I Sverige har det funnits en utbredd bostadsbrist under de senaste decennierna och utvecklingen har skett mot större förtätning, målsättningen är att skapa städer med ekonomisk- och socialhållbarhet. Det bortses dock från att tätt planerade städer riskerar att inskränka på dagsljustillgången för de boende. Nordiska klimat med mörka vintermånader och solen som står lågt på himlen skapar en stor utmaning. Forskning visar att god tillgång till dagsljus är viktig för människors hälsa och välbefinnande och det är därför viktigt att skydda dagsljustillgången för boende i svenska städer. Trots detta så är den svenska lagstiftningen för skydd av dagsljus för befintliga bostäder svårtolkad med vaga riktlinjer på vad som kan anses som en rimlig minskning av dagsljustillgång.Denna studie undersöker den aktuella lagstiftningen i Sverige för skydd av dagsljusåtkomst i befintliga byggnader. Med fokus på befintliga bostadshus används resultatet från fördjupade fallstudier över två områden för att undersöka möjligheter för hur en framtida kravställning kan se ut. Förslaget på kravställningen diskuteras med hänsyn till nuvarande praxis.Studiens resultat påvisar att en förtätning av staden i många fall leder till otillräcklig dagsljustillgång i befintliga bostäder och att dagens kravställning för dagsljushantering är bristfällig. Att säkerställa tillräcklig dagsljustillgång i bostäder är nödvändigt redan vid planläggning. Studien visar på ett varierande resultat vid användning av nuvarande föreskrifter och allmänna råd givna av Boverket och den europeiska standarden SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 påvisar ett resultat som är känsligare för förändringar i omgivningen. I kombination med att standarden beskriver den faktiska upplevelsen av ljuset i rummet gör det den till ett lämpligare mätetal för dagsljushantering. Om visionen för framtidens städer ska vara samma som idag bör kravställningen på dagsljus utvecklas. / Over the past couple of decades Sweden has suffered from a housing shortage and the trend towards densification due to ambition of creating cities with economic and social sustainability. It is often missed however that tightly planned cities run the risk of restricting daylight access for occupants. Nordic climates, with their relatively low solar angles and dark winter months pose a particular challenge. An increasing body of research however shows that good access to daylight is crucial to human health and well-being. As such, it stands to follow that protecting daylight access for those living in the city is of great societal benefit. Yet the current Swedish national regulatory structure for protection of daylight access in existing properties gives only vague guidance as to what constitutes an unreasonable reduction of daylight access and/or remedy when an unreasonable reduction in daylight access exists. The resulting uncertainty presents a degree of unwelcome risk to building projects.This study reviews the current state of Swedish legislation for protection of daylight access in existing buildings. With focus on residential buildings it uses results from in-depth case studies to examine possible structures for what a future regulatory framework might look like and discusses the proposal in the context of current Swedish praxis.The study found that in many cases, densification of the city leads to insufficient daylight in existing housing and that today's requirements for natural daylight are inadequate. Ensuring adequate daylight is possible already when planning and should be considered to create a society where human health is secured. The study shows varying results when using current Swedish regulations and the European standard SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 demonstrates a result that is more sensitive to changes in the environment, combined with the standard describing the actual experience of the light in the room making it a more suitable measurement for assessing changes in daylight access for existing properties.

