Idag förekommer bostadsbrist i flera delar av landet. Förtätning kan vara en strategi för att motarbeta bostadsbristen. I miljöer där kulturvärden uppträder finns en viss känslighet för exploatering. Syftet med studien är att undersöka hur förtätning på en fastighet kan anpassas till omkringliggande kulturmiljö och samtidigt bidra till god livskvalitet. Målet är att ta fram kriterier för nybyggnation i kulturmiljö som kan användas som underlag vid exploatering. Ett gestaltningsförslag tas också fram som grundas på de framtagna kriterierna. Arbetet är avgränsat till Strömsbro, Gävle och studien har exemplifierats på fastigheten Strömsbro 37:2 som är lokaliserad i området. För att analysera områdets kulturhistoriska värden och ta fram framtida utvecklingsmöjligheter har DIVE använts som metod. Den utförs i fyra steg: beskriva, tolka, värdera och aktivera/möjliggöra. I analysmetoden har platsbesök och inventering genomförts för att skapa en uppfattning om området och för att identifiera värden. Intervjuer och enkätundersökning har också varit en del av analysen och bidragit till identifiering av värden, förståelse för platsens identitet och för att ta fram möjliga utvecklingar av området. En volymstudie har utförts och ligger till grund för planering av nybyggnation. Beräkning av volymer och exploateringstal i den omkringliggande miljön har tagit fram värden som använts som riktlinjer. Arbetet har tagit fram ett gestaltningsförslag av attraktiva bostäder med hänsyn till kulturhistoriska värden. Gestaltningsförslaget resulterade i två lägenhetshus, ett radhus och en komplementbyggnad som följer traditionell utformning med moderna detaljer. Det framtagna resultatet kan inte representera allas åsikter om bevarande av kulturmiljö, eftersom åsikter och erfarenheter är subjektivt. Subjektiviteten kan uppröra medborgare av den orsaken att kulturmiljö är ett känsligt ämne. Därför bör medborgare involveras i ett tidigt skede av planeringen. Egenskaper i den fysiska miljön som är viktiga vid planering av nybyggnation i kulturmiljö är färgsättning, material, placering av bebyggelse, gatustruktur, taktyp och höjdskala. Dessa kan värderas genom DIVE-analysen. Volymer och exploateringstal är också värdefulla i den fysiska miljön och är viktiga att beakta för att inte påverka kulturmiljön. Gestaltningsförslaget i studien visar hur nybyggnation kan implementeras i kulturmiljö med avseende till framtagna kriterier för att minska inverkan på värdefulla karaktärsdrag. / Today residential shortage occurs in several municipalities in Sweden. Densification could be a strategy to solve this problem. Areas where cultural heritage exists are vulnerable to new construction. The aim of this study is to examine how densification on a property could adapt to the surrounding cultural heritage and contribute to good quality of life. The objective is to form criteria for new housing in a cultural heritage environment as a foundation of exploitation. A visualization proposal has also been designed by the criteria. The study is delimited to Strömsbro in Gävle, Sweden and have been exemplified at the property Strömsbro 37:2 that is located in the area.   The method DIVE has been used to analyze cultural heritage values and to demonstrate future development opportunities. The DIVE-analysis is performed in four steps: Describe, Interpret, Valuate, and Enable. By performing site visits and inventory in the analysis, values have been identified and a perception over the area have been obtained. Interviews and questionnaires have also been a part of the analysis and have contributed to identification of values, to understand the sense of place and to clarify possible developments. Building volumes have been studied as another method of this thesis. Calculations of volumes and floor area ratio of the surrounding environment have provided guidelines for the visualization.   The work resulted in a design proposal of attractive new dwellings, considering the cultural heritage values and seclusion to reduce unwanted observation to create better qualities of life. The design proposal resulted in two apartment buildings, one townhouse and one complementary building that pursue traditional formation with modern details.  The result can not represent everyone’s opinion regarding cultural preservation. Cultural heritage is a sensitive subject and citizens might get upset with the result. Residents should therefore be involved in an early stage of planning.  