The global population is estimated to rise by 89 million people annually and for this reason there is a need for more housing and buildings worldwide. As cities grow outwards and buildable land becomes scarce, it is necessary to increase the height of buildings in cities, especially where the height of existing buildings is low. For crowded cities, story extensions are an increasingly popular measure that could meet market’s demand for centrally located homes.The main focus of this study is to clarify how a specific existing building handles the addition of a story. The existing building that was used as a starting point is located in Styrmansgatan in Gävle, the district Brynäs. The building has totally three storiesand is a youth residence where HBS is the property owner. The study presents the approach to validate and simulate the existing building.The method of the work is modelling in StruSoft FEM-Design which is a program used for modelling, analysis and design of load-bearing elements of buildings according to Eurocode. With the help of the program, it is investigated whether the existing building can handle an extension and which reinforcements should be made. It is suitable for all different types of design tasks from the entire stability analysis in a building to individual elements. The work is carried out in 3 steps where first the reference building to be used as a starting point is modelled, analyzed and designed. The next step is to add a story and then analyze any additional measures in connection with the extension of the story. The building must be approved according to standards as a starting point with regard to degree of utilization and deflection. Then, a comparison is made between the existing building structure and the superstructure with respect to degree of utilization, deflection, stress, and the base reaction.Results obtained from this study show that if an extension is to be possible, reinforcement solutions should take place for building elements that receive an unacceptable degree of utilization. The reinforcement solutions are resulted with the help of beams, columns, wind brace and changed reinforcement contents in reinforced concrete elements for the load-bearing structure. The study concludes that the story extension is possible with added reinforcement measures / Den globala befolkningsmängden beräknas stiga med 89 miljoner människor årligen och av den anledningen finns det ett behov av fler bostäder och byggnader över hela världen. När städer växer utåt och expanderar blir byggbar mark en bristvara, där kan påbyggnad vertikalt vara ett alternativ då man ökar höjden på byggnader. För trånga städer är våningspåbyggnader en alltmer populär åtgärd som skulle kunna möta marknadens efterfrågan av centralt placerade bostäder. Huvudfokus i denna studie är att klargöra hur en specifik befintlig byggnad klarar påbyggnad av ett våningsplan. Den befintliga byggnaden som användes som utgångspunkt ligger på Styrmansgatan i Gävle, stadsdelen Brynäs. Byggnaden har totalt tre våningar och är ett ungdomsboende där HSB står som fastighetsägare. Studien presenterar tillvägagångssättet för validering och simulering av en befintlig byggnad.Arbetet utfördes med StruSoft FEM-Design som används för modellering, analys och design för bärande element i byggnader baserade på Eurokod. Med hjälp utav StruSoftFEM-Design ska det undersökas om den befintliga byggnaden klarar av en utökning och huruvida vilka förstärkningar som eventuellt bör ske. Den passar för alla olika typer utav konstruktionsuppgifter från hela stabilitetsanalysen i en byggnad till enskilda element. Arbetet kommer genomföras i 3 steg där först den referensbyggnad som skall användas som utgångsläge modelleras, analyseras och designas. Nästa steg är att lägga till ett våningsplan för att sedan analysera eventuella tilläggsåtgärder i samband med utökning av ett våningsplan. Byggnaden skall vara godkänd enligt standarder som utgångspunkt med avseende på utnyttjandegrad och nedböjning. Därefter sker det en jämförelse mellan den befintliga bygganden och påbyggnaden med avseende på utnyttjandegrad, nedböjning, spänning och grundreaktionen.Resultat som har erhållits från denna studie påvisade att om en påbyggnad ska vara möjlig bör förstärkningslösningar äga rum för byggnadselement som fick en oacceptabel utnyttjandegrad. Förstärkningslösningen resulterade med hjälp av balkar, pelare, vindstage och ändrat armeringsinnehåll för armerad betong element för den bärande konstruktionen. Studiens slutsats är att våningspåbyggnad är möjlig vid tillagda förstärkningsåtgärder.