Umeå är en växande stad som ligger längs norrlandskusten. Kommunen har starka mål och ambitioner för att staden ska växa de närmaste 25 åren. Kommunen planerar att komplettera ett område vid namn Berghem med 80-100 lägenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas på nuvarande naturmark i sluttande terräng. Kvarteret ligger nära Umeå centrum och bara ett stenkast ifrån Berghems eget centrum. Berghem är en av de dyraste stadsdelarna i Umeå att köpa en bostad på och kötiderna är bland de längsta för hyresrätter. Vid byggnation på denna plats behöver många faktorer beaktas. Att anpassa byggnaden efter platsen och dess terräng har varit arbetets stora utmaning och fokus har lagts på förstudiearbetet med en ingående platsanalys över planområdet och dess omgivning. Förstudiearbetet och platsanalysen består bland annat av resonemang kring hur solen påverkar byggnadernas placering, hur omkringliggande byggnader påverkar exploateringsgraden och hur markens terräng inverkar på utformningen. Detta arbete har som syfte att gestalta ett förslag för det nya kvarteret. Visionen har varit att skapa ett kvarter med stark anknytning till omkringliggande natur. / Umeå is a growing city that lies along the coast of Norrland. The municipality has strong goals and ambitions for the city to grow over the next 25 years. The municipality plans to complete an area named Berghem with 80-100 apartments. A new block shall be formed on current natural land on sloping ground. The area is near Umeå city center and just a stone throw away from Berghem’s own center. Berghem is one of the most expensive neighborhoods in Umeå to buy an apartment and queues for rental apartments are among the longest. Building on this area needs a lot of factors to take into account. To adapt the buildings to the area and its terrain has been the works greatest challenge, focus has been placed on the pilot study with a detailed site analysis of the area and its surroundings. Pilot study and site analysis consists among others on reasoning about how the sun affects the placement of the buildings, how the surrounding buildings affects on the rate of exploitation and how soil terrain affecting the composition. This work aims to design concept drawings for the new area. The vision was been to create a neighborhood with strong ties to the surrounding nature.

I den täta staden är det angeläget att använda marken på ett effektivt sätt för att möta framtidens behov och förutsättningar. I denna studie undersöks hur underutnyttjade ytor i form av urbana skolgårdar kan nyttjas i större utsträckning av fler än dem inom ramen för skolans verksamhet. Studien undersöker hur detta samnyttjande beskrivs, hur det kan utvecklas liksom kopplas till förtätningsidealet. Forskningsfrågan är relativt outforskad för svenska förhållanden. Av internationell forskning framkommer att samnyttjande kan generera positiva effekter för samhället. Forskningsfrågan utforskas i en kvalitativ induktiv intervjustudie med Linköpings stad som studieområde. Resultaten visar att urbana skolgårdar samnyttjas informellt och att samnyttjande kan kopplas till platsens offentlighet. Utvecklingsmöjligheter finns, men förutsätter flexibilitet, anpassning och nytänk. Slutsatser som dras är att samnyttjande kan generera positiva effekter, men att skolans verksamhet villkorar samnyttjandet vilket gör det utmanande att använda urbana skolgårdar som offentliga rum. / In the densely populated city, it’s crucial to use the space in an effective manner to meet future needs and conditions. This paper explores how underutilized urbans school yards could be leveraged beyond explicit school related activities for use by parties external to the school population. This paper explores how this sharing model is described, how it can be developed and connected to densification. This research topic is largely unexplored as it relates to Swedish circumstances. Existing published international studies have shown that a sharing model can result in positive societal outcomes. The thesis is researched by conducting a qualitative, inductive interview study focusing on the city of Linköping. The results of the study shows that urban school yards and grounds are informally utilized outside schools sanctioned use, and the use of said grounds can be linked to the property’s public perception. Opportunities to drive further public use of school grounds requires flexibility, facilitation of a shift in perception and mindset towards these resources. In summary, leveraging the concept of sharing resources can result in positive outcomes, but the terms of use by school administration can create a challenge in allowing it’s grounds for public use and access.