Physical qualities that are important when planning for new housing in a cultural environment are coloring, material, building placement, street network, roofing and height scale. Volumes and floor area ratio are also important in the physical environment. The design proposal in this study shows how new housing could be implemented in a cultural district regarding the criteria.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle kunna se ut. De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en uppskattad stadsmiljö. Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna byggas städer som de flesta människor trivs i. / The main purpose with this diploma work is to examine cityplanning at three different time periods. By comparing public spaces and pick the most positive elements that we think appeals to most people, our conclusion would end up in with thoughts of an ideal city and how it would look like. The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”), the modernistic city and building of today. Too build the cities of the future we have to look back and learn from our mistakes and take care of the functioning elements. From the strict “blockcity” via the modernistic large-scaled society to the condensing of the present city, there are clear similarities as well as differences. The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People appreciate the sense of closeness to nature and green public spaces contribute to an appreciated urban environment. There are certain components that in our opinion creates an attractive city. A good teamwork between the city’s planning board, property developers and the citizens is crucial to building cities that most people like.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering</p><p>vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden</p><p>och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de</p><p>flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle</p><p>kunna se ut.</p><p>De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad</p><p>och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer</p><p>måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och</p><p>lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det</p><p>storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar</p><p>finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor</p><p>betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar</p><p>känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en</p><p>uppskattad stadsmiljö.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar</p><p>en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan</p><p>kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna</p><p>byggas städer som de flesta människor trivs i.</p> / <p>The main purpose with this diploma work is to examine</p><p>cityplanning at three different time periods. By comparing public</p><p>spaces and pick the most positive elements that we think appeals</p><p>to most people, our conclusion would end up in with thoughts of</p><p>an ideal city and how it would look like.</p><p>The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”),</p><p>the modernistic city and building of today. Too build the cities of</p><p>the future we have to look back and learn from our mistakes and</p><p>take care of the functioning elements. From the strict “blockcity”</p><p>via the modernistic large-scaled society to the condensing of the</p><p>present city, there are clear similarities as well as differences.</p><p>The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People</p><p>appreciate the sense of closeness to nature and green public</p><p>spaces contribute to an appreciated urban environment.</p><p>There are certain components that in our opinion creates an</p><p>attractive city. A good teamwork between the city’s planning</p><p>board, property developers and the citizens is crucial to building</p><p>cities that most people like.</p>

Ett mycket högexploaterat förslag utformas där en egen identitet skapas åt Arenastaden i Växjö. Solens gång, bullerkällor, brandrisker, kulturhistoriska värden och många mål i kommunens visionsbild för Arenastaden väger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevärden och andra kvalitéer analyseras med hjälp av en solstudie, bullerkällsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften är baserad på att en mycket hög exploatering drar ner på områdets upplevelsevärden. Då analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat – metoden; att bygga på höjden besparar grönytor och de värden som mäts vid en Lynchanalys.