This study has aimed to investigate how urban transformation, particularly densification, is received by the inhabitants. For this essay, the district of Ålidhem in the city of Umeå has been investigated. The method has been qualitative in the form of partly a field study of the district to investigate what kind of densification that has been done, partly an interview study with the inhabitants of Ålidhem to investigate their view of the changes. This essay is also based on the comprehensive plan for Umeå municipality, as well as other literature and studies of densification in Umeå municipality, but also nationally. Goals and legislation that concerns Swedish urban construction has been explored to investigate its influence on densification projects in Umeå. The two studies performed in this essay has been compared to the previous studies to make a conclusion. The result shows that there are several examples of densification projects in Sweden that have affected the social sustainability positively in each of the concerned districts. The examples can be compared to the densification in Ålidhem. When it comes to the field study, it shows that the district of Ålidhem has been densified in several ways. The interview study, as well as previous studies, conclude that the densification actions has been successful and something that the inhabitants appreciate.

Even if the courtyard as a specific area lacks a clear description within PBL, there is a relatively unified view of what the courtyard is within research and academic work. The view of the courtyard as an extension of the living room has been repeated by several and suggests that the courtyard is a place that should accommodate and enable uses connected to the home. This common meaning is not only valid for our time but also historically. The Swedish courtyards have throughout history been marked as a compiling surface for what the home was unable to provide as well as being an insight into the spirit of the times. In a period where we live more isolated from our neighbors, the social context has changed, and the purpose of courtyards has become increasingly blurred.Based on three selected study areas, this paper aims to examine, from a planning perspective, the role of the Swedish courtyards in society and how they are used and can be used to fulfill more sustainable cities. Results show a generally passive attitude to the design of today's courtyards, where its outcome relies heavily on the developers' implementation. The result also shows the importance of creating spatiality, perceived emotions, and assets within the courtyard already during the planning stage in order to not only be able to offer attractive courtyards, but also sustainable environments within cities in a metropolitan environment. / Även om bostadsgården som specifik yta saknar tydlig skildring inom plan- och bygglagen (PBL) finns det inom forskning och verk en relativt enad syn på vad bostadsgården faktiskt är. Synen på bostadsgården som en förlängning av hemmet är en skildring som återkommer, vilken står för uppfattningen att gården är en plats som ska tillgodose och möjliggöra användning som är kopplat till hemmet. Denna gemensamma bild är inte bara giltig för vår tid utan även historiskt. Utöver att bostadsgårdar under historien utgjort en kompletterande yta till hemmet har de vidare speglat, och därmed även gett en insyn i, tidens anda. I en period där vi lever mer isolerat från våra grannar har gården som en självklar social yta ändrats och bostadsgårdars syfte har blivit alltmer suddigt. Baserat på tre utvalda studieområden har denna studie utifrån ett planeringsperspektiv undersökt bostadsgårdars roll i dagens samhälle, och hur de används och kan användas för att bidra till mer hållbara städer. Resultatet visar på en generellt passiv hållning till utformning av dagens bostadsgårdar, där utfallet till stor del överlämnas åt byggherrarna i själva genomförandefasen. Resultatet visar även på vikten att redan under planeringsskedet lägga fokus på att skapa rumslighet, planera för vilka känslor man tänker sig att bostadgården ska ge upphov till samt vilka funktioner gårdarna ska fylla. Detta för att inte bara kunna erbjuda attraktiva bostadsgårdar, utan även hållbara miljöer som en viktig beståndsdel i storstadsmiljöer.

Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet.  Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

I den allmänna debatten har förtätning av städer och orter fått en ledande ställning som ett sätt att skapa resurseffektiva och hållbara samhällen. Urbaniseringen i svenska storstadsregioner har gjort att kranskommuner växer kraftigt. Som ett resultat av detta, sker stora satsningar på ny samhällsbebyggelse i flera kranskommuner runt om i landet. Trots detta tycks det saknas en djupare förståelse i hur förtätningsdiskursen gör sig förstådd och kommer till uttryck i kranskommunal planering. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar som framträder i diskursen kring förtätning i kranskommunal planering idag samt studera relationen mellan diskurs och den bebyggelse som utvecklas. Studien bygger på en kritisk diskursanalys i tre steg som genomförts i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Först har en textanalys av aktuella styrdokument och planhandlingar inom kommunen utförts. Vidare har en fokusgrupp med planarkitekter från Huddinge kommun fått diskutera ämnet närmare i en workshop. Slutligen har pågående planprojekt sammanställts för att studera kopplingen mellan diskurs och byggd form. Studiens resultat visar att förtätning, trots sin starka ställning som rådande planeringsideal, är vagt definierad och bygger på individuella förståelser. I sammanställningen av pågående planprojekt framgår det att förtätning artar sig på mycket olika sätt i dess fysiska dimension. Studien fastslår att den diskursiva framställningen av förtätning tenderar att frångå ett skalperspektiv, vilket innebär att förtätningens lokala, kommunala och regionala betydelse blir otydlig. Studiens slutsatser pekar på att förtätning tycks vara ett sätt att konstruera exploatering som resurseffektiv och hållbar, utan att egentligen skilja den från andra typer av nyexploatering, vilket kan ses som en reproduktion av en hållbarhetsdebatt i en tid och på en plats som präglas av tillväxt. / Densification has become a prominent strategy for resource efficient and sustainable development in Swedish planning debates. Increased urbanisation has led to rapid growth on the urban fringe in a number of municipalities. As a result, major investments have been made in urban developments. However, there seems to be a lack of understanding of how densification is framed and perceived in planning within the urban fringe. This study examines how densification is framed and understood within urban fringe planning and how the densification discourse is related to the actual development. The study is based on a triangulation of a critical discourse analysis carried out in the municipality of Huddinge, south of Stockholm. Firstly, policy and legally binding planning documents from Huddinge have been textually analysed. Secondly, a workshop was held with a focus group consisting of seven planners from the municipality. Finally, ongoing development plans were compiled in order to investigate the relation between discourse and actual development within the municipality. The results show that densification, despite its strong position as a popular planning strategy, is vaguely defined and based on individual perceptions in planning practice. The compilation of ongoing development plans shows that densification varies significantly in regard to physical form and location. The study suggests that densification appears to be a favorable way of promoting development as an efficient and sustainable form of urban growth, without distinguishing it from other types of spatial development. This could be seen as a reproduction of the ongoing sustainability debate in a time and place characterised by growth.

Examensarbetet undersöker gränslandet och mellanrummet mellan två stadsdelar i Flemingsberg i Huddinge kommun, söder om centrala Stockholm. Den första stadsdelen är Visättra, ett befintligt miljonprogramsområde, och den andra är den planerade Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen är en stadsdel som idag endast finns i form av ett planprogram, gjort av Huddinge kommun. Det här examensarbetet föreslår en alternativ utformning av mellanrummet, som i större grad respekterar de sociala och fysiska förutsättningarna i området. Genom att titta på generella strukturer i staden, olika byggnadstypologier och specifika platser i landskapet, har ett stadsplaneringsförslag gestaltats. Projektet ger förslag på ett nytt sätt att se på begreppet ”blandad stad”, och föreslår en stadsplan med variationer av olika fysiska stadsrum. Frågeställningar kring svåra topografiska förhållanden och upplevd trygghet har varit centrala för arbetet. Förslaget kretsar också till stor del kring hur tre nya byggnadstypologier kan införas i området: terrängöverskridande lameller, punkthus i naturen och radhus i mindre skala. / The thesis project examines the border between two neighborhoods in Flemingsberg in Huddinge municipality, south of central Stockholm. The first neighborhood is Visättra, a mass-produced housing area from the Million Programme Era in the 1960s and 70s, and the second one is the planned area of Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen is an area today only existing as a planned program done by Huddinge Municipality. This thesis project proposes an alternative urban design, which pays higher respect to the physical and social circumstances of the area. By looking at general urban structures, different building typologies and specific sites in the landscape, a city plan proposal has been designed. The project gives a different proposal of how to talk about ’the mixed city’ and suggests a city plan with variations of urban spaces. Questions about how to design in steep terrain and how to increase the perceived safety are answered. Furthermore, the proposal explains how three new building typologies can be added in the area: terrain-crossing lamellas, tower blocks in nature and row houses in a smaller scale.

