Den snabba urbaniseringen ställer stora krav på städernas förmåga att bemöta befolkningstillväxten. För att åstadkomma detta på ett hållbart sätt förespråkas från många håll förtätning inuti eller i anslutning till redan befintliga områden. Vilka metoder som kan användas och vilka konsekvenser dessa ger varierar. Den här uppsatsen syftar till att undersöka förtätningens hållbarhetskonsekvenser, vilket utförs genom en fallstudie för ett område i Sundbyberg i Stockholmsregionen. Studien innefattar visualisering av fyra olika stadsbyggnadsideal och en bedömning av dessa utifrån ett antal framtagna hållbarhetskriterier. Tre stadsbyggnadsideal som har identifierats i litteratur kring ämnet och ett stadsbyggnadsideal som grundar sig i egna observationer från praktiken undersöks. Resultatet uppvisar stora skillnader vad gäller hållbarhetskonsekvenser för de olika stadsbyggnadsidealen. Detta tros bero på att stadsplaneringen ställs inför en avvägning mellan olika intressen där de undersökta stadsbyggnadsidealen prioriterar olika. Studien presenterar inte en fulländad lösning utan gör ett försök att fungera som en vägledande studie i hur stadens fysiska struktur kan skapa olika hållbarhetskonsekvenser. / The fast urbanisation and population growth challenges the capacities of cities. Densification in or in the proximity of established neighbourhoods is encouraged as means to achieve a sustainable future as the city grows. How to build a denser city and what consequences this has varies. This essay aims to examine the sustainability consequences of densification through a case study of an area in Sundbyberg, a part of the Stockholm region in Sweden. The study includes visualisations of four different urbanisms in the chosen area and evaluates the different proposals using a list of sustainability criteria. Of the four different urbanisms, three are identified through a literature study, and one is based on observations of the practice in the Stockholm region. The result shows great differences in terms of sustainability for the different urbanisms. It is believed that this is caused by priorities made, in planning of the built environment. The study does not present a solution but is wished to function as a guiding document on how the physical structure can impact the sustainability in the city.

2000 nya hus i Tallkrogen Tallkrogen i söderort, Stockholm är ett egnahemsområde byggt på 30-talet. Via små förändringar i många steg har området och husens egenskaper förändrats och husen har gått från en generell utgångspunkt till en strävan mot individualitet. Genom dessa stegvisa förändringar har en långsam töjning av vad platsen tillåter utvecklat området om än dolt under en form av bevarande av egna hem rörelsen.  Hur kan den gradvisa utveckling som skett i Tallkrogen agera generator för expansion? Hur skulle rum, hus och översiktsplan gestalta sig i en nytolkning av området sprunget ur den utveckling som skett sedan området byggdes?  Genom att knyta an till Tallkrogens DNA föreslår projektet två nya hus på en tomt i Tallkrogen. Storasyster och Lillebror. En mutation som med tiden skulle kunna komma att påverka hela området och senare bli 2000 nya hus. / 2000 new houses in Tallkrogen Tallkrogen, just south of Stockholm, is an Egnahemsrörelsen (own home movement) area built in the 1930’s. Through small changes in many steps, the area and the characteristics of the houses have gradually changed; from a general point of view to a movement towards individuality. Through this evolution, a slow stretching of what the area allows has developed Tallkrogen, though hidden under a form of conservation of the own home movement. How can the gradual development that occurred in Tallkrogen act as a generator for expansion? How would rooms, houses and the master plan take shape in a new interpretation of the area, originated from the development that has taken place since the area was built? By connecting to the DNA of Tallkrogen and furhter elaborate on the existing evolution, the project proposes two new houses on a plot in Tallkrogen. Big Sister and Little Brother. A mutation that could affect the entire area and eventually become 2000 new houses in the future.