I takt med expandering och förtätning av städer byggs gröna ytor bort medan andelen hårdgjorda ytor ökar. Regn och smältvatten kan inte infiltrera genom de hårdgjorda ytorna vilket innebär att det istället avrinner som dagvatten. Samtidigt som urbaniseringen bidrar till ökad dagvattenavrinning och nederbördsmängderna i ett framtida klimat förväntas öka, blir det allt viktigare att planera för hur dagvatten ska omhändertas i nya bebyggelseområden. Inom flera svenska kommuner ställs idag krav på att dagvatten skall omhändertas inom privata fastigheter innan det ansluts till det allmänna dagvattennätet. Parallellt med detta innebär förtätningen att byggherrar idag ofta åläggs anlägga gårdar med underliggande garage, så kallade underbyggda gårdar. Det fanns ett behov av att förtydliga och undersöka dagens situation gällande dagvattenhantering i kombination med underbyggda gårdar.Examensarbetets syfte var att samla och skapa ny kunskap om dagvattenhantering på underbyggda gårdar och undersöka hur olika aktörer ser på kraven som ställs på dagvattenhantering. Kvalitativa intervjuer med representanter från de tre aktörsgrupperna VA-huvudmän, ansvariga för detaljplan och byggherrar genomfördes. Syftet var även att utforma ett verktyg för att belysa beröringspunkter mellan dagvattenhantering på underbyggda gårdar och andra intressen inom privata fastigheter.Examensarbetet avgränsades till att studera dagvattenåtgärderna gröna tak, växtbäddar och fördröjningsmagasin. Förutom dagvattenhantering identifierades fem intressen inom kvartersmark som bör bejakas på underbyggda gårdar: landskapsarkitektur, arkitektur, konstruktion, förvaltning och VVS. Ett verktyg utformades och inkluderade de tre dagvattenåtgärderna samt de fem intressena. Checklistor utformades för att beskriva beröringspunkter mellan dagvattenhantering på underbyggda gårdar och de fem intressena. Verktyget består av fyra steg: Nutida och framtida bebyggelse, Dagvattenkrav, Val av dagvattenåtgärder samt Vidare rekommendationer eller förslag på korrigeringar.Intervjuresultaten påvisar att flera intervjupersoner upplever att det är svårt att ställa krav på dagvattenhantering då rättsläget är osäkert, samtidigt upplever byggherrar att kraven kan vara svåra att nå på underbyggda gårdar, främst på grund av platsbrist. Checklistornas punkter är tänkta att fungera som vägledande aspekter att beakta vid dagvattenhantering på underbyggda gårdar och behjälpa avvägning av olika intressen. Förhoppningen är att checklistorna kan bidra till en ökad förståelse för förhållandena mellan dagvattenhantering på underbyggda gårdar och andra intressen. Examensarbetets resultat visar på att en samverkan mellan de olika intressena behövs för att skapa förutsättningar för en god dagvattenhantering. För att funktionen ska hålla över tid är det även viktigt att gemensamt kommunicera kring syftet med den underbyggda gården. / With the expansion and densification of cities, green areas are removed while the proportion of hard surfaces are increased. Rain and melt water are not allowed to infiltrate through the hard surfaces, and instead it runs off like stormwater. With this and the expected increase of precipitation due to climate changes, it is becoming increasingly important to plan for the disposal of stormwater in new urban areas. Several Swedish municipalities are today providing restrictions regarding the diversion of stormwater on private properties and requirements that need to be met before connection to the public water network. Meanwhile, densification means that builders today are often forced to build residential yards on underground garages. There was a need to clarify and investigate today's situation regarding stormwater treatment in combination with underground garages.The purpose of this thesis was to analyse today's state of knowledge about stormwater treatment on yards with underground garages and to investigate how different actors experience the requirements. Qualitative interviews with representatives from the three groups of actors, stormwater sewer operators, planning divisions and developers were conducted. The aim was also to design a tool for highlighting connections between stormwater management and other interests on private properties.This thesis was delimited to study green roofs, plant beds and detention tanks. Five interests were identified on yards with underground garages: landscape architecture, architecture, construction, management and HVAC. A tool was designed including the stormwater facilities containing four steps: Today’s and future construction, Stormwater requirements, Choice of facilities and Further recommendations or suggestions for corrections. Within the tool, four checklists were established to describe connections between stormwater treatment on yards with underground garages and the interests.The interview results show that several interviewees find it difficult to impose restrictions for stormwater management due to legal uncertainties. Meanwhile developers find following the restrictions can be difficult with yards with underground garages, mainly due to lack of space. The checklists are intended to serve as guiding points that should be taken into consideration in stormwater management on underground garages and to help balance different interests. The hope is that the checklists can contribute to an increased understanding of the relationships between stormwater management with underground garages and other interests. The results of the thesis show that interaction between the various interests is needed to create conditions for a good stormwater management and that communication about a joint purpose for the yard with an underground garage is important for maintaining the function of the yard.