Inom sentida urban utveckling har teori gällande förtätning blivit allt vanligare inom hur rumslig utformning tar form. Detta innebär alltså en ökad bebyggelse och befolkning inom en viss yta. Positiva effekter av detta är bland annat en mer effektiv användning av mark, minskad miljöpåverkan till följd av kortare resor samt en påstådd ökad tillgänglighet till följd av bättre anslutning och närhet till destinationer. Det denna kandidatuppsats vill utreda är i vilken mån fysisk struktur påverkar den vardagliga tillgängligheten. Detta genom en jämförande studie av föräldrars resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola i de två primärområdena Utby och Olivedal i Göteborgs kommun. Uppsatsen utgår ifrån en definition av tillgänglighet vilken uppnås genom samspel mellan närhet och anslutning å ena sidan samt mobilitet å andra. Tillgänglighet kan således uppnås genom närhet till målpunkter samtidigt som mobilitetsverktyg för att överbrygga avstånd också spelar in. Längre avstånd kan således sätta högre krav på mobilitet som faktor (Haugen, 2012:3). Genom en digital enkätstudie så har kvantitativa empiriska data från flertalet föräldrar inom respektive primärområde samlats in och analyserats. Analys har utgått ifrån aktuella frågeställningar gällande samband mellan rumslig struktur och hur vardaglig tillgänglighet uppnås, samt vilka rumsliga faktorer som påverkar för föräldrars val av transportmedel vid resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola. Vid analys av resultat framkommer hur tidseffektivitet och smidighet utgör avgörande motiv vid val av transportmedel till och från förskola. Uppnådd tillgänglighet influeras därmed av vad som möjliggör för tidseffektivt resande. I områden med tät bebyggelse är närhet vanligtvis viktigast för tillgänglighet, medan längre avstånd ökar betydelse av mobilitet. Vid korta avstånd är gång och cykling konkurrenskraftiga alternativ, medan längre avstånd gynnar kollektivtrafik och bil. Jämförelse mellan områden visar därtill skillnad inom mobilitetsverktyg då tillgång till bil och parkering är större inom Utby medan alternativ för kollektiv trafik är fler inom Olivedal. I tidsgeografiska termer kan således rumslig struktur påverka hur vardagen formas då de mest tidseffektiva alternativen tenderar att premieras av individen. / In contemporary urban development, the theory of densification has become increasingly common in shaping spatial design. This implies increased construction and population within a certain area. Positive effects of this include more efficient land use, reduced environmental impact due to shorter travel distances, and alleged increased accessibility resulting from better connectivity and proximity to destinations. The purpose of this thesis is to investigate the extent to which physical structure affects everyday accessibility. This is done through a comparative study of parents' journeys related to drop-off and pick-up at preschool in the two primary areas of Utby and Olivedal in the municipality of Gothenburg. The thesis is based on a definition of accessibility, which is achieved through the interaction of proximity and connectivity on the one hand, and mobility on the other. Accessibility can thus be achieved through proximity to destinations, while mobility tools to bridge distances also play a role. Longer distances may therefore place higher demands on mobility as a factor (Haugen, 2012:3). Through a digital survey, quantitative empirical data from several parents in each primary area have been collected and analyzed. The analysis is based on relevant research questions regarding the relationship between spatial structure and the attainment of everyday accessibility, as well as the spatial factors influencing parents' choice of transportation for preschool-related journeys. The analysis of the results reveals that time efficiency and convenience are crucial motivators in the choice of transportation to and from preschool. Attained accessibility is thus influenced by what enables time-efficient travel. In densely populated areas, proximity is usually the most important factor for accessibility, while longer distances increase the importance of mobility. For short distances, walking and cycling are competitive options, while public transportation and cars are favored for longer distances. Furthermore, a comparison between the areas shows differences in terms of mobility tools, as access to cars and parking is greater in Utby, while there are more public transportation options in Olivedal. In terms of time geography, spatial structure can therefore influence the shaping of everyday life, as individuals tend to prioritize the most time-efficient alternatives.

Den förtätade staden ses idag som en självklar del av en hållbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute.Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten. Förskolans utemiljö i staden studeras utifrån de strategier som skapas i och med målsättningar kring både en förtätad stad och en förskola med goda utemiljöer. Genom en kvalitativ analys skapas en komplex bild av alla de strategier som genereras på olika nivåer i den offentliga sektorn, samt hur dessa strategier förhåller sig till varandra.Uppsatsens slutsats landar i hur strategierna påverkas av NPM-influenser och hur gräsrotsbyråkraten väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Det visar sig också att strategierna verkar skapa en diskrepans mellan de delar som utgör helheten för en bra pedagogisk verksamhet. / The dense city is now seen as a self-evident part of a sustainable urban development. We live in a time of urbanization, and questions about how we can create a dense city of good quality are high on the agenda. As more people live in the city the demand for public services, such as childcare, also increases in the city. In Sweden, the municipality is responsible for meeting the public with this service. The Swedish preschool which is the institution where this needs are supposed to be met, have in turn, their demands on sound pedagogical activity and a good environment for children, both indoors and outdoors.This paper is about how the preschool outdoor environment is created in the urban context. The preschool outdoor environment in the urban context is studied from the strategies created by the goals around both a dense city and a preschool with good outdoor environments. Through a qualitative analysis appears a complex picture of all the strategies that are generated at different levels in the public sector, and how these strategies relate to each other.Conclusion of the essay lands in how the strategies are influenced by NPM and how the grassroots bureaucrat chooses to use its freedom of choice. It also turns out that the strategies seem to create a discrepancy between the spheres that make up the big picture for a good preschool.