I Sverige råder det för närvarande bostadsbrist. En alternativ lösning till nyproduktion är förtätning av befintliga områden genom att omvandla outnyttjade utrymmen till hyresrätter. På uppdrag från SABO har arbetet gått ut på att studera framgångsfaktorer och metoder för omvandling av outnyttjade utrymmen till bostäder för allmännyttiga bostadsföretag. Målet var att sammanställa tidigare erfarenheter för att se hur de kan tillämpas av andra fastighetsbolag inom allmännyttan. Valda undersökningsaspekter blev strategi, organisation, process och samarbeten. Undersökta bolag MKB Fastighets AB och AB Stångåstaden valdes på rekommendation från SABO medan stiftelse Bodenbo erhölls genom en nationell enkät. Näringsdepartementet har utvecklat ett ändringsförslag till plan- och byggförordningen som kallas återbostadisering. Detta förslag innebär att ytor som omvandlas i befintliga bostadshus inte ska behöva leva upp till nybyggnadsstandard utan endast en standard som motsvarar övriga bostäder i byggnaden. Förslaget har undersökts för att se om den kan underlätta omvandlingar av det slag som utredningen berör.   Framgångsfaktorer:                   Samarbeten:    Öppna dialoger     I     tidigt skede ta kontakt med samarbetspartnern     Skapa tydligt     samarbete med stadsbyggnadskontor     Skapa god kontakt med     hyresgästerna     Upprätta ett samarbete     med secondhandbutiker             Omvandlingsprocess:     Tydlig     målsättning     Inventera     utifrån miljösynpunkt     Släpp     omöjliga projekt     Välj     entreprenad efter förutsättningar och mål     Kommunikation     Användning     av ramavtalsupphandlade hantverkare     Planprocessen     kan undvikas                     Strategi: Etablerad och tydlig strategi Nyttjande av befintliga fastigheters tillbehör Kommun som ställer krav Inventera hela beståndet Rätt person till rätt uppgift Angelägenhetskänslan Ok att inte sträva efter nybyggnadsstandard Rätt åtgärder efter förutsättningar i beståndet   Organisation: Tydlig ansvarsfördelning Rätt kompetens         Resultaten pekar på att denna typ av omvandlingar är genomförbara över hela landet för allmännyttiga bostadsföretag. De omvandlade bostädernas kvaliteter upplevs som goda och med karaktär. Standarden kan variera beroende på målsättningen. Den allmänna uppfattningen som skapades av återbostadiseringsförslaget var positivt eller neutralt men med liten tilltro att det skulle skapa en stor effekt för framtida omvandlingar. / In Sweden there is currently housing shortages. An alternative solution to new production is densification of existing areas by converting unused spaces into rental housing. On behalf of SABO, our goal has been to study success factors and methods for converting unused spaces into housing for public housing companies. The aim was to compile previous experiences to see how they can be applied by other real estate companies in the public sector. Selected research aspects where strategy, organization, process and cooperation. The studied companies MKB Fastighets AB and AB Stångåstaden were chosen on the recommendation of SABO while the foundation Bodenbo was obtained through a national survey. The Ministry of Industry has developed an amendment to the Planning and Building Regulation called Återbostadisering. The proposal entails that surfaces converted into existing residential buildings should not live up to new building standards but only to the standard that corresponds to other apartments in the building. The proposal has been investigated to see if it can facilitate conversions of the kind affected by the report.                         Collaboration:     Open dialogs     Contact cooperation partners in an early stage     Create clear collaboration with city-building     offices     Create good contact with the tenants    Establish a collaboration with secondhand stores           Conversion Process:         Clear goals     Inventory based on environmental considerations     Choose a contract according to conditions and     goals     Communication     Use of framework contracted craftsmen     Avoid the planning process               Success factors:   Strategy: Correct actions according to conditions in the stock Ok not to strive after new-building standards Creating a sense of meaning Drop impossible projects Right person to the right task Inventory of the entire stock Demands by the Municipality Usage of existing property accessories Established and clear strategy   Organization: Clear division of responsibility Use staff with the right skills     The results point out that this kind of conversions are feasible across the whole country for public housing companies. The qualities of the converted housings are perceived as good and having characteristics. The standard may vary depending on the goals set up by the company. The general perception created of the proposal Återbostadisering was positive or neutral, but with little confidence that it would create a major effect for future housing conversions.