Förtätning är en stadsplanestrategi som fått stort genomslag i Sverige, men som enligt Bunce (2018), Rådberg (2014) och Boverket (2016a, 2016b) kan medföra gentrifiering. Boverket (2016a, 2016b) har uppmanat till hantering av gentrifiering vid förtätning av centrala områden. Hur förhåller sig kommunal planering till gentrifiering som en av förtätningens konsekvenser? Den här kandidatuppsatsen i samhällsplanering vill påbörja ett svar på den frågan. Studien angriper frågan genom en diskursanalytisk fallstudie av plandokument och mötesprotokoll från Gävle kommun. Kommunen studeras därför att förtätning är en huvudstrategi för kommunens bostadsförsörjning i dess översiktsplan från 2017 (Gävle kommun, 2017). Materialet består av utdrag ur planbeskrivningar (Gävle kommun, 2014-2018), översiktsplan för 2030 (Gävle kommun, 2017), riktlinjer för bostadsförsörjning (Gävle kommun, 2013) och mötesprotokoll från kommunala beslutsorgan som hanterat dessa frågor (Gävle kommun 2014-2018). Med en kombination av olika diskursanalytiska verktyg och teorier samt ett kodschema plockas centrala teman och värdeladdningar ut ur textmassan, och gentrifiering (i tre betydelser) och dess synonymer eftersöks. Resultatet visar att ämnet gentrifiering förekommer mycket sparsamt i diskursen, och påvisar dessutom att beskrivningar av sociala konsekvenser domineras av positiva ordalag. Resultatet jämförs med Kurzons (2007) och Huckins (2002) kriterier för tystnad och manipulativ tystnad. Därefter dras slutsatsen att diskursen präglas av tystnad i ämnet gentrifiering, och att denna tystnad kan kvalificera sig som manipulativ. Studien föreslår en kombination av rådande stadsbyggnadsideal, kvantitativ målsättning för bostadsbyggande, och lagställda krav som möjlig förklaring, men påtalar behovet av vidare forskning kring den bredare diskursens innehåll och dess orsaker. / Urban densification has become a prevalent strategy of city planning in Sweden. Urban intensification is also a strategy which, according to Bunce (2018), Rådberg (2014) and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (2016a, 2016b) runs the risk of resulting in gentrification. The Swedish National Board advices that gentrification should be considered when urban densification is implemented in central areas (Boverket, 2016a, 2016b). In what way do Swedish municipalities address the issue in their city planning? This Bachelors Degree essay is an attempt at beginning to answer that question. The study applies discourse analysis and takes the form of a case study of the municipality of Gävle. It focuses on central urban densification for housing purposes, and studies excerpts from planning documents on different geographical scales, combined with protocol from municipal policy meetings. All materials used are within the public domain. The study uses three different definitions of gentrification (Hamnett, 2003; Marcuse, 2015; Boverket 2016a, 2016b). Combining different methods of discourse analysis, the study pinpoints any discussion regarding gentrification or its synonyms, as well as the overall themes and values present within the text. The study finds that gentrification is sparingly mentioned within the material, and in addition notes that social consequences are predominantly described as being positive. The findings are compared to definitions of silence (Huckin, 2002; Kurzon, 2007), and to Huckin’s (2002) criteria for manipulative silence. The study concludes that the absence of gentrification and of negative social impact within the discourse qualifies as silence, and that this silence fits the criteria for manipulative silence. It is speculated that the silence may be caused by a combination of urban planning ideals, pressure to prepare for a large number of dwellings, and demands made by the laws that regulate urban planning. Further study is recommended to broaden the studied discourse and to examine the cause of the silence found in this study.

