Den här studiens utgångspunkt var att från det läroplansteoretiska problemområdet om pedagogers arbete med implementering analysera hur sju fritidspedagoger och lärare i fritidshem tolkade och beskrev sitt arbete med läroplansimplementering utifrån fritidshemmets läroplanskapitel, med särskilt fokus på området språk och kommunikation. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav många genomfördes med hjälp av distansverktyg p.g.a. Covid-19. Resultatet visade att det språkliga arbetet kunde delas in i teman som muntlig kommunikation, konfliktlösning, läsning samt flerspråkiga elever. Läroplanens formuleringar beskrevs både som tolkningsbara och öppna likväl som skolifierade, vilket riskerar att missa det fritidspedagogiska arbetssättet. Det fanns tydliga tendenser till att personalens egna intressen styrde upplägget på fritidshemmet, och förutsättningarna var i många fall det som hindrade respondenterna från att genomföra alla idéer de hade om verksamheten. Förutsättningar för läroplansimplementering som nämndes i den här studien handlade om planeringstid, elevgruppernas storlek, samarbete mellan personalen och skilda förutsättningar för samma uppdrag. Slutsatsen som framträdde var att för att fritidshemmets läroplans skrivelser om språk och kommunikation ska kunna implementeras fullt ut krävs möjligheter till kollegial reflektion och tid för pedagogiska planeringar, något som ansågs vara en bristvara på flera fritidshem i studien. Studien belyser slutligen behovet av framtida forskning, både kring fritidshemmet och läroplansimplementering samt kring fritidshemmets arbete med språk och kommunikation, då dessa områden är sparsamt beforskade. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med detta forskningsarbete var att belysa hur fritidspedagogernas förutsättningar att arbeta med fysiska aktiviteter på fritidshemmet ser ut. Utöver det undersökte vi även om det fanns strukturella och individuella faktorer som kunde påverka fritidspedagogers förutsättningar att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmets. Vårt ändamål var inte att finna en allmängiltig sanning kring fritidspedagogers situation utan vi vill få en större förståelse av intervjupersonernas upplevelser av förutsättningarna att arbeta med fysisk aktivitet i fritidshemmet. I vårt forskningsarbete utgick vi utifrån den sociokulturella teorin.   I vårt forskningsarbete har vi redogjort och presenterat tidigare forskning som berör vårt forskningsområde. Den tidigare forskningen lyfter fram olika faktorer när det gäller förutsättningarna att arbeta med fysiska aktiviteter i skolans värld som vi anser har varit relevanta.   Vår datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex utbildade fritidspedagoger och yrkesverksamma fritidspedagoger i fritidshemmet på två olika grundskolor i Malmö. De arbetar alla med fysiska aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Urvalet av intervjupersoner baserades på ett homogent urval där intervjupersonerna är både män och kvinnor med olika långa arbetslivserfarenheter. Vi kontaktade fritidspedagoger på två skolor i Malmö genom e-post där vi presenterade oss och syftet med vårt forskningsarbete.   Informanterna i undersökningen upplever att de har förutsättningar för att arbeta med fysiska aktiviteter i fritidshemmet. I fritidsverksamheten bedrivs det dagligen fysiska aktiviteterna där kroppen är i rörelse i olika former och situationer. Den fysiska aktiviteten och arbetet kring det kan se olika ut på olika fritidsverksamhet på grund av olika strukturella och individuella förutsättningar. Faktorer som kunskap, behörighet och avsatt planeringstid (motivation) är tydliga individuella faktorer som framkommer i undersökningen som kan påverka arbetet med fysisk aktivitet. Vidare framkom det även att strukturella förutsättningar också styr arbetet med fysisk aktivitet.

Varje år väljer ungefär 7% av eleverna i Sverige att avbryta sina gymnasiestudier innan de fullföljt sin utbildning, en konsekvens som ger eko inte bara för individen utan även för samhället. Syftet med denna studie är att genom enkät undersöka det förebyggande arbete studie- och yrkesvägledare gör för att förebygga avhopp från gymnasieskolan i relation till nyckelfaktorer Skolverket listat som särskilt framgångsrika i arbetet med att minska avhopp från gymnasieskolan. Syftet är också att studera vilka förutsättningar det finns för det förebyggande arbetet, samt vilka utvecklingsmöjligheter yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan ser i arbetet med att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi vill med andra ord undersöka om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vår analys utifrån Skolverkets nyckelfaktorer (individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, koll och uppföljning och flexibilitet), visar att våra respondenter inte prioriterar dessa nyckelfaktorer i särskilt hög utsträckning, förutom nyckelfaktorn samverkan. Dessutom anser få av respondenterna att vägledarens stöd är tillräckligt för att förebygga avhopp på den egna skolan. Detta tolkar vi som om respondenterna inte tycker att de räcker till i att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger i förskolan skapar förutsättningar för barnens lek. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger från olika kommuner i mellersta Norrland med olika arbetslivserfarenhet. Utifrån materialet vi samlat in från våra intervjuer har vi sorterat detta i olika teman som kunde utläsas av pedagogernas svar. Därefter analyserade vi materialet med hjälp av diskursanalys för att finna de rådande diskurserna hos pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna i studien anser att leken är komplex och flertydig. Sammanfattningsvis fann vi olika förutsättningar som pedagogerna lyfter kan bidra eller inte bidra till barnens lek . Det beror på situation, pedagogernas synsätt på leken, formandet av barnens lekmiljö, Storlek på barngruppen samt vilken tid pedagogerna ger leken med barnen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med studien är att utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori undersöka hur förskollärare beskriver sin uppfattning av att främja barns lärande och utveckling i förskolan kopplat till barngruppens storlek. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver de organisatoriska förutsättningarna kopplat till barngruppen i verksamheten samt vilka verktyg förskollärare beskriver att de använder sig av för att främja barns lärande och utveckling utifrån barngruppens storlek. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där metoden som använts för att samla in data är fokusgruppssamtal med totalt sex förskollärare i två olika samtal. Studien tar avstamp i Bronfenbrenners ekologiska systemteori som handlar om att synliggöra hur faktorer på olika nivåer samverkar både direkt och indirekt för att slutligen ha en påverkan på individens utveckling och lärande. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att det underlättar att organisera undervisningen i mindre grupper med färre barn för att främja barns lärande och utveckling. Barngruppens storlek är inte den stora faktorn som är en utmaning, utan det handlar i stället om vilka organisatoriska förutsättningar som förskollärare får att arbeta med. Den främsta faktorn som påverkar möjligheten att möta varje individ är personaltätheten i relation till antalet barn.