I och med en växande befolkning och negativ klimatpåverkan går dagens planeringstrend i Sverige mot förtätning som innebär att städer utvecklas genom att ny bebyggelse koncentreras på redan exploaterad mark. Trots att förtätning är förknippat med hållbarhet har denna strategi resulterat i att barns betydelsefulla utemiljöer, såsom skol- och förskolegårdar, tagits i anspråk. Samtidigt är barn en relativt maktlös social grupp som utgör samhällets framtid och således behövs kunskap om barns perspektiv i planeringen av städer. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad förståelse av hur barnperspektivet, insikten om barns bästa, kan tillämpas i samband med stadens förtätning inom kommunal samhällsplanering. I studien avgränsas barnperspektivet genom att undersöka hur en kommun kan skapa barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. I studien tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt genom en fallstudie av Eskilstuna kommun. Med hjälp av intervjuer och en dokumentstudie inhämtades data om kommunens arbete med skolors och förskolors utemiljöer. För att skapa en förståelse av den kommunala samhällsplaneringens förutsättningar studerades lagstiftning samt statliga och kommunala publikationer. Vidare utfördes en litteraturstudie beträffande barnperspektiv, barnkonsekvensanalys, barnvänlig utemiljö och kollaborativ planering. Tillsammans med data som inhämtades från expertintervjuer formar detta studiens teoretiska referensram som i sin tur legat till grund för den efterföljande diskussionen.  Resultatet påvisar att barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor innefattar ett flertal faktorer som bidrar till barns utveckling: plats för utelek, reducerad trafik, gröna och naturliga miljöer, variation samt utmaningar. Av dessa fastställs att plats för utelek, storleken på gården, utgör den grundläggande faktorn. Studien visar på att skolors och förskolors utemiljöer är en fråga som ofta hamnar i konflikt med andra utmaningar som samhällsplaneringen ställs inför. I Eskilstuna kommun finns en strävan att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. Dock utgör brist på tillgängliga ytor och avsaknad av konkreta strategier samt riktlinjer hinder som försvårar detta i praktiken. För att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor belyser resultatet av denna studie vikten av ett kollaborativt arbetssätt genom samverkan och samförstånd mellan olika aktörer. Dessutom fastställs att barns behov bör lyftas fram i ett tidigt skede av processen för att säkerställa plats åt skol-och förskolegårdar i den täta staden. / As a result of a growing population and negative climate impact, today’s planning trend in Sweden is going towards densification which means that cities are being developed by concentrating new buildings on already exploited land. Even though densification is linked to sustainability this strategy has resulted in the exclusion of significant places for children’s outdoor play, such as school and preschool playgrounds. At the same time, children are a quite powerless social group that constitute the future of society and thus knowledge of their perspectives is necessary in urban planning. Therefore, the purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how the child perspective, the perception of a child’s best, can be applied in relation to densification of the city in the municipal community planning. In the study the child perspective is defined by examining how a municipality can create child-friendly school and preschool outdoor environments. This study applies a qualitative approach through a case study of the municipality of Eskilstuna. By conducting interviews and a documentary study, data regarding the municipality’s work with school and preschool outdoor environments was generated. In order to gain an understanding of the conditions for municipal community planning, legislation as well as government and municipal documents were studied. A literate review was also conducted with the aim of studying previous work on the child perspective, the child impact assessment, the child-friendly outdoor environment and collaborative planning. Together with data collected from expert interviews this constitutes the study’s theoretical framework that in turn formed the basis for the following discussion. The results prove that child-friendly outdoor environments for schools and preschools comprise several factors that promote children’s development: room for outdoor play, reduced traffic, green and natural environments, variation and challenges. Among these, room for outdoor play, the size of the school or preschool playground, is the fundamental factor. The study also shows that school and preschool outdoor environments are a matter that often conflicts with other challenges that the municipal community planning has to deal with. In the municipality of Eskilstuna there is an ambition to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools. However, the lack of available places as well as strategies and guidelines makes this difficult in practice. In order to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools the results indicate the importance of using a collaborative approach through cooperation and mutual understanding between different actors. Also, it is stated that children’s needs should be highlighted in an early stage of the process to ensure room for school and preschool playgrounds in the dense city.