This thesis will focus on a major Swedish city, Karlstad. The study uses a combined method consisting of a content analysis and semi-structured interviews. The qualitative content analysis is based on categorizing ongoing detailed plans for housing development in Karlstad. The respondents in the semi-structured interviews consist of people active in real estate development in Karlstad, the current chairman of the urban planning committee in Karlstad, and another politician with experience of urban planning. The purpose of the thesis is to investigate the development pattern in the housing sector in a Swedish city. This in connection with investigating how the cooperation between local actors works regarding housing development. In the next step, the purpose is operationalized by studying Karlstad as a case. The section on previous research presents relevant research on the topic of development in the housing sector. The theory chapter provides the theoretical framework for the study. A theoretical model regarding how development is achieved in the housing sector is central, the model summarizes various factors that contribute to achieving development. The results section presents the respondents' experience of how housing planning looks like in Karlstad and how cooperation works between different local actors. How Karlstad is growing with a focus on both densification and expansion in the city is central to the empirical data. A central part of the empirical data is that there is a picture of differing opinions on how cooperation looks between different local actors. One conclusion reached is that Karlstad works for an inclusive and varied densification while the city is expanding. Another conclusion that can be reached is that sustainability thinking in terms of social, economic and ecological aspects is to some extent guiding contemporary housing planning but will become even more important in the future. The main research question relevant to this thesis is: What is the pattern of development in the housing sector in Karlstad? / I denna uppsats är en svensk större stad i fokus, Karlstad. I studien används en kombinerad metod som består av en kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen utgår från att kategorisera pågående detaljplaner gällande bostadsutveckling i Karlstad. Respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna utgörs av tre personer verksamma inom fastighetsutveckling i Karlstad. Dessutom har den nuvarande ordförande för stadsbyggnadsnämnden i Karlstad och en annan politiskt aktiv person med erfarenhet från stadsbyggnad intervjuats. Syftet med uppsatsen är att undersöka exploateringsmönstret i bostadssektorn i en större svensk stad. Detta i samband med att undersöka hur samarbetet mellan lokala aktörer fungerar gällande bostadsutveckling. I nästa led operationaliseras syftet genom att studera Karlstad som fall. I avsnittet gällande tidigare forskning presenteras relevant forskning kring ämnet exploatering. Teorikapitlet utgör det teoretiska ramverket för studien. En teoretisk modell gällande hur en exploatering nås är central och modellen sammanfattar olika faktorer som möjliggör exploatering av bostäder. I resultatdelen presenteras respondenternas upplevelse av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstad och hur samarbetet fungerar mellan olika aktörer. Hur Karlstad växer med fokus på att det både sker en förtätning i staden och en expansion av staden är centralt i empirin. En central del i empirin är att det finns en bild av att det finns åsikter som skiljer sig åt kring hur samarbetet ser ut mellan olika lokala aktörer. En slutsats som nås är att Karlstad verkar för en inkluderande och varierande förtätning samtidigt som staden expanderar. En annan slutsats som går att nå är att hållbarhetstänket ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter är till viss del vägledande i nutida bostadsplanering men kommer i framtiden att bli ännu viktigare. Den huvudsakliga forskningsfrågan som är aktuell i detta uppsatsskrivande är: Hur ser mönstret av exploatering ut i bostadssektorn i Karlstad?

