there are possibilities for improvement. The overall theme independence requires participation emerged from the result, as well as the categories profession, collaboration, work environment and patient safety with related subcategories. Conclusion: To give perioperative personnel an insight into what might facilitate teamwork can be beneficial.  Further research on the topic is required, but it is also important that schools and workplaces practice teamwork to increase knowledge and understanding between different professions.

I studien har rektorer, lärare i engelska och elever på en gymnasieskola blivit intervjuade med utgångspunkt i arbetet med det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen engelska 5. Rektorerna och lärarna har beskrivit hur de ser på arbetet med styrdokumenten, ansvaret och betydelsen för eleverna. Eleverna har beskrivit hur de uppfattat arbetet, sin egen insats och vikten av detsamma för deras resultat. Studiens syfte var att synliggöra hur rektorer och gymnasielärare beskriver sitt arbete med att förmedla innehållet i det centrala innehållet och kunskapskraven för engelska 5 och hur elever tolkar och förstår innebörden av dessa, deras användning och betydelse. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och dessa har analyserats från ett fenomenografisk perspektiv för att uppdaga hur individerna förstått uppdraget. I analysen framställdes översikter av de olika grupperna vilka belyste både likheter och olikheter mellan individerna i gruppen. Rektorerna lyfte fram betydelsen av detta arbete för elevernas kunskapsutveckling och för elevinflytande men förlitade sig helt på lärares profession vad gäller genomförandet. Trots att lärarna kämpade med att förklara innehållet och begreppen i kunskapskraven för eleverna kunde de alla se nyttan av dessa för kunskapsutveckling. Eleverna förstod dock inte alltid betydelsen eller hur de kunde dra nytta av dessa. Eleverna kände till begreppen i kunskapskraven och deras innebörd i varierande grad men de hade inte förståelse för deras betydelse för den egna kunskapsutvecklingen i kursen. Sammanfattningsvis visar resultatet att trots att lärarna är medvetna om svårigheterna med att arbeta med styrdokumenten finns det fortfarande en diskrepans mellan lärares försök att förmedla innehållet och begreppen och elevernas förståelse av hur detta kan appliceras på deras eget lärande. Rektorerna tycktes inte se någon anledning att träda emellan och stötta lärarna. Sammanfattningsvis är det väsentligt att poängtera vikten av att lärare ges möjligheter till samarbete för att utveckla detta arbete och därmed höja kvaliteten på undervisningen. / In this study Heads, English teachers and pupils, at an upper secondary school, have been interviewed regarding how the syllabus in English 5 is taught, made comprehensible, perceived and its use and importance for student performance. The main purpose of this study was to highlight how heads and upper secondary school teachers understand the task of communicating the core content and the knowledge requirements for English 5 and how the pupils interpret and understand the meaning, use and significance of this activity. Semi-structured interviews were conducted, and the transcripts were analysed from a phenomenographic perspective to reveal how both individuals understood the task. In the analysis, group overviews of Heads, teachers and pupils were presented, highlighting commonalties as well as differences between members of the group. The Heads emphasised the implications of this work for learning as well as the importance regarding pupils’ participation in decision-making. The Heads rely solely on teachers’ professionalism. Even though the teachers struggle to make the wording of the assessment criteria clear to the pupils, they all recognised its usefulness for learning. The pupils clearly did not always apprehend its meaning or use. The pupils had a general sense of what the expressions used for the knowledge requirements meant, although there was considerable variation. They were not aware of the full potential of using the criteria to support their progress and the outcome their studies. The study concludes that although the teachers are aware of the difficulties with teaching the content and meaning of the syllabus there is still a discrepancy between the teachers’ attempts to communicate and the pupils’ comprehension of how that knowledge could be able applied to their own learning. Heads do not appear to see a need to intervene or support teachers. The study concludes by arguing that teachers need the opportunities to collaborate in order to advance this work and thus further the quality of their teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.

<p>Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas.</p> / <p>Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.</p>

<p>En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Laborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.</p><p>Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap. Undersökningen visar också att eleverna är osäkra på lärarens syfte och de förstår inte alltid vad laborationen ska ge för kunskap. Detta visar att det är viktigt att laborationsinstruktioner tydliggör syftet och den kunskap det är meningen att laborationen ska ge. Dessutom har diskussionerna under laborationen stor betydelse för lärandet av naturvetenskap.</p><p>Nyckelord: Förståelse, kunskap, laborationer/experiment/praktiskt arbete, syfte/mål</p> / <p>Abstract</p><p>Laboratory experiments in science are a natural part of the education. The purpose of this composition is to find out whether one removes a possibility of learning and understanding for students if one does not use laboratory experiments in education. Moreover, I wanted to examine if teachers and students are of the opinion that laboratory experiments help in deepening the understanding of natural science, and if the students understand the purposes of these experiments.</p><p>To carry out the study, qualitative interviews were made with four teachers and six students at an upper secondary school. Result shows that teachers are of different opinions about the importance of the laboratory experiments for the understanding of the subject. However, the students’ opinions are that laboratory experiments help in deepening their understanding for natural science. The study also shows that students feel uncertain of the teacher’s purpose and what knowledge the laboratory experiment is meant to give. This shows that it is important to explain the purpose of the experiment, and what knowledge it is meant to give, in laboratory instructions. Furthermore, the discussions during laboratory work are of considerable significance for learning natural science.</p><p>Keywords: Understanding, knowledge, laboratory experiments/experiments/practical work, purpose</p>

<p><p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?<p><strong>Metod</strong><p> </p><p><p><p>Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö. <p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Resultat</strong><p><strong>Closeness</strong> - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Complementarity</strong> – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.<p><strong>Commitment </strong>- Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.<p> </p><p><p><p><p><p><p><strong>Co-orientation </strong>- Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Slutsats</strong><p> </p><p><p><p><p><p><p>Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod  Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.   ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.  Complementarity – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.Commitment - Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.  Co-orientation - Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.  Slutsats  Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas. / Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet utfördes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna i studien var 12 patienter. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med informationen om den preoperativa duschen. De kände att de hade fått tillräcklig information och att den var lättförståelig. Patienternas hade uppfattat informationen på olika sätt. Utförandet av duschen, uppfattning om särskilt viktiga delar på kroppen och vad patienterna upplevde som viktigt att tänka på efter duschen varierade. Slutsats: Information måste individanpassas och sjuksköterskan bör se till att patienten förstår informationen genom att be patienten återberätta informationen. / Aim: To investigate how patients in a university hospital in Sweden perceive the information about the preoperative shower and the patients execution of the shower in the hospital ward. Introduction: Healthcare-associated infections are common and can lead to increased costs, prolonged hospital stay and increased patient suffering. One way to prevent this is to shower with chlorhexidine before surgery. It’s the nurses’ responsibility to give the patient information about the preoperative shower and check that the patient knows about the shower procedure and is able to follow the instructions. Method: A qualitative descriptive interview study with semi-structured questions. The material was analyzed according to Granheim and Lundman's description of content analysis on a manifest level. The selection was carried out by convenience sample. Participants in the study were 12 patients. Results: Participants were overall satisfied with the information about the preoperative shower. They felt they had sufficient information and that it was easy to understand. Patients understood the information in different way. The performance of the shower, the knowledge of key areas of the body and what the patients experienced as important to consider after the shower varied. Conclusion: Information must be individually adapted and the nurse should ensure that the patient understands the information by asking to retell the information.