Landskapsarkitekter i Stockholm, samlades augusti 2015 på en skolgård i Årsta för att protestera mot vad de upplevde som en allt sämre möjlighet att bidra till kvalitativa miljöer. Mer specifikt protesterade de mot att kraven på vinst prioriterades över kvaliteten på de miljöer som byggdes, med effekten att bostadsgårdar, och förskolegårdar blir allt mindre och som de såg det, otillräckliga. I en doktorsavhandling från 2008 konstaterades det att arkitektens praktiska roll saknar plats för kunskapsåterföring av brukares synpunkter på färdigställda projekt. En sådan uppföljning utförs sällan och arkitektkontor saknar vetenskapliga metoder för att systematiskt utvärdera slutanvändares upplevelser och användning av dessa miljöer. En utvidgad kunskapsgrund kan användas för att stärka rollen samt fungera som underlag för arkitekterna i förhandlingar med byggherrar och entreprenörer där de kan påvisa tydliga argument för att upprätthålla goda kvaliteter. Den här rapporten undersöker hur rollen som arkitekt, planarkitekt och landskapsarkitekt kan utvecklas till att vara en mer kunskapsåterförande, detta genom att dra lärdom om hur brukare upplever och använder sig av färdiga miljöer och öka kunskapen kring detta inför framtida projekt. Arbetet syftar till att undersöka vilka vetenskapliga metoder som mest effektivt kan kartlägga hur brukare upplever och använder sig av de färdigställa miljöerna. Det har gjorts genom en fallstudie där tre stycken bostadsgårdar i Stockholmsområdet undersöktes genom metoderna platsobservation, enkät och intervju, med syftet att generera data vilken ska besvara hur de upplevs och används. Men också för att utforska hur en mer kunskapsåterförande eller återkopplande arkitekturpraktik skulle kunna se ut. Urvalet av fallen i form av tre olika bostadsgårdar belägna i Stockholmsregionen, gjordes i samråd med handledare från White Arkitekter efter förslag från kontorets landskapsarkitekter. För att bättre förstå tankar bakom utformningen av bostadsgårdarna utfördes även fyra intervjuer med totalt fem stycken landskapsarkitekter som alla var inblandade i utformningen. Platsobservationer utfördes vid sex tillfällen under fallstudiens gång för att dokumentera användningen av gården. En enkät utformades med ambitionen att samla in främst kvantitativ data från de boende i kvarteren gällande deras användning, upplevelser och åsikter om gården. Intervjuer valdes som metod för att på ett mer djupgående vis än i enkätundersökningen ta reda på hur de boende upplever och använder bostadsgården. Empirin samlad genom metoderna visar på att användarna av gårdarna är barn och familjer men på alla gårdar finns en uttryckt önskan och ett behov av att funktioner och ytor skapas för vuxna att koppla av och hitta plats för att sätta sig ned och fika, äta eller grilla ute på gårdarna. Möbleringen uppfattades som okej till bristfällig och bord och stolar var det som flest saknade i alla fallen. Boende i alla tre fallstudier svarade att gårdsmiljön upplevs som trygg men i två av fallen fanns indikationer på att belysningen särskilt kvällstid uppfattades som bristfällig. Grönskan däremot ansåg boende var okej till tillfredsställande på gårdarna. Sammanfattningsvis kunde ingen av de tre metoderna, platsobservation, enkät och intervju, direkt avfärdas som en olämplig metod för kunskapsåterföring av brukares användning och upplevelser av färdigställda miljöer. De har alla tre karaktärsdrag och kvaliteter som i grunden är oersättliga. De har också alla tre svagheter när det gäller vilken sorts data de kan samla in och hur väl den datan står sig på egen hand. Samtliga tre metoder bör användas i kombination för kunskapsåterföring om det är möjligt. I analysen kunde det konstateras att metoderna bör anpassas för att vara realistiskt genomförbara ur en konsults perspektiv, då tidsåtgången för genomförandet av metoderna är av största vikt. En standardisering av samtliga metoder är en förutsättning för det och aspekter som platsobservationer med kortare varaktighet, enkätundersökning utan skrivsvar samt genskjutsintervjuer istället för djupintervjuer är lösningar som möjliggör detta. Som avslutning presenteras ett förslag utformat med tanken att systematiskt användas efter färdigställda projekt, ett arbetssätt som kan inkluderas i projektbudgetar genom kontraktskrivningen mellan entreprenör och arkitekter. / Landscape architects in Stockholm, gathered in August 2015 on a schoolyard in Årsta to protest against what they experienced as an increasing challenge to create environments with good quality. They protested more specifically against the fact that profit is prioritized over quality in the built environment and that the effect is that residential yards and schoolyards are increasingly getting reduced in size and in their view becoming insufficient. Research has shown that the role of the architect rarely includes knowledge transfer regarding the users views on completed projects. Such follow-ups are rarely being made and the architectural firms are lacking methods to systematically evaluate the end-users experience and usage of these environments. A broadened knowledge base could be used to strengthen the role and further work as a basis for architects in negotiations with developers, where they can present clear arguments for maintaining certain good qualities. This report will investigate how the role of the architect, urban planner and landscape architect can be developed to include knowledge transfer. This can be made by learning how users experience and use completed environments and increase the