Naturreservat är en svensk skyddsform med syfte att bevara värdefull natur och sällsynta arter, upprätthålla biologisk mångfald och erbjuda rekreation för människor. Den pågående urbaniseringen genom förtätning och expansion leder till att mängden besökare i stadsnära naturreservat ökar, vilket medför att dess naturmiljö utsätts för ett ökat slitage, som i sin tur riskerar att hota syftet med skyddsformen. Ett stadsnära naturreservat som påverkas av urbanisering är Nackareservatet i Stockholms län.  Studiens syfte är att undersöka hur naturmiljön i stadsnära naturreservat påverkas av urbanisering samt hur dithörande negativa ekologiska effekter kan motverkas. Studien följer en kvalitativ explorativ design och datainsamlingen genomförs genom en litteraturstudie och en intervjustudie. Studien visar att urbanisering ökar belastningen på naturmiljön i stadsnära naturreservat, såsom Nackareservatet, genom att mängden besökare ökar. Detta leder till att mark och flora påverkas, vilket försämrar livsmiljöer för djur, växter och mikroflora. Dessutom syns beteendeförändringar och ökade stressnivåer hos djur. Interaktionen mellan människor och djur kan däremot förbättra rekreationsupplevelser och gynna vissa djurarter, men sammantaget kan det konstateras att urbanisering resulterar i minskad biodiversitet. Urbanisering genom exploatering i närheten av reservatet kan även påverka dess inre naturmiljö. I Nackareservatet syns detta genom försämrade ekologiska spridningssamband och livsutrymmen för djur, och det kan ha bidragit till torrare våtmarker.  För att ett stadsnära naturreservat som Nackareservatet ska kunna hantera de konsekvenser som följer av en fortsatt urbanisering krävs förbättring av informationsskyltar med föreskrifter, bättre markering av stigar, noggrannare uppföljning av effekterna från närliggande exploatering samt större hänsyn till de ekologiska spridningssambanden. Ett starkare juridiskt skydd kan behöva införas som avser att bevara reservatet och förhindra oönskad exploatering i närheten. Om vattennivåerna i reservatet ökar till följd av ökade regnmängder orsakade av klimatförändringar och ökad avrinning från exploaterade närområden, kan utredning behöva göras för hur detta ska hanteras. Huruvida dessa metoder är tillräckliga för att hantera konsekvenser som följer av en fortsatt urbanisering går att ifrågasätta. Därmed krävs fler studier som undersöker hur stadsnära naturreservat påverkas av urbanisering och hur dess negativa effekter kan motverkas. / Nature reserves are a Swedish form of protection aimed at preserving valuable nature and rare species, maintaining biological diversity, and providing recreation and nature experiences for people. The ongoing urbanization through densification and expansion increases visitors to urban-adjacent nature reserves, resulting in increased wear on their natural environment, which risks threatening the purpose of the protection. An urban-adjacent nature reserve affected by urbanization is Nackareservatet in Stockholm County.  The purpose of the study is to examine how the natural environment in urban adjacent nature reserves is affected by urbanization, as well as how associated negative ecological effects can be mitigated. The study follows a qualitative exploratory design, and data collection is conducted through a literature review and an interview study.   The study demonstrates that urbanization increases pressure on urban-adjacent nature reserves, such as Nackareservatet, due to a rise in visitor numbers. This impacts soil and flora, which deteriorates habitats for animals, plants, and microflora. Additionally, animals exhibit behavioral changes and increased stress levels. Interaction between humans and animals can, however, enhance recreational experiences and benefit certain animal species, but overall, urbanization results in reduced biodiversity. Urbanization through exploration near the nature reserve can also affect its internal natural environment. In Nackareservatet, this is seen through degraded ecological dispersal links and habitats for animals, and it may have contributed to drier wetlands.  To enable an urban-adjacent nature reserve like Nackareservatet to manage urbanization, improvements are required in informational signs with regulations, better trail markings, enhanced monitoring of the effects of nearby development, and greater consideration should be given to ecological dispersal links. Stronger legal protection may be necessary to preserve the reserve and prevent unwanted exploitation in the vicinity. If water levels in the reserve increase due to higher rainfall and increased runoff from exploited nearby areas, an investigation may be needed on how to manage this. Whether these methods are sufficient to manage the consequences of continued urbanization is questionable. Therefore, more studies are needed to investigate how urban-adjacent nature reserves are affected by urbanization and how its negative effects can be mitigated.