Målet med studien är att med hjälp av multikriterieanalyser hitta platser i Gävle tätort att anlägga fickparker på. Till en början gjordes en litteraturöversikt som bland annat bidrog med uppfattningen om vad som är viktigt för fickparker och vilka kriterier som är användbara för att hitta platser att anlägga fickparker på. Utifrån denna uppfattning samt intervjuer valdes kriterierna. Kriterierna skapades i form av restriktioner och faktorer i programmet ESRI ArcGIS 10.2. Intervjuer genomfördes med tre sakkunniga personer. Respondenterna rangordnade och diskuterade kriterierna utifrån vad de ansåg var minst respektive mest viktigt vid anläggandet av fickparker. Rangordningarna blev underlag till viktning av kriterierna (enligt rank-sum-weights). En känslighetsanalys genomfördes också för att testa kriterierna mot fler uppsättningar av vikter. Resultatet av analyserna redovisas på tre kartor baserat på en egen rangordning samt respondenternas. Kartorna visar de bästa platserna att anlägga fickparker på enligt respektive rangordning. Skillnader finns mellan kartorna, men oavsett hur kriterierna rangordnades blev ungefär samma platser valda som de bästa att anlägga fickparker på. De tre bästa platserna som är gemensamma för alla tre rangordningar är alla lokaliserade på Norr (norr om Gavleån). Resultatet av analysen visade att platser som inte på förhand är uppenbara kan bli valda som lämpliga för fickparker. / The purpose of this study is to locate places in Gävle to create pocket parks in, using multi criteria analyzes. Initially a literature review was made that, among other things, contributed with an understanding of what is important to pocket parks and which criteria that is useful in order to locate places to create pocket parks in. The criteria were chosen based on that understanding and interviews. The criteria were produced in the form of constraints and factors in ESRI ArcGIS 10.2. Interviews were conducted with three experts in the field. The interviewees ranked and discussed the criteria based on what they considered to be least and most important in the creation of pocket parks. Weighting of the criteria was based on the gathered rankings (using rank-sum-weights). A sensitivity analysis was conducted to test the criteria against more sets of weights. The results from the analyzes are presented on three maps based on a self-made rank as well as the ones that the interviewees made. The maps show the best locations to create pocket parks in accordance to each rank. There are differences between the maps, but approximately the same locations are chosen as the best ones no matter how the criteria were ranked. The three best locations that the ranks have in common are all located in Norr (north of Gavleån). The results from the analysis demonstrate that locations that pre-analysis aren’t obvious can be chosen as suitable for the creation of pocket parks.

I hela landet expanderas städerna alltmer till följd av ökad befolkningsmängd. Utvecklingen gerupphov till bostadsbrist och kräver större och modernare infrastruktur i städerna. Markytan behöverdå utnyttjas för etablering av ny infrastruktur och nya bostäder. Då markytan redan är begränsaduppstår ett dilemma i detta sammanhang. Vad ska prioriteras, produktionen av bostäder ellerutveckling av infrastruktur? Ett förslag på lösning till det avsedda problemet är att bostadsbristen kan täckas av ett specifiktkoncept där bostadsproduktionen inte kräver arbete på den begränsade markytan. Lösningen kallaspåbyggnad och innebär byggnation ovanför en befintlig byggnad. Man utnyttjar det fria utrymmetovanför byggnaden istället för att bygga i sidled - tillbyggnad - dvs. byggnation på marken. Detta examensarbete utgör en fallstudie om förtätning av befintliga höghus mha. påbyggnad. Specifiktprojekteringsskedet i byggprocessen för påbyggnad behandlas. I projekteringsskedet utreds bl.a.ämnena geoteknik, stadsplanering, arkitektur, miljö och konstruktionsteknik. Dessa ämnen studeras idenna fallstudie. Avsikten med forskningen är att mha. dessa utredda ämnen, klargöra varförpåbyggnad kan lösa urbana omständigheter som rådande bostadsbrist.Denna fallstudie är baserad på kvalitativ forskning. Insamling av vetenskapligt stoff har skett genombåde litteratursökning och webbaserad sökning. / Throughout Sweden, the cities expand due to increased population. The expansion causes housing shortage and the need for larger infrastructure especially in larger cities where the ground surface is more limited and restricted. These circumstances cause a dilemma as to whether the establishment of new infrastructure or new residential apartments should be prioritized, basically the establishment of new infrastructure vs. the establishment of new residential apartments.   A suggestion of a solution for this case is vertical building extension implying to build above an existing building without any utilization of the ground surface being required or needed. The empty space above an existing building, whether it is a high rise building or a single-family house, is being turned to advantage for expansion of the floor area.  This concept is an alternative to horizontal building extension. Unlike vertical building extension, it requires utilization of the ground surface and is therefore not suitable for this case. This thesis constitutes a case study covering the projecting phase in the building process of vertical building extension of storeys on existing high-rise buildings located in large cities such as Stockholm. Vertical building extension is presented as a solution for densification of large cities. There are several subjects which are investigated in the projecting phase. Architecture, urban planning, geotechnics, building construction and sustainability are a few of the subjects and these are specifically investigated in this case study.  The aim with this paper is through the mentioned investigation, to clarify why vertical building extension could be a solution for urban circumstances like housing shortage. This case study is based on qualitative research. Collection of scientific information has been done through both literature research and online research.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.