awareness of this for future projects. The report aims to investigate which scientific methods that most efficiently can map how users experience and use these completed projects. This has been made through a case study where three residential yards in the Stockholm area were examined through the methods: site observation, survey and interviews. The purpose was to generate data which would answer how the yards was experienced and used, but also to research how a more reentrant practice of architects could look like with more knowledge transfer. The selection of the cases of three different residential yards where made in consultation with the supervisors from White Architects, selecting from proposals made by the landscape architects from White. Four interviews were held with five landscape architects responsible for the design of the residential yards in order to better understand the thoughts behind the design. Site observations were made on six occasions with the purpose of documenting the usage of the three cases. A survey was designed with the ambition to mainly collect quantitative data from the residents regarding their usage, experiences and views on the yards. Interviews were chosen with the purpose of reaching more in-depth and qualitative data regarding the residents sage and experiences of the yard. The collected data of all three methods showed that the yards were mainly used by kids and families. But on all yards there was a wish for more functions and space where adults can relax and find a place for drinking a cup of coffee, to eat or barbeque on the yard. The furnishing of the yard were experiences as inadequate and a common denominator was that the residents were missing tables and chairs in all the cases. In all vases the residents responded that they feel safe, but in two of the cases there was indicators showing that the lighting of the yard during night time was inadequate. The greenery ranged from okey to satisfying in the three different yards. In summary, none of the three methods, site observation, survey or interview, could be dismissed as an inappropriate method for knowledge transfer of users usage and experience of completed environments. All three methods have characteristics and qualities that are virtually irreplaceable. All three also has weaknesses regarding what kind of data they can produce and how well that data can stand on its own. The methods should for greatest effect be used in combination if possible when performing knowledge transfer. It was however stated in the analysis that the methods should be customized in order to be realistic to perform by a consultant. The time that the methods will take to perform will have a big impact on whether they can by systematically implemented by architects. A standardization of all methods is a basis for time efficiency and can further be achieved by having shorter site observations, surveys without writing as well as short unplanned interviews made in combination with the observations. In the discussion a proposal is presented with the purpose of being used systematically after complete projects, a proposed way of working that can be included in the budget for projects by contracts between the developer and the architects.

Den snabba urbaniseringen ställer stora krav på städernas förmåga att bemöta befolkningstillväxten. För att åstadkomma detta på ett hållbart sätt förespråkas från många håll förtätning inuti eller i anslutning till redan befintliga områden. Vilka metoder som kan användas och vilka konsekvenser dessa ger varierar. Den här uppsatsen syftar till att undersöka förtätningens hållbarhetskonsekvenser, vilket utförs genom en fallstudie för ett område i Sundbyberg i Stockholmsregionen. Studien innefattar visualisering av fyra olika stadsbyggnadsideal och en bedömning av dessa utifrån ett antal framtagna hållbarhetskriterier. Tre stadsbyggnadsideal som har identifierats i litteratur kring ämnet och ett stadsbyggnadsideal som grundar sig i egna observationer från praktiken undersöks. Resultatet uppvisar stora skillnader vad gäller hållbarhetskonsekvenser för de olika stadsbyggnadsidealen. Detta tros bero på att stadsplaneringen ställs inför en avvägning mellan olika intressen där de undersökta stadsbyggnadsidealen prioriterar olika. Studien presenterar inte en fulländad lösning utan gör ett försök att fungera som en vägledande studie i hur stadens fysiska struktur kan skapa olika hållbarhetskonsekvenser. / The fast urbanisation and population growth challenges the capacities of cities. Densification in or in the proximity of established neighbourhoods is encouraged as means to achieve a sustainable future as the city grows. How to build a denser city and what consequences this has varies. This essay aims to examine the sustainability consequences of densification through a case study of an area in Sundbyberg, a part of the Stockholm region in Sweden. The study includes visualisations of four different urbanisms in the chosen area and evaluates the different proposals using a list of sustainability criteria. Of the four different urbanisms, three are identified through a literature study, and one is based on observations of the practice in the Stockholm region. The result shows great differences in terms of sustainability for the different urbanisms. It is believed that this is caused by priorities made, in planning of the built environment. The study does not present a solution but is wished to function as a guiding document on how the physical structure can impact the sustainability in the city.