Bristen på bostäder som tillgodoser Malmö stads förväntade befolkningsantal i kombination med ett ökat fokus på miljön och klimatet har resulterat i ett skifte i hur det planeras och utvecklas i våra städer. Förtätning har kommit att bli ett ideal samt en trend inom stadsutveckling och planering som anses tillgodose en ökad urbanisering i kombination med att möjliggöra för en mer hållbar stadsutveckling. I Malmö stads översiktsplan används förtätning som en av strategierna för att nå målet om en tät, grön och blandad stad.  Bellevuegården och södra Hyllie är två områden i Malmö som är framväxta under olika stadsplaneideal. Bellevuegården från miljonprogramseran med modernistisk planering som ideal respektive Hyllie som planerats och utvecklats i nutid när förtätning råder som ideal och trend. Genom dokumentstudier och intervjuer söker denna uppsats svar på hur Malmö stads förtätningsstrategier förekommer i två olika områden som är framväxta under olika ideal som ovan nämnda. Vidare syftar studien till att undersöka om förtätning är ett hållbart tillvägagångssätt och om det anses vara vägen att gå för vidare utveckling. Resultatet av studien visar att beroende på vilka ideal områden är framväxta under så skiljer sig strategierna för att förtäta i området. Olika perspektiv behöver vägas mot varandra för att utfallet ska bli så bra som möjligt. I redan befintliga och äldre områden som Bellevuegården är det stort fokus på att förhålla sig till den befintliga byggnationen och därmed behöva ta innergårdar och dylikt i anspråk för att kunna anpassa detta till dagens trender och problem. Syftet med förtätning i redan befintliga områden bör därmed vara att området ska kompletteras med funktioner och bostäder som anses saknas idag. Detta gör att aktörerna ställs inför utmaningar gällande bland annat att de boende i området inte ska påverkas negativt i form av högre levnadskostnader eller risken att området gentrifieras på grund av att området nu får bättre standard. I nyare områden som södra Hyllie är grunden likt en blank canvas och det byggs därmed med täta kvarter med plats för höga andelar invånare på mindre yta. Marken som tas i anspråk här är istället högkvalitativ jordbruksmark och något som anses behöva kompenseras med att utveckla klimatsmarta och klimatvänliga områden. / The lack of housing that meets Malmö city’s expected population, in combination with an increased focus on the environment and climate, has resulted in a shift in how our cities are planned and developed. Densification has become an ideal and a trend in urban development and planning which is considered to accommodate increased urbanization in combination with enabling sustainable urban development. In Malmö city's general plan, densification is used as one of the strategies to achieve the goal of a dense, green and mixed city. Bellevuegården and southern Hyllie are two areas in Malmö that have emerged under different urban planning ideals. Bellevuegården from the million program era with modernist planning as ideal and Hyllie as planned and developed in the present with densification prevails as ideal and trend. Through document studies and interviews, this study seeks to understand how Malmö city’s densification strategies occur in the two different areas with different prerequisites, meaning that they have emerged under different ideals as previously mentioned. Furthermore, the study aims to investigate whether it is considered the way to go or not.  The results of the study show that depending on under which ideal areas have emerged, the strategies for densification in the area differ. Different perspectives need to be weighed against each other in order for the outcome to be as good as possible. In already established and older areas such as Bellevuegården, there is a great emphasis on relating to the existing architecture, thus having to utilize courtyards and the like in order to be able to adapt to today’s trends and challenges. This means that the actors are faced with challenges regarding partly the residents of the area in order not to affect them negatively in the form of higher living costs or the risk of the area being gentrified, but also because the aim is for the area to be supplemented with functions and housing that are considered lacking today. In newer areas such as southern Hyllie, the foundation is like a blank canvas and it is therefore built with dense blocks with room for high proportions of residents on a smaller surface area. The land that is used here is instead high-quality agricultural land and something that is considered to need to be compensated for by developing climate-smart and climate-friendly areas.