Titel: Kvinnliga fastighetsmäklares syn på förutsättningar och hinder i fastighetsmäklarbranschen kopplat till karriärframgång. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Isabelle Jern och Sara Johansson Handledare: Jonas Kågström Biträdande handledare: Martin Ahlenius Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka kvinnliga fastighetsmäklares syn på förutsättningar och hinder i fastighetsmäklarbranschen kopplat till karriärframgång. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har valts för att möjliggöra för de kvinnliga fastighetsmäklarna att prata mer öppet kring sina erfarenheter. Utgångspunkten i undersökningen är att försöka se världen från respondenternas ögon med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Att ha stöd är en avgörande faktor till karriärframgång, både direkt och indirekt stöd anses viktigt. Att ha objektiva och subjektiva prestationer anses lika viktigt. Nätverkande förstås vara viktigare inom mäklarbranschen än övriga branscher. Obalans mellan privat- och yrkesliv är en stor utmaning och kan vara ett hinder för ensamstående kvinnor med barn. Respondenterna utsätts för diskriminerande attityder och beteenden, främst från äldre manliga kunder. Könsfördomar och könsdiskriminering samt brist på mentorer och förebilder ses inte som ett hinder tillkarriärframgång. Examensarbetets bidrag: Ett betydande bidrag denna studie fört med sig är att det behöver pratas mer om garantilön efter kvinnors föräldraledighet inom fastighetsmäklarbranschen. På samma sätt som en ny kvinnlig mäklare får garantilön, bör hon också bli erbjuden garantilön efter mammaledighet för att komma igång efter uppehållet och inte vara en av de kvinnor som lämnar branschen på grund av familjebildning. Förslag till fortsatt forskning: Ytterligare studier behövs för att belysa fenomenet kring att kvinnor slutar efter familjebildning. En mer djupgående studie behövs även för att se vilka faktorer det är som gör att mäklare väljer att sluta trots karriärframgång. Även kvantitativa studier anses aktuellt med bredare urval för att möjliggöra jämförelserinom och mellan grupper. Nyckelord: Förutsättningar, Hinder, Karriärframgång, Kvinnor, Kvalitativ

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur utvecklingen i fritidshemmet över tid har påverkat fritidslärarnas yrkesroll samt arbetet med värdegrund och grupp dynamik. Sedan fritidshemmet integrerades i skolan och officiellt blev en del av det svenska utbildningssystemet har stora förändringar skett inom yrket. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och de deltagande fritidslärarna har varit verksamma i fritidshemmet under flera år, vilket innebär att de har varit med om förändringar i deras yrkesroll. För att studiens empiri inte skulle vara alltför bred och omfattande beslutades det att studien specifikt skulle syfta till att besvara hur yrkesrollen, grupp dynamiken och arbetet med värdegrund uttrycks ha förändrats över tid. Utifrån ramfaktorteorin och den utvecklingsekologiska systemteorin har empirin analyserats, varav resultatet indikerar att den förändring som påverkat verksamheten mest under dessa år är dess strukturella förutsättningar. Det vill säga lokaler, storleken på elevgruppen samt vilken personalresurs som finns, men även hur rektorer tolkar var fritidslärare ska lägga sin tid och kompetens.

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of how management determines the working situation and working conditions of counselors. The focus is set on professionalism and opportuities to carry out responsible and professional treatment pedagogy work. The analysis is based on ten qualitative interviews and the help of theories including "functional stupidity", "Leavitt's Diamond", "control logic" and "control systems". The results of the study show that the counselors working situation was characterized by unsafe work invironments and destructive power structures that undermine the professional competence and influence. The results also show that there were conflicting interests between the managers and the profession - and that it was precisely the manager's logic that dominated. The leadership conditioned their autonomy and dismantled the counselors influence and opportunity to conduct responsible and professional treatment pedagogic work by constantly making changes and not contributing the resources, tools, techniques and methods for the counselors to ble able to handle the changes.

Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). Läxor – i vilket syfte? En studie om lärares syn på läxor i en mångkulturell skola. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.