Fysisk förtätning är en strategi som i Sverige har fått ett stort genomslag. Städer har traditionellt i första hand vuxit utåt och tagit upp onödigt mycket mark och resurser i processen. I nutid har fysisk förtätning i stora drag blivit synonymt med den hållbara utvecklingen men har samtidigt stött på mycket kritik. Denna studie avser att undersöka hur fysisk förtätning kan bidra till att främja och implementera social hållbarhet och jämställdhet.  Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag som bidrar till att göra en plats i Sandvikens centrum mer levande och förstärka det stadsmässiga rummet. I kapitel 2.1 beskrivs närmare vad som i denna studie menas med stadsmässig rumslighet och social hållbarhet. Uppsatsen inleds med en djupgående litteraturstudie inom ämnet. Val av plats har skett genom ett platsbesök, en SWOT- analys och en kompletterande platsanalys. Inom ramen för uppsatsen har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän brukats som utgångspunkt och kunskapskälla till gestaltningsförslaget.  Gestaltningsförslaget har utformats med fokus på sociala hållbarhetsfaktorer och element som främjar jämställdhet och följaktligen trygghet. Dessa är: kvarter i rutnät med korta avstånd, naturliga stråk, grönska, god genomströmning, lätt orientering, belysning, sittplatser, faciliteter och goda siktvägar. Faktorerna har använts i studien för att implementera och stärka jämställdhetsintegreringen inom fysisk förtätning. Förslaget framhåller en mångfunktionell markanvändning som möjliggör en mer dynamisk miljö för boende och besökare i området. Vidare föreslår studien nya bostäder och verksamheter tillsammans med ett nytt parkområde som skapar liv och rörelse. Social hållbarhet har i gestaltningsförslaget hanterats genom att främja sociala interaktioner och etableringen av fler mötesplatser. Detta har stärkts genom ny bebyggelse med blandade upplåtelseformer i kombination med nya verksamheter. Studien fortsätter med en diskussion som motiverar gestaltningsförslagets utformning och förfarande. Diskussionen avrundas med en avslutande metodkritik tillsammans med öppningar som behandlar fortsatta studier. Denna studie har därmed medverkat till framtagandet av en utformning i samband med fysisk förtätning som bidrar till aspekter lämpliga för främjandet av social hållbarhet och jämställdhet. Denna studie har därmed medverkat till en flexibel och dynamisk utformning, som syftar till att attrahera människor. / The compact city and urban densification is a popular strategy in Sweden. Since cities mostly have been growing horizontally and occupied unnecessary land and resources in the process, the concept of the compact city reveals a new and improved way to build cities. This new way of building cities has become synonymous with sustainable development. This study is an intention on research in regard to how the compact city and urban densification can conduce to promoting and implementing social sustainability and gender equality.  The aim of the study is to create a proposal on urban densification for an area in Sandviken municipality, in the county of Gävleborg, Sweden. The proposal aims to make an area of choice with apparent shortcomings in social sustainability and equality more vibrant and to contribute to making Sandviken more urbane. Chapter 2.1 describes more precisely what in this study is meant by urbane. An analysis of shortcomings in social sustainability will be described in chapter 2.1. The report begins with a profound literature review of the topics that has been chosen. An assorted selection of location has been carried out, followed by a SWOT analysis and a site analysis. Semi structured interviews with urban planners have also been done. The purpose of the site selection has been to sort out an appropriate place for the study based on social sustainability and gender equality.  New housing with mixed use and a green area that function as a social meeting point is the core of the proposal. The proposal has been designed with a focus on social sustainability factors and elements that promote gender equality at the site of the study. These factors are specified in Chapter 2.2. A final methodological criticism along with ideas regarding further studies summarized the discussion. This study has thus contributed to the development of a design that contributes to factors that are appropriate for promoting gender equality and social sustainability in connection with urban densification.

Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart?   Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker.   Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not?   The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians.   Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability.