Syfte: Dagens urbanisering ger behov av förtätning av stadskärnor vilket kan leda till borttagande av parkering, grönområden och solljus. Att bygga och bo i innerstäder är dyrt på grund av höga markpriser, komplicerade projekt och en hög efterfrågan på bostäder. Bostäder idag utformas utefter regelverken SIS och BBR vilket i innerstäder kan få komplikationer. Målet med arbetet är därför att ifrågasätta vissa regler kring tillgänglighet, rumshöjd och ljusförhållanden i syfte att förenkla förtätning och skapa ett nytt förslag av en planerad infill-fastighet där en varierad lägenhetsstruktur uppnåtts tillsammans med en potentiell ekonomisk vinst.   Metod: Arbetets undersökningsmetoder är kvalitativa och består av litteraturundersökningar, dokumentanalyser och intervjuer. Dessa utfördes för att analysera dagens förtätning och resultera i en skissning där byggregler avskaffats för att förenkla viss förtätning.   Resultat: Arbetets skissning visar att en mångfaldig lägenhetsstruktur är uppnåbar via avskaffande av vissa BBR-krav som skapat olika lägenhetstyper, intressanta volymer, tvåvåningslägenheter och yteffektiva planlösningar. Avskaffandet av regler för att förenkla förtätning påverkar inblandade på ett eller annat sätt.   Konsekvenser: Att avskaffa byggkrav i förtätningssammanhang kan ta bort kvalitéer som dagsljus och tillgänglighet i bostäder. Kortsiktiga lösningar på parkeringsbristen finns men förtätning med levande bottenvåningar utförs för att lösa parkeringsbristen långsiktigt genom att skapa tillgångar geografiskt nära människor som minskar behovet av bil. Att avskaffa regler kan leda till enklare projektering och bidra med viss ekonomisk fördel, men dyr nybyggnation tillsammans med hög efterfrågan på centrala bostäder kan försvåra för låga budgetar och prissänkning av bostäder.   Begränsningar: Det generella resultatet av arbetet gällande regelavskaffande fungerar i förtätningssammanhang i andra täta städer men då undersökningen är baserade på Jönköpings innerstad och erfarenheter och åsikter kopplade dit kan generella giltigheten ifrågasättas. Skissningen är baserad på egna åsikter och endast lämplig i detta sammanhang.   Nyckelord: Förtätning, infill, flerbostadshus, urbanisering, byggregler, standard, tillgänglighet, rumshöjd, ljusförhållanden, stadskärna, innerstad. / Purpose: Today's urbanization requires densification of cities, which can lead to removal of parking lots, green areas and sunlight. To build and live in inner cities is expensive because of high land prices, complicated projects and a high demand for housing. Homes today are designed according to the regulations SIS and BBR, which in the inner cities leads to complications, especially regarding accessibility qualities and light conditions. The aim of this work is therefore to abolish certain rules regarding accessibility, room height and lighting conditions in order to simplify densification and create a new proposal of a planned infill property where a varied apartment structure has been achieved together with a potential financial gain.   Method: The research methods of this work are qualitative and consist of literature studies, document analyzes and interviews. These were performed to analyze today's densification and result in a sketch where building rules were abolished to simplify some densification.   Findings: The work outline shows that a multiple apartment structure is achievable via the abolition of certain BBR requirements that have created different types of apartments, interesting volumes, two-storey apartments and surface-efficient floor plans. Abolition of rules to simplify densification affects people in one way or another.   Implications: Abolishing construction requirements in densification contexts can remove qualities such as daylight and accessibility in homes. Short-term solutions to the parking  shortage exist but densification with living ground floors is performed to solve the parking shortage in the long term by creating assets geographically close to people which reduces the need for car. Removing rules can lead to simpler planning and contribute with some economic advantage, but expensive new construction together with a high demand for central housing can make it difficult for low budgets and price reductions in housing.   Limitations: The general result of this work on the elimination of rules works in densification contexts in other dense cities, but since the survey method is based on Jönköping's inner city and experiences and opinions linked to it, the general validity can be questioned. The sketch is based on one's own opinions and only suitable in this context.   Keywords: Densify cities, infill, apartment buildings, urbanization, building rules, standard, accessibility, room height, lighting conditions, city center, inner city.