2000 nya hus i Tallkrogen Tallkrogen i söderort, Stockholm är ett egnahemsområde byggt på 30-talet. Via små förändringar i många steg har området och husens egenskaper förändrats och husen har gått från en generell utgångspunkt till en strävan mot individualitet. Genom dessa stegvisa förändringar har en långsam töjning av vad platsen tillåter utvecklat området om än dolt under en form av bevarande av egna hem rörelsen.  Hur kan den gradvisa utveckling som skett i Tallkrogen agera generator för expansion? Hur skulle rum, hus och översiktsplan gestalta sig i en nytolkning av området sprunget ur den utveckling som skett sedan området byggdes?  Genom att knyta an till Tallkrogens DNA föreslår projektet två nya hus på en tomt i Tallkrogen. Storasyster och Lillebror. En mutation som med tiden skulle kunna komma att påverka hela området och senare bli 2000 nya hus. / 2000 new houses in Tallkrogen Tallkrogen, just south of Stockholm, is an Egnahemsrörelsen (own home movement) area built in the 1930’s. Through small changes in many steps, the area and the characteristics of the houses have gradually changed; from a general point of view to a movement towards individuality. Through this evolution, a slow stretching of what the area allows has developed Tallkrogen, though hidden under a form of conservation of the own home movement. How can the gradual development that occurred in Tallkrogen act as a generator for expansion? How would rooms, houses and the master plan take shape in a new interpretation of the area, originated from the development that has taken place since the area was built? By connecting to the DNA of Tallkrogen and furhter elaborate on the existing evolution, the project proposes two new houses on a plot in Tallkrogen. Big Sister and Little Brother. A mutation that could affect the entire area and eventually become 2000 new houses in the future.

This thesis will focus on a major Swedish city, Karlstad. The study uses a combined method consisting of a content analysis and semi-structured interviews. The qualitative content analysis is based on categorizing ongoing detailed plans for housing development in Karlstad. The respondents in the semi-structured interviews consist of people active in real estate development in Karlstad, the current chairman of the urban planning committee in Karlstad, and another politician with experience of urban planning. The purpose of the thesis is to investigate the development pattern in the housing sector in a Swedish city. This in connection with investigating how the cooperation between local actors works regarding housing development. In the next step, the purpose is operationalized by studying Karlstad as a case. The section on previous research presents relevant research on the topic of development in the housing sector. The theory chapter provides the theoretical framework for the study. A theoretical model regarding how development is achieved in the housing sector is central, the model summarizes various factors that contribute to achieving development. The results section presents the respondents' experience of how housing planning looks like in Karlstad and how cooperation works between different local actors. How Karlstad is growing with a focus on both densification and expansion in the city is central to the empirical data. A central part of the empirical data is that there is a picture of differing opinions on how cooperation looks between different local actors. One conclusion reached is that Karlstad works for an inclusive and varied densification while the city is expanding. Another conclusion that can be reached is that sustainability thinking in terms of social, economic and ecological aspects is to some extent guiding contemporary housing planning but will become even more important in the future. The main research question relevant to this thesis is: What is the pattern of development in the housing sector in Karlstad? / I denna uppsats är en svensk större stad i fokus, Karlstad. I studien används en kombinerad metod som består av en kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen utgår från att kategorisera pågående detaljplaner gällande bostadsutveckling i Karlstad. Respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna utgörs av tre personer verksamma inom fastighetsutveckling i Karlstad. Dessutom har den nuvarande ordförande för stadsbyggnadsnämnden i Karlstad och en annan politiskt aktiv person