Storstadsregionernas växande befolkning, viljan att förtäta förorterna, samt miljonprogrammets stora utbud av standardiserade flerbostadshus i ytterstaden leder oss fram till examensarbetets innehåll: en studie om våningspåbyggnad på miljonprogrammets flerbostadshus. Syftet med examensarbetet är utreda miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning. Vertikal förtätning innebär att redan befintlig bebyggelse kompletteras med ytterligare våningsplan. Syftet är även att underlätta för kommande påbyggnadsprojekt genom att lyfta fram svårigheter som ett påbyggnadsprojekt kan medföra, samt beskriva hur en våningspåbyggnad kan utföras. För att nå rapportens syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1. Varför ska vi bygga ovanpå miljonprogrammets flerbostadshus? 2. Hur utformas en våningspåbyggnad lämpligast med avseende på stommaterial, byggmetod och installationer? 3. Vad bör särskilt beaktas vid en våningspåbyggnad? Examensarbetet kommer att studera miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning i främst Stockholms stads förorter. Flerbostadshusens byggtekniska förutsättningar lyfts fram. Utöver det studeras lämpliga byggmetoder, stommaterial och installationslösningar för en påbyggnad. Examensarbetet avslutas med att belysa vad som särskilt bör beaktas i ett påbyggnadsprojekt. Resultatet av examensarbetet visar att miljonprogrammets flerbostadshus har god potential för en vertikal förtätning. Våningspåbyggnaden utformas lämpligast med planelement av betong om den befintliga konstruktionen tål en tung påbyggnad utan förstärkning. I annat fall konstrueras påbyggnadens stomme lämpligast av planelement av trä för miljonprogrammets flerbostadshus. För att fritt kunna utforma våningspåbyggnadens planlösning bör en balkgrund eller ett installationsgolv installeras. Där kan de nya installationerna till påbyggnaden dras. För att undvika störningar under projektets gång är områdets förutsättningar minst lika viktiga att beakta som den befintliga konstruktionens byggtekniska förutsättningar. Hyresgästernas åsikter och skyddsrumsreglerna ska även beaktas tidigt i ett våningspåbyggnadsprojekt. / The growing population in most Swedish conurbations, the desire to densify housing in the suburbs, as well as the suitability of the so called ”the Million Programme” wide range of standardized apartment buildings in the suburbs, led us to the thesis content: a study on storey extension for “the Million Programme” apartment buildings. The aim of the thesis is to facilitate the concept development phase for future storey extension projects and overall, to investigate ”the Million Programme” buildings’ potential for vertical densification. . Vertical densification means supplying additional floors on already existing buildings. To address the purpose of the report, the following questions will be answered: 1. What are the incentives for building on top of ”the Million Programme” apartment buildings? 2. How should a storey extension be designed conveniently concerning construction methods, selection of structural bearing materials and HVAC? 3. What should be considered especially during a storey extension project? The thesis will investigate potential of the buildings of ”the Million Programme” for a vertical densification, mainly in Stockholm’s suburbs. The residential buildings’ technical conditions will be highlighted. In addition, the study will also consider suitable construction methods and structural bearing materials, as well as HVAC solutions for storey extension. The thesis is rounded off by highlighting what should be considered especially during the storey extension project work to avoid or minimize disturbances during the project. The result of the thesis proves that the ”million programme” apartment buildings have good potential for a storey extension. If the existing building allows a massive storey extension without revetments, the storey extension should be made of plan elements of concrete. Otherwise the most appropriate alternative is proven to be plan elements of wood on the “million programme” apartment buildings. To freely be able to design the plan arrangements in the storey extension, an appropriate alternative is to build a beam floor or an installation floor that creates a space between the existing floor and the new floor. This space can be used for the new installations for the storey extension. Our result also proves that the area qualifications are at least as important to observe as the technical qualifications of the existing buildings. Also the opinions of the tenants in the area and shelter regulations are important things to investigate early in the project.