Studien grundar sig i den ständigt ökade stadsbefolkningen vilket bidrar till att städerna behöver utvecklas. En lösning på detta kan vara förtätning. Det kan leda till konsekvenser i de befintliga kvarteren med nya byggnader som oftast ska placeras i känsliga miljöer som i detta fall är ett kulturhistoriskt värdefullt område. För att inte förvanska kulturhistoriska miljöer är det viktigt att förtätning sker varsamt. Studien behandlar ett kvarter i centrala Växjö som är av högt kulturhistoriskt värde. Syftet i följande studie är att undersöka vilka prioriteringar som sker vid utformning av nybyggnation vid förtätning av kulturhistoriska miljöer. Målet är att ta fram ett förslag på hur en förtätning i ett kulturhistoriskt område kan gå till. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och områdesanalyser samt litteraturstudier. Resultatet visar att exploatering kan genomföras om det sker på ett varsamt sätt. Det sätter synnerligen höga krav på fasadutformning, detaljer, material, kulörval, markanslutningar, volym, skala och proportioner samt samspelet med omkringliggande byggnader och miljöer. Att visa respekt för de befintliga områdena och ha ett varsamt förhållningssätt vid förtätningsprojekt för nutida och framtida behov är väsentligt. / The study is based on the ever-increasing urban population, which contributes to the development needs of cities. A solution to this can be densification. This can lead to consequences in the existing neighborhoods with new buildings, which will often be placed in a sensitive environment, which in the case of this study is a cultural-historical area. In order not to distort cultural-historical areas, it is important that densification takes place with care. The study deals with a current area in central Växjö which is of high cultural and historical value. The purpose of the following study is to examine what priorities take precedence while designing new constructions during densifying in cultural-historical environments. The goal is to suggest how densification in a cultural-historical area can look like. The study is based on a survey and observations. The results show that exploitation can be achieved gently. It places truly high demands on facade design, details, materials, color choices, ground connections, volume, scale and proportions as well as interaction with surrounding buildings and environments. Showing respect for existing areas and maintaining a gentle approach when developing cities for contemporary and future needs is essential.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning. Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag. Men det finns få rumsliga förutsättningar för att man ska röra sig här till fots av någon annan anledning. Genom att förbättra den rumsliga integrationen mellan Årstaberg och omkringliggande stadsdelar och genom förtätning i strategiska lägen skapas en diversitet av rumsliga förutsättningar i området. Baserat på dessa olika förutsättningar utvecklas principer fram för program, offentliga platser och byggnadernas möte med det offentliga rummet. / Movement in a city is crucial for how the city works. Streets and spaces with big flows of people have different potential than streets and spaces where few people moves. The flow of people is in turn influenced by the urban structure. This master thesis examines how densification can be a part of a transformation of the urban structure and how changes of the urban structure can create a variety of spatial conditions that forms a framework for future urban design. The case for this study is the area around Årstaberg commuter station in southern Stockholm. The area is an important transit hub and many people passes here every day to switch between transport modes. But there are few spatial conditions that promote walking here for any other reason. Through changes of the spatial integration and densification in strategic locations a diversity of spatial conditions are created. Based on these different conditions principles for the program, public spaces and building frontages are developed.

De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Undersökningen visar också på ett behov kring tydligare vägledning för planerare på kommunal nivå.