med erfarenhet från stadsbyggnad intervjuats. Syftet med uppsatsen är att undersöka exploateringsmönstret i bostadssektorn i en större svensk stad. Detta i samband med att undersöka hur samarbetet mellan lokala aktörer fungerar gällande bostadsutveckling. I nästa led operationaliseras syftet genom att studera Karlstad som fall. I avsnittet gällande tidigare forskning presenteras relevant forskning kring ämnet exploatering. Teorikapitlet utgör det teoretiska ramverket för studien. En teoretisk modell gällande hur en exploatering nås är central och modellen sammanfattar olika faktorer som möjliggör exploatering av bostäder. I resultatdelen presenteras respondenternas upplevelse av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstad och hur samarbetet fungerar mellan olika aktörer. Hur Karlstad växer med fokus på att det både sker en förtätning i staden och en expansion av staden är centralt i empirin. En central del i empirin är att det finns en bild av att det finns åsikter som skiljer sig åt kring hur samarbetet ser ut mellan olika lokala aktörer. En slutsats som nås är att Karlstad verkar för en inkluderande och varierande förtätning samtidigt som staden expanderar. En annan slutsats som går att nå är att hållbarhetstänket ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter är till viss del vägledande i nutida bostadsplanering men kommer i framtiden att bli ännu viktigare. Den huvudsakliga forskningsfrågan som är aktuell i detta uppsatsskrivande är: Hur ser mönstret av exploatering ut i bostadssektorn i Karlstad?

Målet med studien är att med hjälp av multikriterieanalyser hitta platser i Gävle tätort att anlägga fickparker på. Till en början gjordes en litteraturöversikt som bland annat bidrog med uppfattningen om vad som är viktigt för fickparker och vilka kriterier som är användbara för att hitta platser att anlägga fickparker på. Utifrån denna uppfattning samt intervjuer valdes kriterierna. Kriterierna skapades i form av restriktioner och faktorer i programmet ESRI ArcGIS 10.2. Intervjuer genomfördes med tre sakkunniga personer. Respondenterna rangordnade och diskuterade kriterierna utifrån vad de ansåg var minst respektive mest viktigt vid anläggandet av fickparker. Rangordningarna blev underlag till viktning av kriterierna (enligt rank-sum-weights). En känslighetsanalys genomfördes också för att testa kriterierna mot fler uppsättningar av vikter. Resultatet av analyserna redovisas på tre kartor baserat på en egen rangordning samt respondenternas. Kartorna visar de bästa platserna att anlägga fickparker på enligt respektive rangordning. Skillnader finns mellan kartorna, men oavsett hur kriterierna rangordnades blev ungefär samma platser valda som de bästa att anlägga fickparker på. De tre bästa platserna som är gemensamma för alla tre rangordningar är alla lokaliserade på Norr (norr om Gavleån). Resultatet av analysen visade att platser som inte på förhand är uppenbara kan bli valda som lämpliga för fickparker. / The purpose of this study is to locate places in Gävle to create pocket parks in, using multi criteria analyzes. Initially a literature review was made that, among other things, contributed with an understanding of what is important to pocket parks and which criteria that is useful in order to locate places to create pocket parks in. The criteria were chosen based on that understanding and interviews. The criteria were produced in the form of constraints and factors in ESRI ArcGIS 10.2. Interviews were conducted with three experts in the field. The interviewees ranked and discussed the criteria based on what they considered to be least and most important in the creation of pocket parks. Weighting of the criteria was based on the gathered rankings (using rank-sum-weights). A sensitivity analysis was conducted to test the criteria against more sets of weights. The results from the analyzes are presented on three maps based on a self-made rank as well as the ones that the interviewees made. The maps show the best locations to create pocket parks in accordance to each rank. There are differences between the maps, but approximately the same locations are chosen as the best ones no matter how the criteria were ranked. The three best locations that the ranks have in common are all located in Norr (north of Gavleån). The results from the analysis demonstrate that locations that pre-analysis aren’t obvious can be chosen as suitable for the creation of pocket parks.