There is an on-going generational shift related to car culture, occurring in the developed world. After decades of increased driving, a decline can now be seen in twenty of the developed countries. Moreover, one out of five regional shopping malls in America is either dead or likely to fail within the next five years. This has given rise to a new urban planning strategy called “suburban retrofitting”. The strategy mainly concerns redevelopment of suburban areas; involving densification of the area’s built environment, a diversification of functions and improved public transportation to the area. The most common mode of public transportation used within suburban retrofitting is light rail. Most suburban retrofitting projects to date have been carried out on sites of dead shopping malls, and the literature focused on suburban retrofitting is, so far, mainly focused on American conditions. Thus the purpose of the thesis is to relate the theories about suburban retrofitting to the Swedish urban planning context, to see if these theories are useful and relevant for Swedish urban planners and policymakers. This question is highly dependent on whether these strategies can be considered to contribute to sustainable development. A case study is carried out about the redevelopment of a commercial area called Kungens Kurva, in Huddinge, south of Stockholm. The area will be denser, take on a city like character and be supplied with public transport. However, some important aspects of this project differ from the theories about suburban retrofitting: no housing is planned, substantial space for parking remains and shopping will still be the dominant activity in the area. The preconditions for suburban retrofitting differs greatly between Sweden and the U.S. Thus, the subjects for suburban retrofitting in Sweden might currently rather be the “million program” suburbs than commercial areas at the urban fringe. One of the reasons for this is that, in Sweden, commercial areas at the urban fringe are often still doing economically well. Which means that the preconditions for fundamentally changing the character of these areas – by introducing housing and diversifying the functions in the area – simply is not good enough. Other factors that make a radical transformation of commercial areas difficult are the strong regulations concerning noise and pollution. It is particularly the regulations concerning housing that make suburban retrofitting projects adjacent to highways problematic in Sweden. As for introducing a light rail system to the area, it is only a rational choice for the Swedish cities that already has such a system. The subway system has proven to be far more effective in diverting car trips to locations at the urban fringe. Therefore it might be a better choice for suburban retrofitting projects in Stockholm. / Det pågår för närvarande ett generationsskifte vad gäller bilkulturen, både i Sverige och i hela den industrialiserade världen. Efter decennier av ökande bilkörning kan man nu se en nedgång i tjugo av de utvecklade länderna. Dessutom har ett av fem externhandelsområden i USA redan lagts ned, eller är sannolikt att bli nedlagt inom de närmaste fem åren. Detta har gett upphov till en ny strategi inom stadsplanering som kallas för ”Suburban retrofitting”, eller ”förtortsomvandling”. Strategin syftar till att omvandla förortsmiljöer och innebär förtätning av den byggda miljön, en diversifiering av områdets funktioner och förbättrad kollektivtrafik till området. I förortsomvandlingsprojekt är den vanligaste typen av kollektivtrafik spårvägssystem. De flesta genomförda förortsomvandlingsprojekt har avsett nedlagda köpcentrum och den litteratur som berör ämnet är i huvudsak fokuserad på Amerikanska förhållanden. Syftet med examensarbetet är att relatera teorier om förortsomvandling till svensk stadsplanering för att se om dessa teorier är användbara och relevanta för svenska stadsplanerare och beslutsfattare. Vilket är en fråga som i sin tur är starkt beroende av huruvida dessa strategier kan anses bidra till en hållbar utveckling. I detta examensarbete genomförs en fallstudie som berör omvandlingen av externhandelsområdet Kungens Kurva, beläget söder om Stockholm. Området planeras att bli tätare, få en kvartersstruktur och förses med kollektivtrafik. Dock skiljer sig projektet från de teorier som finns i litteraturen om förortsomvandling i flera viktiga avseenden. Inga bostäder är planerade, bilen står fortfarande i centrum och shopping kommer fortfarande att vara den dominerande aktiviteten i området. Några av de viktigaste slutsatserna i examensarbetet är att förutsättningarna för förortsomvandling skiljer sig kraftigt mellan Sverige och USA. Framförallt är de ekonomiska förhållandena för externhandelsområden i Sverige fortfarande relativt bra. Dessutom har Sverige starka regleringar vad gäller partikelhalter och buller, vilket kan göra omvandlingsprojekt nära motorvägar svåra att genomföra. Särskilt om de avser bostäder, vilka är en nödvändig del av ett förortsomvandlingsprojekt om det ska anses bidra till en hållbar stadsutveckling. Vad gäller frågan om att införa spårvägsförbindelser till förortsmiljöer under omvandling är detta endast ett rationellt val om man redan har ett spårvägssystem, eller saknar spårbunden kollektivtrafik överhuvudtaget. I det fall man har ett tunnelbanesystem, som i Stockholm, är det sannolikt mer miljömässigt hållbart att utnyttja detta än att bygga spårväg. Det beror på att tunnelbanesystem är betydligt mer konkurrenskraftigt gentemot bilen avseende resor till perifera mål, eftersom tunnelbanetrafiken är separerad från andra trafikslag och därmed får en högre medelhastighet.